Ur elevens perspektiv

More documents

Recommendations

Info

t" >

Argentina vann fotbolls-VM. Jag gick spimd och fylld av DET horjade fbrhoppningar 1986, samma i siillskap Sr med som mamma Palme och blev pappa mbrdad till skolan och for att inleda mitt tolvariga fbrhallande med denna utbildningsinstitution. Mina forsta sex ar tillbringade jag pa Ostra Tornskolan, en liten lag- och mellanstadieskola i bstra Lund. Niir jag gick i ettan bestod min klass endast av tio personer eftersom jag gick i en aldersblandad klass. Min larare var en ung tjej som till en borjan var snail och trevlig. Men hon hade valdigt latt att favorisera ele ver och garna de som gick i ettan. Sa niir jag gick i trean var min arskurs hackkyeklingar som alltid fick skulden iiven for det som ettorna gjorde. Men en gang niir jag var borta fran skolan fick mina klasskamrater nog. De skrev ett brev till lararen diir de skrev precis vad de tyckte om henne. Sa niir jag kom tillbaka var hon helt annorlunda, men detta miirkte vi inte sa mycket av eftersom vi slutade trean ett litet tag efter. Men jag hoppas att hon fortsatte som hon var pa slutet. Mellanstadiet var en valdigt rolig tid. Jag hade en massa kompisar i klassen och den biista lararen man kan tanka sig. Han behandlade oss som medmanniskor; ritttvist och sniillt. Honom kommer jag aldrig att glbmma. Det finns bara tva saker som jag tycker var daliga med mel lanstadiet. Det var niir lararna tvingade eleverna att ata upp den ackliga skolmaten och en triislbjdsliirare vi hade som slog eleverna. Sa var det dags att ta det stora steget upp i hbgstadiet. Nu skulle jag bbrja pa en ny skola, Tunaskolan, och med en massa nya manniskor. Till skillnad fran mina tidigare sex ar diir jag bara haft ett fatal larare fick jag nu en larare i varje amne. Och i attan borjade de riktiga kraven med betyg. Aven om genomsnittskvaliten pa lararna inte var sarskilt hog iir hbgstadiet en av de roligaste perioderna i mitt liv, vilket beror pa att det var hiir jag hittade mina bestaende kompisar och upptiickte att man kan gbra annat pa helgerna an att titta pa TV.Pa Tunaskolan blandades elever fran tre olika mellanstadieskolor. Detta var mycket bra eftersom det tog dbd pa alia fbrutfattade meningar mot dem fran de andra skolorna och jag triiffade manga nya viinner. Tyviirr var det manga larare som hade fbrdomar mot elever fran Ostra Torn och var ofta bverliigsna och oriittvisa mot oss i borjan. Men nastan alla lade av niir de lart kanna oss. Sedan bar det av mot den sista anhalten innan det iir dags att kastas ut i arbetslivet. Men niir jag viil hade liirt mig sifferbetygen skakas he la betygsystemet i grundvalarna och diir stod jag ater som ett levande fragetecken. Det var ingen ide att fraga nagon larare for de visste lika lite som vi elever. Universiteten och hbgskolorna hade ingen aning om hur de skulle skilja agnarna fran vetet. Fbrmodligen visste inte ens beslutsfattarna hur det hela skulle ga till viiga. Och inte fbrriin i slutet av andra ring fick vi veta vilka amnen vi skall satsa pa for att komma in pa vidare utbildningar. Fbrutom de nya betygen sa iir gymnasiet bra. Vi far liira oss kritiskt tankande och att sjalva dra slutsatser fran det vi liist om. Men hiir finns det hos manga larare en dubbelmoral, vi ska vara kritiska mot liirobbcker men inte mot det som de sjalva siiger for det iir ju sjalvklart korrekt. Robert Mathiasson Vipeholms gymnasium, Lund ^EmWk Jm - Han behandlade oss som medmanniskor; rattvist och sniillt. P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 4 / 9 7 2 5
Omdevuxnalitademer pa barnens formaga sa skulle skolan se annorlunda ut. Da skulle fyrtiominutersterrorn forsvinna. Da skulle det finnas tid for eftertanke och reflektion. Da skulle barnen fa fraga de viktiga fragorna - och da skulle tiden ga lite fortare. in i klassrummet kommer Lisa SKOLKLOCKAN och hennes RINGER vaninnor. Som och forst van ligt. De kontrollerar sina egna armbandsur mot klassrummets vaggklocka och nickar belatet da tiden stam mer. De ovriga strommar in under livligt samsprlk och snart ar alla samlade. Alia Nej, det ar nigra pojkar som fattas. Anton och hans kamrater har spelat fotboll och kommer leriga och rodkindade inslantrande en bit in pa lektionen. Som