Ur elevens perspektiv

More documents

Recommendations

Info

t" >

tiltak" och elevernas mote i radhuset ar nog sjalva karnan i upplagget. Det ar ett satt att synliggora hur inflytan de kan ga till. Jag tycker ocksa att ele verna blivit bra pa att forsta att de kan paverka arbetet har pi skolan. Det ena ger det andra. Nu har eleverna pi Stridsklev kom mit med forslaget att de ska gora en video om elevinflytandet pi skolan. De menar att videon pi ett effektivt satt kan forklara for de minsta vad det handlar om. Medialararen ska filma, men eleverna gor allt arbete. - Har pi Stridsklev ar vi nog pi ratt vag, sager Ruth Flaaten, men for att fi en forandring i grunden miste man ha administrationen med sig och det har vi. For pi alia skolor finns det ju larare som tycker att det var battre forr. Ruth Flaaten har varit larare i trettiofem ir. For nigra ir sedan startade hon och en kollega ett pilotprojekt med en undervisning som skulle ge mer mojligheter for eleverna att pa verka arbetet. Och nu ska deras metod tas upp av hela skolan. For henne handlar det om att fi med eleverna frin forsta stund, det forsta skoliret, och att ta alla deras signaler pi allvar. - Det hander ju till exempel att jag tankt att vi ska jobba pi ett sarskilt satt och frigar eleverna vad de tycker om det. Och nigon sager: Ruth, den iden tycker jag inte ar si bra, jag har en annan ide. Och di har jag kopt den, for den var faktiskt battre an min. Men forsta gingen jag upplevde det dar stack det i mig. Och jag tank te: Josses, vad ar nu detta Vad har jag lart mina elever Det finns ocksi en diskussion pi Stridsklev om hur elevernas fritid pa verkar deras tid i skolan. Miljolararen informerar numera barn och forald rar om alla olika foreningar som finns i omridet. Rektor Jorn O Hansen ser det som en liten borjan pi ett storre samarbete: - Elevernas ridhusmoten ar vikti ga. Men i forlangningen av dem ser jag ocksi behov av en sorts decentraliserade forhandlingar har i virt omride - dar skolans larare och elever, biblioteket, alla foreningar, pensionarer, virt byalag och si vidare deltar. Di skulle skolan bli en sorts Stridsklevs uppvaxtcentrum, dar barn och unga kunde fora fram sina behov och forslag till forandringar ocksi i ett lo kalt sammanhang. Sindre Beyer gor just nu lumpen i Trondheim. Han och de andra fyra unga som overraskande kom in i fullmaktige har nu tvi irs erfarenhet som valda politiker bakom sig. Det forsta iret fick de problem som galler barn och unga att komma upp pi dagordningen i ridhuset pi ett helt nytt satt. Deras forslag pi billigt busskort och halsostation for ungdomar i stan gick igenom. Och de uppmarksammade ett gammalt beslut om skolskoterska pi gymnasiet som ingen brytt sig om att genomfora. Nu ar skolskoterskan pi plats och det visar sig att hon fyller ett mycket stort behov. De har ocksi drivit pi beslutet om resur ser till skolornas miljolarare: - Hittills har vi fitt mer inflytande i kommunen an i skolan. Det finns ju en hel del larare som ar positiva till Porsgrunnmodellen, men jag tror det lig ger i minga larares yrkesroll att inte ge ifrin sig makt. Vi som var med frin borjan fick ratt stora framgingar val digt fort, till exempel lagandringen som Porsgrunn Faelles Elevrid fick igenom i Stortinget. Men vi har myc ket kvar att gora. Jag tror till exempel att det nog ar eleverna som bor anstalla skolans miljolarare. I viras pi elevernas ridhusmote, berattar han, fanns det elever frin en skola som knappt visste varfor de var dar. De var inte forberedda pi arbe tet och de hade till och med problem med att fi ledigt frin skolan for att gi dit. Det var en ytterlighet, men det pekar pi skillnaderna i hur skolorna arbetar. Det understryks ocksi i mitt mote med Bjorn Stulen, kultur- och skolpolitiker for arbeiderpartiet. Di rekt efter intervjun ska han mota Porsgrunns rektorer och bland annat piminna dem om att det inte bara ar lararna som ska fi underlag infor vik tiga moten, det ska ocksi galla elever nas representanter. Pi forekommen anledning. Dagen darpi hiller Kjell Lillestol, Porsgrunns oppvaekstkoordinator, mote for att formulera fortsatta lingsiktiga strategier for arbetet i kom munen. - Vi har lyckats med en del, men det ar mycket som iterstir. Nu ska vi be om synpunkter och kritik frin barn och unga pi allt i och utanfor skolan som inte fungerar som det borde. Nu galler det inte konkreta forandringar som basketkorgar. Det kan vara att de inte blir tagna pi allvar, hur de blir tilltalade i klassrummet. Hur de har det pi fritiden, i sitt bostadsomride och si vidare. - Vi vill dra IGANG en bred pro cess om hur barns och ungas isikter och behov kan tas tillvara battre, hur