Ur elevens perspektiv
Ur elevens perspektiv
Ur elevens perspektiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BILD AV CAROLINE KARLSSON, ES2, STALHAGSSKOLAN I HULTSFRED<br />
sma barn. Barns fascination infbr kosmos bestar inte bara i<br />
intresse for rymdfarkoster och astronauter utan kanske<br />
mer av ett tremendum infbr oiindligheten och infbr tillvaron<br />
i stort. Jag undrar om inte tanken pa kosmos i en sekulariserad<br />
kultursituation tenderar att fyllas med religibs el<br />
ler existentiell innebbrd. Det vore i sa fall inte forsta gangen<br />
i mansklighetens historia.<br />
Las fbljande korta text. Den innehaller mycket. Har<br />
finns spanningen mellan det lilla jaget och ett oandligt kos<br />
mos, mellan niirhet och distans, mellan poesi och fysik.<br />
Man ser har ocksa spar av motsiittningar mellan olika tankenivaer<br />
eller utvecklingsstadier i tiinkandet, en spanning<br />
som driver personen till fortsatt reflektion. Tank om ...<br />
"Jag star pa jorden och kanner mig liten. Universum iir<br />
sa stort. Jag tittar pa stjarnorna och kanner mig glad. Tank<br />
om jag kunde fanga en stjiirna. Hur kan stjarnorna hiinga<br />
kvar i himlen Manen ar sa stor. Varfbr lyser manen vit<br />
Tankom ..."<br />
(Pojke i klass 2, 1987 pa temat: "Hur jag tanker om uni<br />
versum")<br />
DET FINNS den att sma flera barn folkliga bara kan talesiitt ha sma med bekymmer. innebor-<br />
Det<br />
tror jag inte stammer. Tviirtom kan det manga ganger va<br />
ra sa att den som iir liten och oerfaren har sarskilt svart att<br />
bara pafrestningar. Detta leder ocksa till ett slags inre<br />
anspiinning. Hur upplever man det niir man sjiilv vill halla<br />
riittvisan hbgt, men blir oriittvist behandlad Niir man<br />
laser fbljande rader iir det inte svart att se den inre kon<br />
flikt som fbrfattaren upplever. Mobbning och utanfbrskap<br />
iir vanliga i barngrupper, sa vanliga att vi kanske in<br />
te riktigt vill forsta hur tungt det ar for den som blir utsatt.<br />
Jag tror att den hiir pojken lever under press. Trots<br />
det har han kommit fram till en kanske dyrkbpt, men an<br />
da anmiirkningsviirt pregnant iakttagelse: "Det oriittvisa<br />
kan bara den som ar orattvis gbra nagot at". Jag tror att<br />
den slutsatsen ingar i den livssyn som han iir i fiird med<br />
att bygga upp.<br />
"Jag tycker mycket iir orattvist i mitt liv. Mest med kom<br />
pisar, jag har aldrig nagra, jag har aldrig nagon att ga pa<br />
diskon med, pa lbrdag iir det ett. Nagra stod ute och pratade,<br />
jag horde vad dom sa, dom skulle fraga mig om jag<br />
ville ga med dom, (bara) for att se hur jag svarade. Det tyc<br />
ker jag iir orattvist. Det som hiinder i bststaterna iir Riittvist<br />
tycker jag. Det oriittvisa kan bara den som ar orattvis<br />
gbra nagot at."<br />
(Pojke klass 6, 1990, patemat:"Om riittvisa")<br />
Det iir klart att barn noterar konflikter eller spanningar<br />
i manga olika avseenden. Detta behbver inte vara nagot<br />
negativt. I sjalva verket tror jag att upplevelser av detta<br />
slag manga ganger fungerar som drivkraft bakom barnens<br />
arbete med att utveckla en egen personlig livssyn. En harmonisk<br />
mognadsprocess bygger inte i forsta hand pa absolut<br />
harmoni, utan pa att personliga erfarenheter far mbj<br />
lighet att rubba inre bilder av verkligheten niir de stagner<br />
a t o c h b l i v i t m i s s v i s a n d e . □<br />
P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 4 / 9 7 ^ 1