Ur elevens perspektiv

More documents

Recommendations

Info

t" >

tanker pi och ta upp de frlgor som dyker upp. Utan den har nyfikenheten att lyssna pi vilka frlgor barn stal ler si blir det ett uppifrinperspektiv som galler, menar Ingrid Westlund, och dl blir det piskan eller moroten som galler. - Skolan miste lara sig att gl frln ett lararperspektiv till ett elevperspektiv - och det ar jattesvirt, men barn kan mer an vi vuxna tror. Det vi sade mig mitt arbete klart och tydligt. Nar Ingrid Westlund har varit ute pi skolorna och berattat om att barnen skrivit uppsatser om vad de tankte om tiden, si ar det mlnga lara re som har sagt att "det kan de val in te. Det ar alldeles for svlrt." Uppsatstemat om tid visade sig tvartom vara en utmarkt inkorsport till ett filosofiskt tankande. Ingrid Westlund konstaterar i avhandlingen att barn har formiga att reflektera over abstrakta och filosofiska pro blem om de bara ges tillfalle till det. Aven de mindre barnen under tio ir har formagan till filosofisk och kritisk reflektion om tiden. - Det fanns ju barn som borjade sin uppsats med att "tiden ar det vikti gaste i hela mitt liv" och dl kan man ju frlga: Varfor fir de inte prata om det som ar viktigast i livet undrar hon. Andra skrev att "det har har jag tankt mycket pi" och det kandes ibland som om det var ett andrum for dem, ett tillfalle som de inte ville missa, att antligen fl skriva om det har. Men att slappa loss barnens re flektion och formiga kraver tid och tidspressen hlller fortfarande sin jarnhirda hand over skolan. Eleverna kanner av tidsdisciplineringen, larar na kanner av den. Ingrid Westlund pratar om fyrtiominutersterrorn som rider i skolan. - Forstlr du, det ar ju symboliskt vlld att aldrig fl gora fardigt en upp gift, bide for larare och elever! Nej, om barnen fick rlda si skulle fyrtiominutersterrorn vack. Dl skul le skolan se annorlunda ut. For det ar inte riktigt sant att barnen alltid upp lever att tiden i skolan glr llngsamt. Det finns tillfallen di tiden rusar ivag, det upptackte Ingrid Westlund. Ju mer aktiv man fick vara som elev och ju mer man fick valja, ju fortare gick tiden. Och paradoxalt nog gick de linga arbetspassen fortare an de korta. De linga arbetsperioderna di de inte hade lektio ner utan kanske ar betade tvl-tre tim mar med eget arbe te och med mojlig het att ta rast nar ett moment var avklarat upplevdes som roliga och me ningsfulla av bar nen, vilket gjorde att tiden gick fort. Flextid ar ett an nat satt att skapa ett konstruktivt mote mellan skolans tid och elevernas. Projektinriktade studier talar hon sig varm for. Det ar eleverna som ska stalla frigorna och pi si satt vara drivkraften bakom den undervisning som sker. Det ar eleven som ska frlga och det ar eleven som ska soka kunskap. Det skulle vara mycket battre om skolan agnade sig It att se hur mycket eleverna egentligen lar sig i stallet for fasta si stort avseende vid klocktiden, menar hon. Temaarbete kan vara ett satt att rasera fyrtiominutersterrorn. Langre arbetspass ar bra. -Varfor koncentrationslaser man inte ett visst innehlll Hur ska man till exempel kunna ha en vettig slojd om man har 60 minuter pi sig Ta upp symaskinen, tra pi trlden, ta upp ty- - Tiden bara gar och gar, den tar aldrig slut aven om man dor sa fortsatter tiden att ga. Tiden ar oandlig det finns varken borjan eller slut den bara fortsatter och fortsatter. (UR ELEVUPPSATS) get, sen ner igen med allt och stada salen - barnen hinner ju aldrig gora ni got. Varfor har man inte slojd en hel vecka eller en hel dag Jag tror att vi ar si llsta i det har att det ska vara si och si mlnga veckotimmar att vi faktiskt glommer bort vad de ar till for. Lektionerna har mest funnits till av administrativa skal, menar Ingrid Westlund. De har varit ett satt att ordna larares arbetstid, men de har inte varit ett satt att ordna barns larande. - Och det ar en himla skillnad! Ungarnas tillvaro i sko lan har hela tiden styrts av hur lararna raknar sin arbetstid. Kanske skulle la rarna bli lite av tidsanarkister sjalva i stallet for att sitta fast i klocktiden - Ja, det tror jag. Friheten for lararna ar enorm och det har den varit i mlnga, mlnga ir - och man kan alltid borja i li ten skala. Flextid