Ur elevens perspektiv

More documents

Recommendations

Info

t" >

i&&j~x har gett upp, just pa grund av hur jag iir som larare. Som ni ser vill jag inte pa nagot siitt smita undan mitt ansvar, men jag vill ocksa att ni nu funderar over ert." Nasta steg iir att konkret praktisera det uttalade ansva rets princip - att gora ett val mellan tre olika alternativ, vilka egentligen alla beroende pa situation kan vara lika riktiga. Det forsta alternativet innebar att jag helt gar pa elever nas linje. Jag tar saiedes i egenskap av larare pa mig hela ansvaret, eftersom jag fbrstitt att eleverna verkligen gjort vad de kunnat for att forsta. Misslyckandets ansvar ligger pa mig och jag tydliggor darfor att sa iir fallet och inleder en diskussion om hur vi ska riitta till det som blivit fel. Jag kallar detta svar for "ja-svaret", darfor att jag intellektuellt och i djupet av mitt hjiirta vet att det ar ett ja som ar det enda riktiga. Att sa iir fallet vet ocksa eleverna. Det andra alternativet innebiir att jag anser att eleverna genom sitt beteende inte gett mig chansen att forklara, och att jag, nar jag tagit upp problemet inte fatt tillriickligt gehor, fast jag mot bak grund av den andemening som ryms i de inviter jag formulerat ovan fSrsokt gora allt. intellektuellt och i djupet av JAG mitt FORSTAR hjiirta, varfor SAMTIDIGT, eleverna bade ar som de ar, och jag vet att ansvaret inte ar mitt for hur deras grundlag gande livsvillkor och tidigare utbildningserfarenheter ser ut. Likviil har jag verkligen forsokt gora allt vad jag kan - i min undervisning, genom diskussioner, genom att understtidja deras riitt att tala ut och sa vidare och genom en langt driven sjiilvreflexivitet och sjiilvkritik. Men det enda jag kan komma fram till iir att jag inte ensam kan goras skyldig till att jag inte lyckats forklara det som iir min uppgift att forklara. Jag samlar ditrfor eleverna och siiger till dem just det som jag nu sagt. Jag kallar svaret for "nej-svaret", och det ta svar ar i situationen som den nu ser ut det enda riktiga. svar inte ska liisas som en stiingd famn. Mitt nej iir endast ett forsvar av min egen integritet, en integritet som bibehiller den oppna famnen for de elever som niirmar sig den med en vilja att tala ut om det som det verkligen handlar om. Nej-svaret far darfor aldrig bli en slutstation, efter som jag inte kan avsiiga mig ansvaret for att vara vuxen och ^H har ett storre ansvar for den uppkomna situationen iin ele verna. Nej-svaret bor darfor sa snart det markerat den vuxnes integritet forvandlas till ett tredje alternativ. Det tredje alternativet innebar att jag kanner att jag in te vet om det riitta valet ar ja eller nej. Om jag samtidigt kanner att ocksa eleverna i sin uppfattning av situationen slits mellan ett ja och ett nej, sa finns det bara ett siitt pa vilket jag kan uppriitthalla den skora auktoriteten, och det ar att saga: "Jag iir sa osiiker att jag inte vet om det iir ja el ler nej som iir riitt. Just darfor siiger jag tills vidare: Jag vet faktiskt inte. Vad sager ni" Vi befinner oss darmed tillba ka pa den forsta och andra principens niva: Ratten att iter tala, ratten att ater bli understodd. Na, det iir inte latt att tydliggora den komplexitet som beroende pa utfall leder till okat relationskapital. Det iir betydligt liittare att viinda pa steken och sa ga: "Vad ska man gora om man vill tappa allt relationskapital man har eller se till att man aldrig erhaller nagot" Svaret ar enkelt: Om bade du och eleverna intellektuellt och i djupet av era hjartan vet att ja-sva ret iir det enda ratta och friska, se da till att eleverna vet att det ar sa du tycker samtidigt som du i din