Hela boken - Medicinsk fakultet - Umeå universitet

Figur 7. Generellt dos-responssamband vid fysisk träning. Observera att effekterna
är störst när man går från ingen eller låg aktivitet. (Modifierad från Pate RR. Physical
activity and public health. JAMA 1995; 273:402-407).
väldigt lågt i sin fysiska aktivitet från start får man en stor positiv effekt av
att öka den fysiska aktiviteten bara något. Man har alltså mycket hälsa att
vinna på en ökning.
De som ligger högre i sin fysiska aktivitet från början vinner också, men
figuren visar dessutom att om man gör en lika stor ökning i den fysiska aktiviteten
som vid det lägre utgångsläget, då leder inte det till samma stora ökning
i hälsa. Man har alltså redan tagit ut en del av det som man kan vinna
på att bli mer fysiskt aktiv. Det innebär att den stora andel av befolkningen
som rör sig väldigt lite har väldigt mycket att vinna på att bara bli något mera
aktiva. Skaderiskkurvan i figur 7 visar också att alltför intensiv träning ökar
risken för skador, framför allt på rörelseapparaten.
Med Figur 8 vill jag visa den styrka som ligger i att göra en livsstilsförändring,
t.ex. öka sin fysiska aktivitet. Det påverkar nämligen inte bara en
faktor. Sätter man in en blodtryckssänkande medicin är det för att sänka
blodtrycket. Sätter man in en blodfettssänkande medicin är det för att sänka
blodfettet. När man blir mer fysiskt aktiv kanske inte effekten på varje
riskfaktor är så stor, men om man väger ihop alla riskfaktorer som man påverkar
med den här generella metoden blir summan av detta väldigt stor.
Om vi t.ex. vill minska risken för att dö i hjärt-kärlsjukdom – som den mellersta
linjen i figur 8 visar – och därför ökar dosen av fysisk aktivitet på-
17