Rekreation och psykisk hälsa - Vgregion.se

REKREATION OCH PSYKISK HÄLSA, INGEMAR NORLING
4 DEN PSYKISKA OHÄLSANS
OMFATTNING OCH BETYDELSE
Många försök har gjorts att bestämma hur stor del av befolkningen som lider av psykisk ohälsa i
någon form. Ett sätt är att göra populationsstudier av stickprov från befolkningen. Exempel på
detta är den kända ECA studien i USA. Där utgick man från de 15 vanligaste symtomen i DSM lll-listan.
33 % angav att de hade upplevt minst 1 av symtomen under sin livstid. ANT relaterade störningar
var vanligast, 17 %, därnäst ångest, 16 %, känslostörningar, 8 %, och personlighetsstörningar
3 % (Compton & Iso-Ahola, 1994). Minnesfel och andra mätfel gör sannolikt dessa värden svajiga.
Viktigaste invändningen är dock att värdena anger prevalens, förekomst av symtom men inte s.k.
rollfunktion d.v.s. effekter i den enskildes totala tillvaro t.ex. sjukfrånvaro eller passivisering. Det är
samma problematik som i den grundläggande skillnaden mellan funktionshinder och handikapp
(Sullivan & Karlsson, 1994).
Ett annat sätt att beräkna antal personer med psykisk ohälsa är att utgå från vårdgivares bedömningar,
s.k. kliniska undersökningar. Ett försök har gjorts i Göteborg under 90-talet av Sandell.
Statistik har samlats in över sjukskrivningar, förtidspensioner, sjukbidrag, farmakaförskrivning och
liknande med anknytning till psykiska störningar liksom självmordsstatistik och statistik över barns
och ungdomars psykiska hälsoläge. Sandell (1998) använde också en indexskala för psykisk ohälsotyngd
som bygger på statistik om förtidspensionering och sjukbidrag och som registrerats orsakade
av psykisk ohälsa. Han kan då visa att med detta mått har Göteborg störst omfattning av psykisk
ohälsa jämfört med Stockholm och Malmö och alla tre långt större än landsortskommuner.
Utifrån försäkringskassans statistik utgör psykisk ohälsa den näst största diagnosgruppen efter
ortopediska och före hjärt – kärl. Dödsfallsstatistiken visar att de psykiskt relaterade självmorden är
tre gånger så frekventa som dödsfall i trafiken. Könsskillnaderna varierar och är stora f.a. inom
depression med ungefär dubbelt så hög förekomst hos kvinnor.
Samhällskostnaderna för psykisk ohälsa är mycket höga. Psykiatriutredningen beräknade 1992 de
totala kostnaderna till c:a 50 miljarder för sjukvård, socialtjänst, förtidspensioneringar, sjukförsäkringar,
arbetsmarknadsåtgärder och produktionsbortfall.
En annan negativ effekt är att psykisk ohälsa berör fler personer indirekt eller direkt än andra diagnosgrupper
t.ex. anhöriga, familj, arbetsliv, utbildning och rekreation – fritid. Denna den psykiska
ohälsans betydelse för den totala folkhälsan, sjukvården, försäkringskostnader och funktionsnedsättningar
inom arbete och fritid har förtydligats av WHO (1994 – 95). Resultaten visar också att
vanliga psykiska störningar som depression och ångest är mer handikappande för arbete, familj
och rekreation – fritid än långvariga fysiska sjukdomar som hjärtsjukdomar, diabetes och ryggbesvär
(Sandell, 1998).
Psykisk hälsa har också fått ökad aktualitet i och med att forskningen påvisat ett mer omfattande
samspel mellan psykiska och somatiska orsaker och symtom. Renodlat somatiska har blivit psykosomatiska
t.ex. hjärt – kärl och ökad fysisk aktivitet kan buffra och lindra depression och ångest och
vara lika effektiv som farmakologisk behandling (Riddick, 1992; Arroll & Beaglehole, 1992; Norling,
1999).
Vilka metoder man än använder för att beskriva den psykiska ohälsans omfattning och betydelse,
så blir resultatet påtagligt ofullständigt. Olika typer av mörkertal uppträder och svårigheter ökar
när effekter och rollfunktioner är diffusa som t. ex. för barn och ungdomar där både höga och låga
frekvenser rapporteras.
SID 6 DEN PSYKISKA OHÄLSANS OMFATTNING OCH BETYDELSE