konkreta praktik valjer nej-alternativet. Niir eleverna papekar att sa iir fallet, se till att genomfora na gon form av bestraffning som gor att de i sina liv drabbas for lang tid framat. Forvandla diirtill detta forfaringssiitt till upprepningstvang. rnrvtrrmnTixnai om skolan ur elevens perspektiv, och anda iir det precis vad denna essii handlar om. Det iir bara bortom foretradet och genom skora auktoriteter i tillblivelse som skolan kan bli djupt demokratisk. Elevens perspektiv kommer alltid att forutsiitta larare som vigar vara skora auktoriteter. | ragan ar inte om vi som iir larare vagar eller ej. Fragan iir vad alternativet iir for den som bestiimt sig for att stanga ekdorren och har tjugotva ir kvar till pen sion. Frigan iir hur du sjiilv vill bli behandlad. Frigan ar vad barnet i och utanfor din kropp fragar efter. Niir du besvarat dessa fragor bor du handla. De problem och mojligheter som kvarstir fir vi i egenskap av skora auktoriteter behandla under viigen; en viig utan nigot an nat givet slut mil an att vinna det viirde som man rimligtv i s i i r v i i r d . □ PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97 53
- Jag skulle kunna jobba med detta resten av livet! Sager en entusiastisk Ulla Lind om projektet "Sveriges elever lyfter skoltaket", som hon har arbetat med i nastan tva ar. Bilden av skolan Text: Annika Dzedins Foto: Stefan Lindberg Hosten 1996 uppmanade hon barn och ungdomar pi tio skolor i Sverige: "Beriitta i bild hur det ar att vara elev i skolan". Resultatet finns nu pi CDrom. Resultatet - det ar 450 teckningar, milningar, fotografier och videofilmer, producerade av skolelever mellan sex och 20 ir gamla. -Jag kanner igen mig sjalv, siiger Ulla Lind. Ulla Lind ar doktorand i barn- och ungdomsvetenskap pi Lararhogsko lan i Stockholm. Vintern 1995/96 fick hon i uppdrag att tillsammans med Kersti Hasselberg frin Konstfack friga elever hur de uppfattar sin arbetsmiljo. Uppdraget kom frin regeringens arbetsgrupp Kultur i skolan, som ville ha underlag till att diskute ra skolan som kulturmiljo. - Jag tankte redan frin borjan att jag ville ha det hiir pi CD-rom, for att gi bilderna till motes pi ett nytt satt, siiger Ulla Lind. CD-romskivan , som iir producerad av fyra elever frin Stockholms universitets multimediaprogram, kom mer att skickas till medverkande sko lor, men aven till exempelvis bibliotek och lansmuseer. - Niir de satte ihop CD-romskivan, anvande de sig bland annat av "Quick Time Virtual Reality", vilket innebar att man kan "gi in" i en del bilder, un- 54 PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97
Page 2 and 3: ■ : Si £6/t>13NISV9VW V>ISI503Va
Page 4 and 5: pm fe 'Hi A 'i £ * -»-■ « - '
Page 6 and 7: som just pa dagis. Fbriildrar skydd
Page 8 and 9: -ssepi ej}s;s siajseuuiAB i J3A3|3
Page 10 and 11: saker; larare, klasskamrater och vi
Page 12 and 13: Argentina vann fotbolls-VM. Jag gic
Page 15 and 16: THORS: UNDERBART AR KORT. skriver o
Page 17: "Att ungdomar upplever ett gap mell
Page 20 and 21: Lararen (i)/Lena sager att ni ska h
Page 22 and 23: Mirella Forsberg-Ahlcrona Marie-Lou
Page 24 and 25: ajajsnnH i N\no>iss3VHiyis 'zs3 N0S
Page 26 and 27: Eleverna pa lag- och mellanstadiern
Page 28 and 29: BILD AV CAROLINE KARLSSON, ES2, STA
Page 30 and 31: '■"V^ y4i --m K \ S k s* ''St*- y
Page 32 and 33: Porsgrunns snart hundraariga radhus
Page 34 and 35: tiltak" och elevernas mote i radhus
Page 36 and 37: \ Hi_'i'i ssi raT prjjff- S
Page 38 and 39: Kxj* ^y3 \ 1 \ \ V. Sec .:■:•.
Page 42 and 43: gefar som man gir in i ett rum. Dar
Page 44: Tl0U*x.tf££ med, att dhv (Rr nog,

Ur elevens perspektiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?