en dag i veckan kan vara en bra borjan. Samar bete med en annan larare kan ge langre lektionspass ihop. Men det viktigaste av allt ar att utgi frln barnen. - Glom aldrig att barnen kan mer an du tror. Lyssna pi dem, uppmanar I n g r i d W e s t l u n d . □ Ingrid Westlunds avhandling "Skolbarn av sin tid. En studie av skolbarns upp levelse av tid" kostar 250 kr och kan bestallas fran Mimer, Norrkopings kommun, tel 011-15 20 39 (begransad upplaga). "Skolans tid och elevernas tid" heter en populariserad version av avhandlingen, med nagra nyskrivna kapitel, som kommer att ges ut av Studentlitteratur i januari/februari 1998. PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97 2,Q
"Att ungdomar upplever ett gap mellan lektionen och livet innebar trots detta inte att de vill ersatta lektionen med livet. De vill ha plats for bada. Det handlar om unga manniskors mojligheter att fungera som elever i skolan och samtidigt, framfor allt i relation till varandra, aven som ungdomar." Det dolda spelet om makten i klassrummet Av Anders Garpelin pockar pi elevernas uppmarksamhet. De namn SA HAR som kan finns det med lata i denna under samtalstext en lektion ar nar fingerade, lararen och aven i ovrigt har forandringar gjorts for att de undersokta personerna inte ska kunna kannas igen. Lararen Lena sager att ni ska ha upptradande vecka 41,1 dl mlste vi bestamma vad ni ska gora I vem som ska gora vad I dl tycker jag att nln i klassen fir vara ordforande for det samman tradet David ska vi ha det sammantradet nu Lararen ja David Lena kan vara det eftersom hon bestammer Lararen Sara Sara alltsl fir jag bara saga en sak Andra elever (surr) Sara men alltsl Andra elever (surr) Lararen nu var det Sara som hade ordet Sara om det ska va den har vecka 41, si ska jag och Jenny I dom andra i koren, dom skulle inte kunna vara med pi det for vi ska pi korresa dl Kanns situationen igen Frin min egen tid som larare och de erfarenheter jag gjort vid studier av livet i klassrum, forefaller detta inte vara nigon ovanlig situation. La raren har en plan for hur lektionen ska genomforas, lara rens lektionsprojekt, och nar eleverna agerar som i exemplet medfor detta en uppenbar risk for att planen ska spricka. Mlnga larare ser elevers argumenterande som "tjafs", storningsmoment som fordrojer en att komma iglng med sjalva uppgiften. Inom klassrumsforskningen ar det vanligt att fokusera lararnas beteenden samt instruktionernas innehall och form (Anderson & Burns, 1989). Eleverna ar narmast intressanta som objekt for undervisningen och deras prestationer fir tjana som ett instrument for hur framglngsrika lararna varit i genomforandet av sina lektionsprojekt. Nar en stor del av klassrumsforskningen nonchalerar den klassrumsinteraktion dar ungdomar som elever spelar en aktiv roll, forsvlrar man samtidigt sin egen mojlighet att fl en fordjupad forstlelse av det som sker under en lektion. Vad vet len VI som DA elever om upplever hur vlra livet barn i och klassrummet ungdomar For i rol ett par Ir sedan tog forskarna Erickson och Shultz frln USA ▶ < > a . o t u < z * -* ee. < _ l *— 30 PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97
Page 2 and 3: ■ : Si £6/t>13NISV9VW V>ISI503Va
Page 4 and 5: pm fe 'Hi A 'i £ * -»-■ « - '
Page 6 and 7: som just pa dagis. Fbriildrar skydd
Page 8 and 9: -ssepi ej}s;s siajseuuiAB i J3A3|3
Page 10 and 11: saker; larare, klasskamrater och vi
Page 12 and 13: Argentina vann fotbolls-VM. Jag gic
Page 15: THORS: UNDERBART AR KORT. skriver o
Page 20 and 21: Lararen (i)/Lena sager att ni ska h
Page 22 and 23: Mirella Forsberg-Ahlcrona Marie-Lou
Page 24 and 25: ajajsnnH i N\no>iss3VHiyis 'zs3 N0S
Page 26 and 27: Eleverna pa lag- och mellanstadiern
Page 28 and 29: BILD AV CAROLINE KARLSSON, ES2, STA
Page 30 and 31: '■"V^ y4i --m K \ S k s* ''St*- y
Page 32 and 33: Porsgrunns snart hundraariga radhus
Page 34 and 35: tiltak" och elevernas mote i radhus
Page 36 and 37: \ Hi_'i'i ssi raT prjjff- S
Page 38 and 39: Kxj* ^y3 \ 1 \ \ V. Sec .:■:•.
Page 40 and 41: i&&j~x har gett upp, just pa grund
Page 42 and 43: gefar som man gir in i ett rum. Dar
Page 44: Tl0U*x.tf££ med, att dhv (Rr nog,

Ur elevens perspektiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?