deras problem kan fingas upp si ti digt som mojligt. Han hiller fram ett brev, som emellertid miste skrivas om. Han insig plotsligt att han sjalv tankte i slentrianmassiga banor. Brevet, sager han, ska naturligtvis inte stallas till de vux na som vi hade planerat, utan till barn och unga i Porsgrunn. Berorda vuxna fir alla en kopia, for kannedom. Det ar egentligen en tydlig bild av vad det ar som sker i Porsgrunn. Alia bar pi inpraglade forestallningar om vuxnas och barns plats i samhallet. En turordning som gor att barn och ung domar ofta kommer i sista rummet. I Porsgrunn handlar det om att pi djupet och pi ling sikt iscensatta ett forandrat satt att tanka och handla nar d e t g a l l e r b a r n o c h u n g a . □ Amelie Tham arfrilansjournalist PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97 47
"Forst sa hon att vi skulle vara arliga. Sen va'vi de7. Da blev hon asforbannad." (En hogstadieelev om sin larare) Fran boss till medarbetare - om den skora auktoritetens mojligheter Av Mats Trondman Sverige an i tidigare perioder under detta sekel. Om an medvetet forenklat och tillspetsat kan skiftet beskrivas det som ar svarare att dagens att larare vara har larare forlorat i 1990-talets ratten att Jag tror tala frin en position som helt oproblematiskt placerade lararen i en overordnad position och eleven i en underordnad - genom att tilldela eleven en lyssnande och lydande roll och lararen en talande och styrande. En posi tion dar lararen oinskrankt bestamde dagordningen, hade tolkningsforetrade och beslutsratt utan att behova tala om varfor. Inte heller behovde lararen ifrigasatta innehavet av sin overordnade position genom att stalla kritiska fra gor till sig sjalv. Oreflekterad tillit, inte tvivel, praglade den egna rollen. Ett ifrigasattande av overordningen uppfattades som en given anledning till bestraffning. En elev som i klassisk liberal upplysningsanda ville diskutera overordningens grunder och legitimitet fick veta att overordningen var gi ven och darmed varken diskussions-, forhandlings- eller forandringsbar. Overordningssystemet var effektivt fastlist och doldes i forestallningen om respekt, som hade sin grund i lararens forvantning pi att aldrig ifrigasattas och endast erhilla de betygelser som den givna overordning en kravde. Kravet pi respekt dolde och forhindrade effek tivt <strong>elevens</strong> mojlighet att ifrigasatta den egna underordningens grunder. Det har forhillandet mellan larare och elev har jag i fortsattningen kallat for "foretradet". I foretradet blir lararrollen, oavsett om den enskildes "personlighetskaraktar" ar det eller inte, auktoritar och rymmer en automatik; en larare i foretradet itnjuter utan nigra som heist motkrav sin i forhillande till eleverna overordnade position. Nar jag darfor sager att det i tidiga re generationer var lattare att vara larare, si menar jag att lararens foretrade fungerade som monarkins successionsordning. Lararpositionen kravde ingen kvalificering, den foljde av det enkla faktum att man i egenskap av larare tradde in i foretradet. For att dolja det djupt orattfardiga i denna successionsordning behovde lararen begreppet "respekt", det vill saga givna arebetygelser som dolde en lydnad utan demokratisk legitimitet och giltighetsansprik. FA larare som foretradets skulle i dag position. kanna Det igen har sin med egen tiden position blivit allt svirare och allt mindre onskvart att frin larargeneration till larargeneration reproducera foretradet. Mitt forsok att formulera ett alternativ tar sin utgings- ▶ 48 PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97
Page 2 and 3: ■ : Si £6/t>13NISV9VW V>ISI503Va
Page 4 and 5: pm fe 'Hi A 'i £ * -»-■ « - '
Page 6 and 7: som just pa dagis. Fbriildrar skydd
Page 8 and 9: -ssepi ej}s;s siajseuuiAB i J3A3|3
Page 10 and 11: saker; larare, klasskamrater och vi
Page 12 and 13: Argentina vann fotbolls-VM. Jag gic
Page 15 and 16: THORS: UNDERBART AR KORT. skriver o
Page 17: "Att ungdomar upplever ett gap mell
Page 20 and 21: Lararen (i)/Lena sager att ni ska h
Page 22 and 23: Mirella Forsberg-Ahlcrona Marie-Lou
Page 24 and 25: ajajsnnH i N\no>iss3VHiyis 'zs3 N0S
Page 26 and 27: Eleverna pa lag- och mellanstadiern
Page 28 and 29: BILD AV CAROLINE KARLSSON, ES2, STA
Page 30 and 31: '■"V^ y4i --m K \ S k s* ''St*- y
Page 32 and 33: Porsgrunns snart hundraariga radhus
Page 36 and 37: \ Hi_'i'i ssi raT prjjff- S
Page 38 and 39: Kxj* ^y3 \ 1 \ \ V. Sec .:■:•.
Page 40 and 41: i&&j~x har gett upp, just pa grund
Page 42 and 43: gefar som man gir in i ett rum. Dar
Page 44: Tl0U*x.tf££ med, att dhv (Rr nog,

Ur elevens perspektiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?