Rättvis kultur? Den etiska dimensionen i kulturpolitiken och de ...

6.7 Ursprungsfolk
I den västerländska upphovsrättslagen finns det drag, som försätter ursprungsfolkens
traditioner i en ofördelaktig ställning med tanke på skyddet av dem. Ett verk kan skyddas
först när det finns i en viss form, dvs. som ett skriftligt eller bildligt alster. På detta sätt blir
t.ex. muntlig folktradition enligt lagen den persons egendom som har spelat in den. 63
Enligt Coombe borde större uppmärksamhet fästas vid minoriteternas och
ursprungsfolkens upphovsrättigheter. Hit hör dessa gruppers rättigheter till sitt eget
kulturarv och hur denna rätt kan balanseras med upphovsrättigheterna i fråga om de
rättigheter som hänför sig till individens kreativitet. Skyldigheterna att skydda traditionell
information om omgivningen och respektera ursprungsfolkens tradition, har blivit
internationellt erkända. Också Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten till
immateriella tillgångar WIPO, borde ta hänsyn till dessa förmånstagare.
Det behövs principer, enligt vilka traditionsinformation och kulturella uttryck bäst
kunde erkännas, bevaras och skyddas. 64 Det behövs nya begrepp och möjligheter för
att genomföra gruppernas rättigheter. Också i fråga om ursprungsfolk måste man kunna
påvisa, vem upphovsrättigheterna tillhör. Inom WIPO finns en kommitté som verkar
särskilt inom området för upphovsrättigheter, traditionell information och folktradition.
Kulturen har börjat ses som en resurs efter att kulturell mångfald, hållbar utveckling
och konst och kultur blivit betydande faktorer i den internationella diskussionen. Denna
insikt borde, enligt Coombe, utgöra en del av diskussionen om immateriell egendom.
I den globala miljön, där möjligheterna till kulturell framställning är ojämnt fördelade,
måste man arbeta för en sådan kulturpolitik som bereder allt bredare grupper och
specialgrupper möjlighet att delta i kulturlivet på sina egna villkor.
En granskning av hela folk som innehavare av upphovsrättigheter, är ändå inte en
problemfri utgångspunkt. Utgångspunkten för upphovsrätten är ‘gärning’, ‘upphovsman’
och ‘verk’. I folktraditionen kan en direkt upphovsman inte identifieras, utan traditionen
har formats inom samfundet under en lång tid. Tanken om att skydda ursprungsfolkens
tradition är god, men staternas och de kulturella uttryckens gränser sammanfaller inte.
63
Tohmo (2004) Aboriginaalitaide ja tekijänoikeudet (Aboriginkonst och upphovsrättigheter).
64
Coombe 2005, 34.
52