Ur elevens perspektiv

tiltak" och elevernas mote i radhuset
ar nog sjalva karnan i upplagget. Det
ar ett satt att synliggora hur inflytan
de kan ga till. Jag tycker ocksa att ele
verna blivit bra pa att forsta att de kan
paverka arbetet har pi skolan. Det
ena ger det andra.
Nu har eleverna pi Stridsklev kom
mit med forslaget att de ska gora en
video om elevinflytandet pi skolan.
De menar att videon pi ett effektivt
satt kan forklara for de minsta vad det
handlar om. Medialararen ska filma,
men eleverna gor allt arbete.
- Har pi Stridsklev ar vi nog pi ratt
vag, sager Ruth Flaaten, men for att
fi en forandring i grunden miste
man ha administrationen med sig
och det har vi. For pi alia skolor finns
det ju larare som tycker att det var
battre forr.
Ruth Flaaten har varit larare i trettiofem
ir. For nigra ir sedan startade
hon och en kollega ett pilotprojekt
med en undervisning som skulle ge
mer mojligheter for eleverna att pa
verka arbetet. Och nu ska deras metod
tas upp av hela skolan. For henne
handlar det om att fi med eleverna
frin forsta stund, det forsta skoliret,
och att ta alla deras signaler pi allvar.
- Det hander ju till exempel att jag
tankt att vi ska jobba pi ett sarskilt
satt och frigar eleverna vad de tycker
om det. Och nigon sager: Ruth, den
iden tycker jag inte ar si bra, jag har
en annan ide. Och di har jag kopt
den, for den var faktiskt battre an
min. Men forsta gingen jag upplevde
det dar stack det i mig. Och jag tank
te: Josses, vad ar nu detta Vad har
jag lart mina elever
Det finns ocksi en diskussion pi
Stridsklev om hur elevernas fritid pa
verkar deras tid i skolan. Miljolararen
informerar numera barn och forald
rar om alla olika foreningar som finns
i omridet. Rektor Jorn O Hansen ser
det som en liten borjan pi ett storre
samarbete:
- Elevernas ridhusmoten ar vikti
ga. Men i forlangningen av dem ser
jag ocksi behov av en sorts decentraliserade
forhandlingar har i virt omride
- dar skolans larare och elever,
biblioteket, alla foreningar, pensionarer,
virt byalag och si vidare deltar.
Di skulle skolan bli en sorts Stridsklevs
uppvaxtcentrum, dar barn och
unga kunde fora fram sina behov och
forslag till forandringar ocksi i ett lo
kalt sammanhang.
Sindre Beyer gor just nu lumpen i
Trondheim. Han och de andra fyra
unga som overraskande kom in i fullmaktige
har nu tvi irs erfarenhet
som valda politiker bakom sig. Det
forsta iret fick de problem som galler
barn och unga att komma upp pi dagordningen
i ridhuset pi ett helt nytt
satt. Deras forslag pi billigt busskort
och halsostation for ungdomar i stan
gick igenom. Och de uppmarksammade
ett gammalt beslut om skolskoterska
pi gymnasiet som ingen brytt
sig om att genomfora. Nu ar skolskoterskan
pi plats och det visar sig att
hon fyller ett mycket stort behov. De
har ocksi drivit pi beslutet om resur
ser till skolornas miljolarare:
- Hittills har vi fitt mer inflytande i
kommunen an i skolan. Det finns ju en
hel del larare som ar positiva till Porsgrunnmodellen,
men jag tror det lig
ger i minga larares yrkesroll att inte
ge ifrin sig makt. Vi som var med frin
borjan fick ratt stora framgingar val
digt fort, till exempel lagandringen
som Porsgrunn Faelles Elevrid fick
igenom i Stortinget. Men vi har myc
ket kvar att gora. Jag tror till exempel
att det nog ar eleverna som bor anstalla
skolans miljolarare.
I viras pi elevernas ridhusmote,
berattar han, fanns det elever frin en
skola som knappt visste varfor de var
dar. De var inte forberedda pi arbe
tet och de hade till och med problem
med att fi ledigt frin skolan for att gi
dit. Det var en ytterlighet, men det
pekar pi skillnaderna i hur skolorna
arbetar. Det understryks ocksi i mitt
mote med Bjorn Stulen, kultur- och
skolpolitiker for arbeiderpartiet. Di
rekt efter intervjun ska han mota
Porsgrunns rektorer och bland annat
piminna dem om att det inte bara ar
lararna som ska fi underlag infor vik
tiga moten, det ska ocksi galla elever
nas representanter. Pi forekommen
anledning.
Dagen darpi hiller Kjell Lillestol,
Porsgrunns oppvaekstkoordinator,
mote for att formulera fortsatta lingsiktiga
strategier for arbetet i kom
munen.
- Vi har lyckats med en del, men det
ar mycket som iterstir. Nu ska vi be
om synpunkter och kritik frin barn
och unga pi allt i och utanfor skolan
som inte fungerar som det borde. Nu
galler det inte konkreta forandringar
som basketkorgar. Det kan vara att de
inte blir tagna pi allvar, hur de blir
tilltalade i klassrummet. Hur de har
det pi fritiden, i sitt bostadsomride
och si vidare.
- Vi vill dra IGANG en bred pro
cess om hur barns och ungas isikter
och behov kan tas tillvara battre, hur
deras problem kan fingas upp si ti
digt som mojligt.
Han hiller fram ett brev, som emellertid
miste skrivas om. Han insig
plotsligt att han sjalv tankte i slentrianmassiga
banor. Brevet, sager han,
ska naturligtvis inte stallas till de vux
na som vi hade planerat, utan till barn
och unga i Porsgrunn. Berorda vuxna
fir alla en kopia, for kannedom.
Det ar egentligen en tydlig bild av
vad det ar som sker i Porsgrunn. Alia
bar pi inpraglade forestallningar om
vuxnas och barns plats i samhallet. En
turordning som gor att barn och ung
domar ofta kommer i sista rummet. I
Porsgrunn handlar det om att pi djupet
och pi ling sikt iscensatta ett forandrat
satt att tanka och handla nar
d e t g a l l e r b a r n o c h u n g a . □
Amelie Tham arfrilansjournalist
PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97 47