Ur elevens perspektiv

More documents

Recommendations

Info

t" >

Lararen (i)/Lena sager att ni ska ha upptradande vecka 41/(3)/! dl mlste vi bestamma vad ni ska gora I vem T o r s t e n ( z ) / v a d d v i s k a h a u p p t r a d a n d e , v i s t r e j k a r / Lararen (3i)som ska gora vad, I dl tycker jag att nan i klassen far vara ordforande for det sammantradet/ David (4)/ska vi ha det sammantradet nu (s)/Lena kan vara det eftersom hon bestammer/ L a r a r e n j a S a r a S a r a ( 6 ) / a l l t s l fi r S a r a ( 6 f ) j a g b a r a s a g a e n s a k m e n a l l t s a / ( i o ) / o m d e t Torsten (7)Dd kan val Lena ha en enmansfor est alining A n d r a e l e v e r ( 8 ) / ( s u r r ) ( s u r r ) ( s u r r ) L a r a r e n ( 9 ) / n u v a r d e t S a r a s o m h a d e o r d e t / Sara (iof)ska va den har vecka 41 si ska jag och Jenny Elin Sven Bengt och Lars och Oskar dom sku Sara (iof)inte kunna vara med pi det for vi ska pi korresa dl/ till den tolkning av varje enhet som finns i texten nedan. Jag tolkar darefter vad de inblandade pi ett explicit och implicit satt ger uttryck for utifrln ett relationellt per spektiv. Med begrepp frln Erving Goffman beskriver jag klassrummet som bestiende av en framre och en bakre region. I den framre gors framtradanden pi scenen, individuellt eller i team tillsammans med andra, med berakningen att de ovriga, publiken, ska kunna ta del av det som presenteras. I den bakre regionen planeras, repeteras, diskuteras och kommenteras olika framtradanden. Har bryts mot normer som galler i den framre regionen. I lektionsavsnittet utgor de kursiverade replikerna exempel pi kommuni kation i den bakre regionen. (1) Som formell ledare fram trader lararen pi scenen i klassrummets framre region och tar initiativ till att introducera en ny uppgift. Hon motiverar infor alia att Lena delgivit henne information om det hela pi tu man hand i den bakre regionen. Uppgiften galler att planera for en offentlig aktivitet for vilken lararen forvantar att samtliga narvarande ska ta ett kollektivt ansvar. (2) Torsten valjer att reagera pi initiativet i den bakre re gionen. Han har pi forhand saknat vetskap om den planerade aktiviteten och manar till motstlnd. (3) Lararen deklarerar att det mlste ske en planering och en arbetsfordelning och foreslir att det utses en stallforetradande ledare. Denne forutsatts att pi scenen ta ansva ret for en diskussion om uppgiftens genomforande. (4) Aven David har varit ovetande om den planerade akti viteten men valjer att i stallet framtrada i den framre re gionen och tillfrlga ledaren offentligt. Genom sin frlga uttrycker David ett missnoje, som dock inte riktas direkt mot lararen. (5) Han vander i stallet detta mot kamraten Lena, den elev som pi forhand forsett ledaren med information och tillsammans med denne i den bakre regionen forberett det hela. Han ger en bild av Lena som en som ar ute efter makt och inflytande och ger uttryck for att han vill straffa henne genom att foresl! henne till den utsatta positionen som stallforetradande ledare. (6) Sara uttrycker missnoje med ledarskapet och forsoker plkalla de andras uppmarksamhet for att kunna gora ett framtradande pi scenen. Nar hon inte lyckas ta scenen i besittning valjer hon att trada tillbaka tillfalligt. (7) I den bakre regionen solidariserar sig Torsten med den uppfattning gallande klasskamraten Lenas forhlllningssatt som David gett uttryck for pi scenen. Enligt Torsten borde Lena aven fl ta den utsatta positionen av att ensam fl genomfora ett planerat framtradande pi sce nen infor andra. (8) Andra elever uttrycker sin brist pi respekt for lararen som formell ledare. De vagrar att finna sig i rollen som publik och vander bort uppmarksamheten frln det som sker pi scenen. Genom att i stallet kommunicera sinsemellan i den bakre regionen omojliggor de vidare kommunikation i d e n f r a m r e . ▶ PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97 33
