Rekreation och psykisk hälsa - Vgregion.se

REKREATION OCH PSYKISK HÄLSA, INGEMAR NORLING
3.2 METODIK FÖR DOKUMENTATION AV UTLÄNDSK FORSKNING.
Sök i olika aktuella databaser och tidskrifter. Har utförts av Biomedicinska biblioteket vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Utfallet blev c:a 800 abstracts som sedan analyserats och följts upp.
Speciella rapporter, böcker, statliga och federala utredningar utanför och ovanför den sedvanliga
forskningsrapporteringen har skaffats genom direkta kontakter med berörda organisationer och
aktuella experter.
3.3 BEARBETNING AV SVENSKT FOLKHÄLSOMATERIAL.
Riktad bearbetning av befintliga statistiska material vid Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, Göteborg. Kommer från folkhälsoundersökningar av befolkningen i
Västsverige 16 – 92 år på tillsammans c:a 11.000 personer. Med hjälp av SF – 36 kan grupper med
god eller mindre god psykisk hälsa plockas ut och sedan studeras med avseende på bakgrundsfaktorer
som samvarierar med hälsoläget, grad av egenkontroll över tillvaron, fritidens relativa betydelse
t.ex. jämfört med arbete, boende, ekonomi. Särskilt viktigt är hur livsstilen inom rekreation
ser ut för de olika grupperna t.ex. om psykisk ohälsa är kopplad till en passiv, lågstimulerande livsstil
med mycket TV och musiklyssnande och låg fysisk aktivitetsnivå som är fallet med flera andra
handikappgrupper (Norling, 1993, 1996, 1999).
3.4 AVGRÄNSNING OCH HÄNVISNING TILL NÄRLIGGANDE
3.4 UNDERSÖKNINGAR AV HINDRADE GRUPPER.
Liknande undersökningar som denna har gjorts på flera hindrade grupper där psykisk ohälsa ingår.
De mest aktuella är:
Norling, Schleien & Bender (1993): Fritid och rekreation för utvecklingsstörda, FUB och Göteborgs
universitet.
Norling,I (1999): Om hur fritid – kultur – rekreation påverkar äldres hälsa. Sekt. För vårdforskning,
Sahlgrenska US och Svenska Kommunförbundet, Svenskt nätverk för lokalt folkhälsoarbete,
Sektionen för äldreomsorg och sjukvård.
I dessa rapporter finns en hel del relevant material om psykisk hälsa och rekreation varför intresserade
av dessa grupper hänvisas dit. Om oklarhet uppstår, ring eller faxa 031-28 05 29.
När det gäller rapportens innehåll så styrs det f.a. av tillgången på forskningsmaterial i databaserna
och olika expertkontakter. Så t.ex. leder det till att det finns rätt mycket om naturbaserade
miljöer och aktiviteter eller depression men rätt lite om kulturella aktiviteter. I det senare fallet
finns en hel del s.k. anecdotal evidence, som inte kommer med eftersom den vetenskapliga standarden
är för låg. Samma sak gäller en del av forskningen om djur i vården men där finns tillräckligt
av god standard för att få fram ett bra underlag.
Djur i vården har fått ökad aktualitet genom att SLU i Skara tillsammans med en grupp experter
under år 2000 utvecklat och startat en kurs i ämnet. Se också avsnitt 7.4.
Samspelet mellan rekreation och barns psykiska ohälsa har fått mindre utrymme än önskvärt i rapporten.
Här kan hänvisas till forskning om barns lek, till Norling, m.fl. (1993) samt Schleiens forskning.
Inkomna abstracts från 90-talet handlar i stor utsträckning om autism och ätstörningar.
SID 5 OM VIKTIGA BEGREPP OCH METODER FÖR DOKUMENTATION