vanligt. Nar Ingrid Westlund arbetade som vi miste skapa utrymme si att elever na fir tid att tanka. Fir man inte tan ka si kan man inte vara kreativ. Det tredje som hon vill framhUla ar att skolans personal mlste lyssna pi barn och ungdomar i mycket hogre utstrackning an vad de gor i dag. - Larare mlste bli medvetna om att barn har storre kapacitet an vad vi na gonsin har trott, sager hon. Det var det mest overraskande resultatet av min avhandling, just det att barn ha de formiga att skriva si avancerade texter med si mycket innehlll och si Underbart arkort och trist varar lange Text: Christina Thors Foto: Michael Svensson llgstadielarare kunde hon redan i forsta klass identifiera "tidsanarkisterna", de barn som aldrig passade in i skolans schemalagda tillvaro och som aldrig kom riktigt till sin ratt. Att spela fotboll var viktigare for de har eleverna an att komma i tid till lektionerna, for vad ar det som sager att ti den ska styra livet och inte tvartom Hon sig samtidigt de duktiga ele verna, ofta flickor, som lart sig sina tidslaxor och som var noga med att passa tiden. De anpassade sig tidigt till skolans tidsramar. - Jag fick en kansla av att de elever som var tidsanpassade hade en sadan stor fordel av det, sa att skolframglng kunde vara beroende av det och inte av andra saker som till exempel begavning, sager hon. Det har fick henne att borja funde ra pa tiden och tidens betydelse for skolbarnen - en nyfikenhet som sa smaningom resulterade i en doktorsavhandling, "Skolbarn av sin tid. En studie av skolbarns upplevelse av tid." Det finns tre saker som Ingrid Westlund framhaller som de allra vik tigaste resultaten hon kom fram till under arbetet med avhandlingen. - Nummer ett ar att skolan maste fa insikt om och ta konsekvenserna av att garanterad undervisningstid inte ar detsamma som garanterad larandetid, sager hon. Nummer tva ar att mlnga tankar. Jag ar forvlnad over att jag har kunnat jobba si mlnga Ir som llgstadielarare utan att ha den kunskapen! Jag betraktar det som en formln att ha fltt skriva avhandling en just av den orsaken. Arbetet med avhandlingen gav mlnga tillfallen att komma nara barns tankar och funderingar kring begreppet tid och hur tiden plverkar tillvaron i skolan och pi fritiden. Aven om tiden har intresserat ett flertal forskare, si ar det inte mlnga som har tittat pi hur barn upplever ti den och speciellt inte satt i ett sam manhang. Ingrid Westlund ville gl langre: Hur staller sig barn till olika tidsbegrepp och hur ser motet mel lan skolans tid och <strong>elevens</strong> tid ut Hur kan barnens skolsammanhang relateras till ett pedagogiskt sam manhang For att ta reda pi det lat hon drygt 200 elever i Irskurserna 2-6 skriva uppsatser pi temat "Vad jag tanker om tiden". Uppsatserna kompletterades med klassrumsobservationer i tvl klasser pi mellanstadiet. I ytterligare en fordjupningsdel med enkater och uppsatsskrivande ingick tre av barnen i projektet. I skrivanvisningen till uppsatstemat fanns inga instruktioner eller frlgor som pi nlgot satt antyder att tiden kan ha en skiftande hastighet. Andi ar det mlnga av barnen som ▶ 0£ >■ 26 PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97
Page 2 and 3: ■ : Si £6/t>13NISV9VW V>ISI503Va
Page 4 and 5: pm fe 'Hi A 'i £ * -»-■ « - '
Page 6 and 7: som just pa dagis. Fbriildrar skydd
Page 8 and 9: -ssepi ej}s;s siajseuuiAB i J3A3|3
Page 10 and 11: saker; larare, klasskamrater och vi
Page 15 and 16: THORS: UNDERBART AR KORT. skriver o
Page 17: "Att ungdomar upplever ett gap mell
Page 20 and 21: Lararen (i)/Lena sager att ni ska h
Page 22 and 23: Mirella Forsberg-Ahlcrona Marie-Lou
Page 24 and 25: ajajsnnH i N\no>iss3VHiyis 'zs3 N0S
Page 26 and 27: Eleverna pa lag- och mellanstadiern
Page 28 and 29: BILD AV CAROLINE KARLSSON, ES2, STA
Page 30 and 31: '■"V^ y4i --m K \ S k s* ''St*- y
Page 32 and 33: Porsgrunns snart hundraariga radhus
Page 34 and 35: tiltak" och elevernas mote i radhus
Page 36 and 37: \ Hi_'i'i ssi raT prjjff- S
Page 38 and 39: Kxj* ^y3 \ 1 \ \ V. Sec .:■:•.
Page 40 and 41: i&&j~x har gett upp, just pa grund
Page 42 and 43: gefar som man gir in i ett rum. Dar
Page 44: Tl0U*x.tf££ med, att dhv (Rr nog,

Ur elevens perspektiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?