Rekreation och psykisk hälsa - Vgregion.se

REKREATION OCH PSYKISK HÄLSA, INGEMAR NORLING
– förbättrad förmåga att handskas med sjukhusvistelse och medicinsk behandling: barn som fick
anpassad lek före kirurgisk behandling uppvisade reducerad ångest för behandling, förbättrad
coping och minskade sidoeffekter efter behandling,
– förbättrad coping inom familjen: föräldrar som deltagit i anpassad lek för barnen uppvisar
reducerad ångest och otålighet inför barnets sjukvård.
Intervention med TR för personer med utvecklingsstörningar.
– förbättring i fysisk funktion: deltagare i fysiska rekreationsaktiviteter uppvisar förbättringar i
perceptuell - motorisk förmåga, balans, rörlighet och sportslig förmåga,
– förbättring i kognitiv funktion: deltagare i fritidsutbildning uppvisar ökad uppmärksamhetsvidd,
förmåga att lösa problem och att fatta beslut,
– förbättring i kommunikation och social förmåga: deltagare i socialt inriktad fritidsträning
uppvisar ökad förmåga inom konversation, samverkan och tävling,
– reduktion av icke anpassade och olämpliga beteenden: deltagare i anpassade fysiska och
sociala aktiviteter speciellt sådana som tränar val och kontroll, uppvisade minskning av
självstimulerande, stereotypa, skadliga eller andra negativa beteenden,
– ökning av åldersanpassade beteenden i samhället: deltagare i fritidsutbildning uppvisade
ökning i val och deltagande inom åldersanpassade aktiviteter i integrerad fritidsverksamhet,
– utveckling av vänskap och nätverk som ger socialt stöd: deltagare i integrerad camping
uppvisade förbättrad social förmåga t.ex. att få vänner bland både handikappade och icke
handikappade.
5.5 REKREATIONENS ROLL I VÅRDSAMVERKAN MELLAN OLIKA YRKESGRUPPER,
5.5 SYNSÄTT OCH TEORIER.
Författarna till kapitlet i Templerapporten om psykisk ohälsa, Skalko, van Andel och de Salvatore
påpekar att de ibland stora skillnaderna i synsätt, teoretisk anknytning och metodik som råder vid
behandling av psykisk ohälsa tycks bli mindre inom terapeutisk rekreation. Det är relativt lätt och
naturligt att se fördelarna med samsyn och samverkan, eklektiskt eller holistiskt synsätt etc. Det är
t.ex.rätt tydligt att rekreationsaktiviteter med sin ökade frihet och egenkontroll gör det lättare att
uttrycka aggressioner, sexualitet och utveckla social kompetens i ett psykodynamiskt perspektiv.
Eriksons sociokulturella utvecklingsteori med 8 stadier, betoning av tidiga barndomserfarenheter
och familjerelationer kan direkt och tydligt relateras till den tidiga utvecklingen av livsstil, fritidsintressen
och inre motivation.
Beteendeteoretiska inlärningsmodeller med förstärkning, beteendemodifikation, imitation och
social inlärning finns med i utformningen av de mest effektiva behandlingsmetoderna för abnorma
beteenden. De är också viktiga för förståelsen av hur bra och dåliga aktiviteter lärs in.
Existensialistiskt – humanistiskt paradigm har tydligt genomslag i metodiken inom terapeutisk
rekreation för psykiskt funktionshindrade. Här antas t.ex. att alla är kapabla att utveckla en mera
positiv livsstil, inre motivation, öppenhet och social kompetens om aktiviteter och miljöer uppfattas
som meningsfulla och med tydliga inslag av egenkontroll och upplevd frihet. Det finns numer
en omfattande forskning som visar att vissa rekreationsaktiviteter t.ex. naturbaserade, har stor
kapacitet att uppfylla dessa behov. Effekterna, som vi skall se senare, är ju också goda.
Skalko, et. al. betraktar en del teorier och modeller som stödjande paradigm. Social inlärning, vars
betydelse betonats tidigt (Bandura & Walters, 1963), är en obligatorisk och ökande del i olika pro-
SID 14 REKREATIONENS BETYDELSE FÖR PSYKISK HÄLSA