Rättvis kultur? Den etiska dimensionen i kulturpolitiken och de ...

som är underställd och kontrolleras av samhälleligt beslutsfattande. Kulturpolitiken och
de kulturpolitiska åtgärderna fokuserar alltså på den institutionaliserade kulturens område.
Kulturpolitiken genomförs av staten och kommunerna, men även av många organisationer
inom den privata och den tredje sektorn. I fråga om genomförandet av de kulturella
rättigheterna, har man inte ålagt den offentliga makten någon annan grundrättslig
organiserings- eller säkringsskyldighet än möjligheten att utveckla sig själv. Den offentliga
maktens kulturpolitiska intresse, och stödets intensitet och innehållsprofil varierar i hög
grad i olika typer av samhällen.
De mångskiftande betydelserna av kulturbegreppet och relationaliteten hos
kulturuppfattningen, leder till att det blir besvärligare att definiera objektiva kriterier för
kulturpolitiken. 7
Bland de många snäva och mycket vida definitionerna av kulturpolitiken kunde man
här välja Jarmo Malkavaaras tydliga och fungerande definition, vars fördel är att den inte
begränsar sig enbart till aktörerna inom den offentliga sektorn, utan tar hänsyn även
till aktörerna inom den institutionella kulturen: Kulturpolitiken utgör helheten av de
åtgärder med stöd av vilka samhällets olika aktörer medvetet försöker påverka och påverkar
samhällets kulturfunktioner. 8
Kulturidentitet
Identiteten är en bindning mellan individen och samfundet. I detta sammanhang
använder vi begreppet kulturidentitet, även om dess meningsfullhet ofta ifrågasatts genom
att säga, att identitetsuppbyggnaden alltid är kulturell. När vi talar om kulturidentitet
betonar vi den kulturella bindningen, dvs. den kulturella kohesionen och innehållet i
relationen mellan individen och samfundet, samfundets kultur som ”rötter” och grogrund
för individen. Stuart Hall definierar identiteten på följande sätt:
Identiteten hjälper oss att förbinda våra subjektiva känslor till de objektiva platser som bebos av oss i en social
och kulturell värld. Identiteten stabiliserar både subjekten och de kulturella världar som bebos av dem, och gör
båda turvis enhetligare och förutsägbara. 9
Kollektiv kulturidentitet är enligt en definition som presenterats av Häyrynen följande:
En helhet av synliga, osynliga och antagna kulturdrag som är karakteristiska för en viss grupp och som kan ha
effekter på individens känsloupplevelser och beteende. 10
Enligt bindnings- och identifikationsobjekt kan kulturidentiteten till sin natur vara
språklig, etnisk, religiös, övertygad, ideologisk, politisk, könslig, sexuell, global, nationell,
regional, förankrad i det sociala fältet eller den symboliska hierarkin. Identiteten omfattar
också starka värdestrukturer.
Kulturpolitiken är till sin natur också identitetspolitik, där man kan stärka eller
försvaga grupper eller individer som representerar olika kulturella identiteter samt
upprätthålla kulturell hegemoni eller främja kulturell mångfald. Med den kulturpolitiska
praxisen i den förhärskande kulturen kan olika grader av åtgärder genomföras i attityderna
till andra kulturidentiteter. Man kan sträva efter att integrera eller assimilera olika
kulturella identiteter i den förhärskande kulturen, eller också att isolera och segregera dem
7
Häyrynen 2006, 62-93
8
Malkavaara 1989
9
Hall 1999, 22.
10
Häyrynen 2006, 177.
11