GARPELIN: DET DOLDA SPELET ... (9) Lararen fir anstranga sig men lyckas Iteruppratta en del av sin ledarauktoritet, en auktoritet som anvands for att bana vag for det framtradande Sara tidigare flaggat for. (10) Med sitt agerande pi scenen ifrigasatter Sara den foreslagna upplaggningen. Hon spelar pi att gora sig sjalv till representant for en grupp vars mandat hon saknar. Bakom framtradandet ligger en stravan efter att sjalv fl en aktiv roll med mojlighet att stl i centrum pi scenen infor andra. DENNA en DETALJERADE sammansmaltning TOLKNING till en mer foljer greppbar jag upp helhet. med Situationen kan sagas handla om hur lararen som formell ledare framtrader pi scenen for att introducera en upp gift. Genom att spela pi att initiativet till uppgiften tagits av en elev, forsoker lararen skjuta ifrln sig det verkstallande ansvaret for ledning och samordning. amtidigt avslojar lararen att en av eleverna, bakom ryggen pi de andra, gett information som plverkar resten av klassen. Sattet att agera bryter mot, dels de normer som galler samspelet elever emellan, dels de som galler mellan larare och elever. Ett missnoje breder ut sig. Detta visar sig i ett motstlnd, som endast indirekt riktas mot lararen. I stallet riktas det, dolt eller oppet, direkt mot den elev som stltt for informationen. Eleven foreslls bli utsatt for situationer som narmast kan karakteriseras av brist pi takt. Klassens elever visar ocksl sitt missnoje, genom att helt vanda bort sin uppmarksamhet frln det som ut spelar sig pi scenen. Utan publik blir alla framtradanden meningslosa. Utan publik, ingen ledare. Lara ren fir kampa for att Iteruppratta sin auktoritet som ledare. Resultatet blir ovantat. Genom sitt agerande, banar lararen vag for att missnojet kan utnyttjas i det spel som forekommer i klassen om makt och inflytande over den framre regionen. Mot bakgrund av detta och andra lektionsavsnitt frlgar jag mig om det finns nlgot generellt forhlllningssatt hos dessa ungdomar. Jag ser en skillnad mellan om de agerar i en helklassituation dar lararen ar inbegripen eller om det handlar om en gruppsituation med enbart elever. For helklassituationer, som den i avsnittet ovan, galler att elever ge- ; ; r \ 0 b . ; r . e n s E R ; ! Andersonr L & Burns, R (1989)1 Research in classrooms: th$ sta$y;of te|fche|^ teaching, and . instruction. Oxford: Pergamdn,^ress. ], Andersson,B E, & Lindblad, Sv (igS^KSkolan och uhgdomarnar en JbortglomcjCombination i ' forslaamgeWLoqusi 4. ' • •] -{- «'•» '"* _ * ^ -- \ *• " ' ^ %£WcAMfm^^'SKlilJ^/s(ig9»): Students* Expek rience pf the .Curriculum. In P.^Jaclcsqa (Ed.), IJanciboo&ofresearch;on curric^um: a projectfbythe American Educational Research Organisation. New York; JMacraiUan. .-. I.' . Garpelin, A (1996): "Vem i h£la varlden kan man lita pa'\ Krut. Sa (a), 53^71* \ / Garpelin, A (X997): Lektionen och livet. Ett mote mellan ungdomar som tillsammans bildar en skolklass.(Uppsala Studies in Education 70). ; Uppsala: ActaUniyersitatis Upsaliensis. (Av-' < handlingen utkommer i en populariserad ver- , sion pi Studentlitteratur under varen 1998)., Garpelin, A, Lindblad, S, p- Sahlstrom, F (i995X;, Viking^ and hip-hoppers in. the class-, room - An explorative study of cultural conflict in an educational setting, Young 3 (3), 38-53;' Goffman, E (1959); The Presentation of Self in Everyday Life., New York: Doubleday & Compa n y , I n c . * Lindblad, S (1992): I*ongitudinella Studier av Mikro-politiskaStrategier ocK Ungdomars. Skolkarriarer. (Arisokan till HSFR,.projektbeskrivning). Pedagogiska mstitutiorien vid Uppsala . universitetj Box 216$, 759 oa Uppsala. Sahlstrom,F
Page 2 and 3: ■ : Si £6/t>13NISV9VW V>ISI503Va
Page 4 and 5: pm fe 'Hi A 'i £ * -»-■ « - '
Page 6 and 7: som just pa dagis. Fbriildrar skydd
Page 8 and 9: -ssepi ej}s;s siajseuuiAB i J3A3|3
Page 10 and 11: saker; larare, klasskamrater och vi
Page 12 and 13: Argentina vann fotbolls-VM. Jag gic
Page 15 and 16: THORS: UNDERBART AR KORT. skriver o
Page 17: "Att ungdomar upplever ett gap mell
Page 22 and 23: Mirella Forsberg-Ahlcrona Marie-Lou
Page 24 and 25: ajajsnnH i N\no>iss3VHiyis 'zs3 N0S
Page 26 and 27: Eleverna pa lag- och mellanstadiern
Page 28 and 29: BILD AV CAROLINE KARLSSON, ES2, STA
Page 30 and 31: '■"V^ y4i --m K \ S k s* ''St*- y
Page 32 and 33: Porsgrunns snart hundraariga radhus
Page 34 and 35: tiltak" och elevernas mote i radhus
Page 36 and 37: \ Hi_'i'i ssi raT prjjff- S
Page 38 and 39: Kxj* ^y3 \ 1 \ \ V. Sec .:■:•.
Page 40 and 41: i&&j~x har gett upp, just pa grund
Page 42 and 43: gefar som man gir in i ett rum. Dar
Page 44: Tl0U*x.tf££ med, att dhv (Rr nog,

Ur elevens perspektiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?