Ur elevens perspektiv

THORS: UNDERBART AR KORT.
skriver om det. Det finns i uppsatserna
ett stort engagemang infbr den
subjektiva tidens skiftande och heterogena
karaktar. Texterna uttrycker
ilska, besvikelse och frustration over
detta fbrvirrande fenomen.
TlDEN KAN SLAP A SIG FRAM SOm en
snigel, men den kan ocksa rusa fram i
ett rasande tempo. Den kan sta still
och den kan ibland helt fbrsvinna.
Men barnen var ocksa medvetna
om att det finns en annan slags tid.
Den objektiva tiden, skolans tid,
klocktiden, som iir homogen och kan
indelas i mindre miitbara enheter.
Den lbper som en
linje framat, obe
roende av innehall.
Skoltiderna funge
rar som strukturgivare
for den tid som
finns utanfbr skolan
och barnen skiljer
patagligt pa den kol
lektiva skoltiden och sin egen tid.
Barnens ar fbljer inte kalenderaret,
utan aret delas in efter skolterminer
och lov.
Tiden i skolan beskrivs ofta som
mycket langsam, medan daremot rasterna
och loven rusar fram i expressfart.
- Glom aldrig att barnen kan mer an du
tror. Lyssna pi dem, uppmanar Ingrid
Westlund.
"Ding dong
ett dygn har gatt
och det gar ej
att andra pa."
UR ELEVUPPSATS)
- Det viktiga i livet ligger inte i sko
lan, konstaterar Ingrid Westlund.
Barnen refererar valdigt mycket till
att skoltiden iir langsam. Jag kiinde
samma sak niir jag satt med pa vissa
lektioner. Det var helt enkelt trakigt
och tristessen iir det varsta vi kan ha i
ett klassrum!
Nar tristessen rader i klassrummet
da tar barnen "mentala raster" fran
lektionen och tanker pa nagot helt
annat. De gar i exil. Da blir klockan
det viktigaste i barnens liv, namligen
for att ta reda pa hur lang tid det iir
kvar tills det blir rast.
Och viintetid gar langsamt medan
brattomtid gar fort.
Det iir niir aktiviteterna
hopas som ti
den rusar fram och
klocktiden inte rac
ker till. Flickorna
var ofta mer tidsmedvetna
och skrev
mer om tidens tvingande
karaktar iin pojkarna. De hade
ocksa anpassat sig mer till klocktiden
och manga av dem bnskade att det
skulle finnas fler timmar per dygn for
att hinna med det man borde hinna
med.
- De hade stora krav pa sig, de har
flickorna, siiger Ingrid Westlund. De
skulle bli civilekonomer och liikare
och visste att da galler det att man la
ser och anpassar sig till skolan redan
nu fast man bara iir tio ar, darfbr att
belbningen kommer om femton ar.
Sen finns ju fortfarande den uppfattningen
att flickor ska inte komma for
sent till exempel. Det ligger nog i det
undermedvetna hos bade larare och
fbriildrar.
Barnen skriver ofta om den regelbundna
och klockstyrda tiden som
om den vore en naturlag eller nagot
orubbligt och i skolan blir inskolningen
till en social tidskompetens viktig.
Det iir mycket man maste kunna och
acceptera for att passa in i och leva ett
regelbundet liv efter klockan. Ingrid
Westlund skriver om de "tidslaxor"
barnen lar sig i skolan och i uppsatserna
kunde hon se olika grader av
anpassning.
Pa vag mot vuxenlivet finns en
grupp barn, till stor del flickor, som
tycker om att passa tiden och som
skulle vilja ha mer tid for att prestera
ytterligare lite till.
Men i klassrummen och korridorerna
finns ocksa. en motstandsrbrelse!
. Diir finns de tidsanarkistiska pojkarna
som sbker efter det temporala frirummet.
De protesterar. De kanner av
den spanning som finns mellan kollektivets
krav och individens striivan. De
ifragasiitter det som manga vuxna tar
for givet. De kritiserar den strikta ticlsram
som vuxenvarlden omger sig av
och som gar ut over barnen.
Flera barn har reagerat mot att
stress och jiikt gbr att det inte finns tid
for eftertanke. De hinner inte smiilta
alia nya intryck, de hinner inte tanka
eller liira fardigt. Manga av dem efterlyser
mer tid for eftertanke och reflektion
i skolan.
Man siiger ofta att barn har fyra rattigheter
i skolan: att lara sig liisa, skri
va, riikna och tala. Forskaren Bodil
Jbnsson har lagt till en femte, namli
gen att liira sig att tanka.
- Det tror jag iir viktigt, siiger Ing
rid Westlund. Har man en fyrtiominuterslektion
sa hinner inte barn tan
ka. Jag tror att det gar att skapa reflektionsutrymme
i skolan, men det
far inte bli sa att tredje lektionen pa
mandag ska vara reflektionstid.
Nej, hon efterlyser ett nytt siitt att
arbeta. I allt vad man gbr ska det fin
nas reflektionsutrymme.
- Och reflektion, det kan handla om
att stalla fragor. Det kan handla om
att tanka och tydliggbra for sig sjiilv
som elev vad man har lart sig - och
varfbr.
Dessutom ger det mojligheter for
lararen att se vad barnen egentligen
28 P E D A G O G I S K A M A G A S I N E T 4 / 9 7