Rättvis kultur? Den etiska dimensionen i kulturpolitiken och de ...
Rättvis kultur? Den etiska dimensionen i kulturpolitiken och de ...
Rättvis kultur? Den etiska dimensionen i kulturpolitiken och de ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Begreppet kanon har spritt sig till många livsområ<strong>de</strong>n, men till <strong>de</strong>ss natur hör alltid<br />
bety<strong>de</strong>lsen anvisning, norm, formel eller lag.<br />
Inom konst <strong>och</strong> <strong>kultur</strong> har begreppet kanon två typer av bety<strong>de</strong>lser. Kanon bety<strong>de</strong>r<br />
en samling av normativa, bindan<strong>de</strong>, speciellt auktoritativa eller genuina verk eller av<br />
<strong>de</strong> viktigaste eller bästa verken. Å andra sidan bety<strong>de</strong>r kanon regler, skalor, formler <strong>och</strong><br />
framställningssätt för konstnärlig avbildning eller framställning inom en viss konst- eller<br />
<strong>kultur</strong>sektor (t.ex. människokroppens i<strong>de</strong>almått, socialistisk realism, kanon i polyfonisk<br />
musik, liturgin i en ortodox gudstjänst, nyklassisk kanon etc.). Kanon är ett vär<strong>de</strong>system<br />
<strong>och</strong> en princip som använts för att <strong>de</strong>finiera <strong>och</strong> urskilja gränserna mellan ”bra” <strong>och</strong><br />
”dåligt”, ”acceptabelt” <strong>och</strong> ”oacceptabelt”. Kanon har alltså en starkt styran<strong>de</strong> karaktär.<br />
Globalisering <strong>och</strong> <strong>kultur</strong><br />
Inom forskningen togs begreppet globalisering i allmänt bruk fr.o.m. 1980-talet 12 . Enligt<br />
Raimo Väyrynen, globaliseringsforskare <strong>och</strong> professor, anknyter globalisering till ökan<strong>de</strong><br />
<strong>och</strong> allt intensivare gränsöverskridan<strong>de</strong> social verksamhet <strong>och</strong> relationer samt till ny<br />
medvetenhet, dvs. kognitiv globalisering. Lägre gränsstaket är typiskt för globaliseringen. 13<br />
Globaliseringen har setts som en konsekvent följd av <strong>de</strong>n europeiska<br />
<strong>kultur</strong>expansionen <strong>och</strong> kolonisationen, som krossar <strong>de</strong> institutionella gränserna, ökar<br />
staternas <strong>och</strong> <strong>de</strong> ekonomiska områ<strong>de</strong>nas gränsöverskridan<strong>de</strong> aktiviteter, materiella <strong>och</strong><br />
kunskapsmässiga utbyte <strong>och</strong> ömsesidiga beroen<strong>de</strong>. Globaliseringen berör <strong>de</strong> ekonomiska,<br />
politiska <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>ella sektorerna.<br />
Kulturellt innebär globaliseringen en expansion av <strong>de</strong>t symboliska utbytet, från<br />
lokalt utbyte till världsomfattan<strong>de</strong> utbyte. Sociologen Mike Featherstone närmar sig<br />
globaliseringens <strong>kultur</strong>perspektiv genom begreppet postmo<strong>de</strong>rn. Istället för en enda stor<br />
västerländsk skildring eller historietolkning utformas flera parallella processer. Enligt<br />
Zygmunt Bauman innebär en postmo<strong>de</strong>rn världsbild, att objektiviteten upplöses <strong>och</strong> att<br />
värl<strong>de</strong>n ses ur olika perspektiv. <strong>Den</strong> <strong>etiska</strong> <strong>dimensionen</strong> i <strong>kultur</strong>globaliseringen fokuserar<br />
på frågan om huruvida globaliseringen främjar <strong>kultur</strong>ernas koexistens <strong>och</strong> jämlikhet, eller<br />
om <strong>de</strong>n le<strong>de</strong>r till en homogeniseran<strong>de</strong> <strong>och</strong> integreran<strong>de</strong> förhärskan<strong>de</strong> <strong>kultur</strong>, som styr<br />
mekanismerna i världsekonomin. 14<br />
Globaliseringen ställer <strong>de</strong> mänskliga rättigheterna inför mångfacettera<strong>de</strong> utmaningar. I<br />
<strong>och</strong> med liberaliseringen av ekonomin ökar behovet <strong>och</strong> bety<strong>de</strong>lsen av ekonomiska, sociala<br />
<strong>och</strong> bildningsmässiga rättigheter. Med internationaliseringen har någa starka förhärskan<strong>de</strong><br />
<strong>kultur</strong>er spridit sig i värl<strong>de</strong>n, medan globaliseringen i sin tur le<strong>de</strong>r till att <strong>kultur</strong>erna<br />
kommer närmare varandra, bredvid varandra <strong>och</strong> blir överlappan<strong>de</strong>. Även i globaliseringen<br />
finns ändå risken att <strong>de</strong> stora äter <strong>de</strong> små. Många anser också, att <strong>de</strong>t i globaliseringen är<br />
fråga om en amerikanisering av värl<strong>de</strong>n. Å andra sidan ökar globaliseringen öppenheten,<br />
transparensen <strong>och</strong> framförhållningen i utvär<strong>de</strong>ringen av <strong>de</strong> mänskliga rättigheterna.<br />
FN: s globalagenda har utformats sedan 90-talet un<strong>de</strong>r FN:s stora konferenser.<br />
Konferenserna har producerat strategier <strong>och</strong> <strong>de</strong>klarationer som ger rekommendationer<br />
samt skapar normer <strong>och</strong> standar<strong>de</strong>r. Dessa är ändå inte bindan<strong>de</strong> för medlemsstaterna.<br />
12<br />
Bl.a. Roland Robertson, Malcolm Waters.<br />
13<br />
Väyrynen 1997, 81-82.<br />
14<br />
Featherstone, Mike 1990.<br />
13