Kalvshälla boplats Kalvshälla boplats - Stockholms läns museum

och Järfälla kommun, erbjöds alla grundskoleelever en guidad visning. Fler än 3
000 elever kom därmed att besöka utställningen. Kulturarvskolan drivs idag vidare
som ett länsomfattande projekt av Stockholms läns museum.
6. Resultat
I bilaga 1, 2 & 5 redovisas de anläggningar och fynd som bedömts vara av
särskild vikt för den övergripande förståelsen av boplatslämningarna vid RAÄ
19. Även samtliga anläggningar, provrutor och fynd återfinns i bilagorna. I
tidigare publicerade artiklar och preliminära rapporter rörande Kalvshälla har
förekommit uppgifter om huslämningar på de södra delarna av RAÄ 20+67.
Ytan har dock omtolkats och några säkra spår efter byggnader bedöms inte
längre finnas. Anläggningarna redovisas därför separat, utan påvisbart samband
med varandra.
6.1. RAÄ 19
6.1.1. Husen.
Sammanlagt påträffades 17 stycken större konstruktioner vilka har tolkats utgöra
lämningar efter byggnader. Dateringarna sträcker sig från förromersk järnålder
till folkvandringstid, men för flera av husen saknas säkra dateringar. Överlag så är
dateringarna osäkra, då kulturlagren var omrörda och svårtolkade. Som regel har en
bedömning gjorts utifrån flera samverkande faktorer, såsom typ av konstruktion,
rumsligt förhållande till andra byggnader och, i enstaka fall, fyndmaterialets
sammansättning. Några av husen har även kunnat dateras genom 14 C-analyser av
material från härdar eller stolphål.
På grund av lämningarnas fragmentering så är det också problematiskt att
närmare diskutera husens olika funktioner eller funktionsindelningar, vilket inte
är ovanligt vid undersökningar av brons- och äldre järnåldersboplatser. Platsens
långa nyttjandetid har inneburit att hus har rivits och nya har uppförts ovanpå
äldre huslämningar. Ibland kan hus med skilda funktioner överlagra varandra, ett
fenomen som vid järnåldersgårdar har föreslagits ha skett närmast regelmässigt
vid husgenerationsbyten (Andersson 2001:43). Ytor med äldre huslämningar
kan också antas ha blivit uppodlade redan under förhistorisk tid, med omrörda
kulturlager som följd.
Husen har bedömts och indelats med utgångspunkt från Göthbergs hustypologi
(2000). Till respektive husbeskrivning har bifogats listor över tillhörande
anläggningar och grävda provrutor (dock ej för HUS 3A och B). Husplaner
redovisas i bilagorna. Det bör poängteras att anläggningslistorna endast redovisar
de anläggningar som mer säkert kunnat knytas till större konstruktioner. I
verkligheten var antalet anläggningar betydligt fler än de här redovisade. Samtliga
anläggningar finns dock redovisade i anläggningstabellen i bilagan. Bockbredd
och spannlängd anges nedan från väst till öst.
20
Förhistoriska byggnader finns även inom Kalvshälla bytomt, RAÄ 251 vilka
behandlas i Stockholms läns museums rapport 2009:20. Byggnaderna bör rumsligt
knytas till RAÄ 19.