RÃ¤ttvis kultur? Den etiska dimensionen i kulturpolitiken och de ...

More documents

Recommendations

Info

Vetenskapliga innovationer och teknologi är en viktig del i hållbar utveckling, eftersom de innebär framgång på många olika fronter Detta sammanhänger ändå med många etiska problempunkter, t.ex. med frågorna om bioteknologi och genetisk manipulation. Den humanistiska etiken blir i framtiden också tvungen att omdefiniera sig i förhållande till referensramen för bioetik och bioteknilogi. Kultur och utveckling Både kultur och utveckling är flertydiga begrepp. Tolkningen av ’utveckling’ är i hög grad en kulturbunden fråga. Generellt associeras termen med något positivt, men inte nödvändigtvis. Med utvecklingspolitik avses konsekvent verksamhet inom alla de sektorer för internationellt samarbete och nationell politik, genom vilka man påverkar utvecklingsländernas ställning. Extrem fattigdom hör till vår tids största människorättsproblem. I praktiken stöder Finlands utvecklings- och människorättspolitik varandra inom många områden. De mänskliga rättigheterna och utvecklingen är element som är beroende av varandra och som stöder varandra. Den rättsliga utgångspunkten för utvecklingspolitiken betonar individens rättigheter att delta i samhället, som motvikt till utslagning. Rättigheterna bland de grupper som oftare än andra blir utsatta för utslagning, utgör tyngdpunkterna i människorättspolitiken. Till dessa grupper hör kvinnor, barn, minoriteter, ursprungsfolk och handikappade. De kulturella rättigheterna har också fått fotfäste i kultur- och utvecklingsprogram, när man märkt att hänsyn till den kulturella referensramen är en nyckelfaktor för utvecklingsprogrammens framgång. I statsrådets utvecklingspolitiska program 19 konstateras att kultur borde granskas ur en bred infallsvinkel: ”som resurs för utvecklingen, som definition för värderingar, sedvänjor och samhällsinstanser, som grund för trygghet och upplevelser, som källa till lösningar på olika problem som människan utsätts för, och som en företeelse som genomgår en konstant förvandling”. 19 Det utvecklingspolitiska programmet. 2002, 22 16
3 Kulturella rättigheter 3.1 De kulturella rättigheterna som en del av de mänskliga rättigheterna och grundrättigheterna I sitt verk Sivistykselliset oikeudet ja velvollisuudet (Bildningsmässiga rättigheter och skyldigheter) 20 konstaterar Pentti Arajärvi, att grunden för den universella människorättsuppfattningen är respekt för människovärdet, frihet, jämlikhet, gemensamt ansvar och rättvisa. Dessa mål stämmer också överens med andan i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som ingår i konstitutionen för Europeiska unionen. Begreppen bildning och kultur används nästan som synonymer, innebörden av dessa överlappar varandra i hög grad, och delvis är de en förutsättning för varandra. I bildningen är det fråga om utbildning och kultur. De bildningsmässiga rättigheterna omfattar både individuella och samhälleliga rättigheter. En rättighet som garanteras i grundlagen kallas i Finland för en grundläggande rättighet, och en rättighet som garanteras i internationella dokument kallas för en mänsklig rättighet. Grundlagarna gäller individens förhållande till den offentliga makten. De utgör ett krav och en garanti för statens stöd i genomförandet av individens rättigheter. Föreläggandet om grundrättigheterna gäller också kommunerna. Grundrättigheterna uttrycker också samhällets grundvärden. De mänskliga rättigheterna grundar sig på de fundamentala rättigheter som ingår i de internationella människorättsavtalen. FN: s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna har använts som ett kriterium för fundamentaliteten, men inte heller denna deklaration inkluderar alla de rättigheter som idag erkänts som mänskliga rättigheter. Man kan inte sätta likhetstecken mellan de mänskliga rättigheterna och grundrättigheterna; det finns mänskliga rättigheter som inte är grundrättigheter, och vice versa. De mänskliga rättigheterna och grundrättigheterna kan indelas i tre grupper: medborgarrättigheter och politiska rättigheter, dvs. frihetsrättigheter, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt samhälls-, kollektiv- eller solidaritetsrättigheter. 20 Arajärvi 2006 17
Page 1: Opetusministeriö Undervisningsmini
Page 4 and 5: Undervisningsministeriet Kultur-, i
Page 6 and 7: 12 Etiska specialdrag inom olika ku
Page 8 and 9: översättningen av sammanfattninge
Page 10 and 11: I den etiska granskningen är konst
Page 12 and 13: som enligt sin infallsvinkel får o
Page 14 and 15: som egna “kulturella ghetton”.
Page 16 and 17: Däremot är de riktgivande,skapar
Page 20 and 21: Kommittén för de grundläggande r
Page 22 and 23: 1. Rätt till kultur • de mänskl
Page 24 and 25: av sina kulturella rättigheter, in
Page 26 and 27: Ett av problemen gäller standardis
Page 28 and 29: av administrativa, juridiska och an
Page 30 and 31: • skapa medvetenhet om den egna i
Page 32 and 33: intresse. Den kulturhistoriska kano
Page 34 and 35: 5 Den etiska dimensionen i kulturpo
Page 36 and 37: kreativitetens karaktär. Kreativit
Page 38 and 39: De etiska utgångspunkterna för ku
Page 40 and 41: som valt verken. På 1980-talet dö
Page 42 and 43: flera toppmöten om miljö (Rio de
Page 44 and 45: använder teckenspråk samt dem som
Page 46 and 47: kreativitetens skull (intrinsic val
Page 48 and 49: • verkets karaktär • andelen a
Page 50 and 51: som bryter mot rättigheterna. Dire
Page 52 and 53: I oktober 2006 ordnades evenemanget
Page 54 and 55: 6.7 Ursprungsfolk I den västerlän
Page 56 and 57: Kommunerna och staten ansvarar för
Page 58 and 59: analfabetism och bristfällig utbil
Page 60 and 61: ungdomsforskning höjs till de mest
Page 62 and 63: Man har fört många typer av disku
Page 64 and 65: att fungera som fullvärdiga medbor
Page 66 and 67: etiska konflikter mellan mångkultu
Page 68 and 69:
Internationell nivå FN: s deklarat
Page 70 and 71:
universella, utan de grundar sig al
Page 72 and 73:
1 2 3 4 5 Kulturpolitiken måste va
Page 74 and 75:
12 Etiska specialdrag inom olika ku
Page 76 and 77:
av kulturföremål till områden ut
Page 78 and 79:
Borde informationstillgången begr
Page 80 and 81:
och diskussion om dessa dimensioner
Page 82 and 83:
många avseenden, och medborgarsamh
Page 84 and 85:
yrkesutövare, vars skyldighet är
Page 86 and 87:
Formgivning och hantverk I fråga o
Page 88 and 89:
- liikunnan ja urheilun eettiset pe
Page 90 and 91:
mänskliga rättigheterna och grund
Page 92 and 93:
Etiska spänningar skapas av priori
Page 94 and 95:
FN:s indikator för mänsklig utvec
Page 96 and 97:
• befolkningsvariablernas (läge,
Page 98 and 99:
uppfattats som mjuka angreppssätt,
Page 100 and 101:
kulturpolitiken; dessa kan beskriva
Page 102 and 103:
utvecklingsprojekt om internationel
Page 104:
ISBN 978-952-485-548-8 (PDF) ISSN 1
show all

RÃ¤ttvis kultur? Den etiska dimensionen i kulturpolitiken och de ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?