Ur elevens perspektiv

More documents

Recommendations

Info

t" >

som just pa dagis. Fbriildrar skyddar sina barn, haller dem om ryggen. Det kan kiinnas skbnt men for barnen iir det viktigt att fa lara sig redskapen for hur man gbr nar man inte far vara med och leka eller niir man ar radd for nagon eller inte lika duktig som kompisen. Barn vill bli bembtta som de manniskor de iir. Emma sii ger: Det ar valdigt viktigt att vuxna later barnen vara sig sjalva inte forsoker forma dom. Att barn liar andra "ideal" iin vuxna iir ingen ny fbreteelse. Andock tas det inte riktigt pa allvar. Men redan i Bibeln star i Markus-evangeliet att vi ska vara som barnen for att bli hela manniskor. Att hit ta tillbaka till att leva i nuet, fascineras och fangas av upp levelser gbr oss levande och rika. Och i gammal filosofi langt fore Kristus framhalls humorns och skrattets befriande kraft. En larare ska vara levande! siiger Lena. Och nar blir man det Niir man iir barn sjalv! ':. .:- ■- ■'/./ Lena minns att hon tyckte att personalen bara skiillde och tryckte ner saker i halsen. Dom skallde mer pa pojkarna an pa flickorna. De hade liist mycket om barn och tyckte; sd har ar ett barn. De saknade kanslan. bENA menar att det ar viktigt att som barn fa hjalp att tiinka sjalv och fa problem att lbsa. Dom ha de sant har Mulle. Det var jiittelarvigt. De vuxna tank te: Det har tycker barnen om. Men Lena ville ha utmaningar. Hon ville liira sig pa riktigt, och hon ville sjiilv fa styra och bli tagen pa allvar. Lena ville fa leka med det hon tyckte om, dockor, och in te med nagot som vuxna tyckte att hon hellre skulle leka med. Karin talar om vuxen-barn relationen. Hon skiljde pa vuxna som bestiimde at barnen och dem som talade med barnen. Lars Forsell skriver i sin visa Det viildiga tjatet (Sma visor for stora och stora visor for sma): Dom siiger: Nu ska vi leka! Nu ska vi bygga en lekapparat! Va sjutton ar en "lekapparat" Jag tycker det later larvigt. Dom siiger Dom siiger Dom siiger Dom siiger Dom siiger Dom siiger Dom siiger Dom siiger Dom siiger Diir fick jag syn pa en gulsparv En gulsparv iir jiittebra. Av vuxna vill barnen bli respekterade som individer, in te som en i flocken. Peter beundrade Kalle. Han kunde kommunicera med barnen och de kunde sitta "i timmar" och bara lyssna niir han berattade. Han berattade om oss, minns Peter, men pd sitt satt. Han kunde bli djavligt fbrbannad och sa till. Det tyckte barnen var bra. Det mest fbrbjudna utgjorde lockelse. Maria och hen nes kompis bommade igen om sig, satte kuddar for glasfbnsterna och sa klippte Maria av Eva haret. Bagge var mycket nbjda men Evas mamma var rasande. Jag vet varfbr jag kunde vara sd busig pd dagis, minns Asa. Det varfbr det var sd mycket regler. Ju fler masten och ju fler forbud ju stbrre behov av motstand. Jag larde mig torka mig sjiilv pd dagis, sager Asa, och knyta skorna. Vi hade tva toaletter pd dagis. Jag har lart mig och torka mig sjalv, skrek Linda till mig. Kan val jag :.,,;.-•• . . •.;«, , ,< med, skrek jag och sd gjorde I ja& det- Det var inte det svar ; I j a g h a d e t i i n k t m i g p a m i n ) . ' , - : ] 3 ^ f r a g a . J a g b l e v l i t e t s t a l l d , men jag satt fast i ett vuxenperspektiv och glbmde vad 2^*^^^, som var primart viktigt for barnen. Jag vill kunna mycket, o menar Asa, och ge mig ut i varlden, lara mig saker. Men vad vi behbver kunna varierar som vi vet efter al der och mognad. Barnen sb ker iiventyret och det ligger for barnen narmare iin man tror i den alldeles niira miljbn, pa garden, pa lekplatsen, i nuet. Vi hade ett skepp pa garden. Det var diir vi skulle klattra till manen! Asa glittrar i sina minnen. Livet var fyllt av lust och fara, lustfylld kittlande fara. Ska vi rymma, Eva sa jag och sa hoppade vi in i buskarna niir vi gick pa promenad. Frbknarna miirkte ingenting! Niir skulle de upptiicka O Asa .och busbrakade i dag kan ofta hon men till och det med var forsta aldrig att det ilia kunde ment vara litet jobbigt for frbknarna, men de hade nog inte behbvt vara sa oroliga. Precis som Emil i Lbnneberga blev en forstandig karl niir han blev vuxen sa iir Asa pa viig att bli en klok kvinna. Hon satsar stort och rads inte for na got, men hon har kriser ibland. Det ar inte alltid liitt att vara tonaring men da finns Karin Boye och sa pappa och det egna skrivandet: Pappa fbrstar for han var som jag. Med honom kan man prata. Han har inte glbmt bort. Det ar litet knepigare med mamma men det blir nog battre. PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97 1Q
STRANDER: ACK, DU LJUVA ... Som Asa forstlr det brukar mammor var jobbiga med si na tonlrsdottrar. Varfor kommer uppmarksammandet av barnperspektivet nu Jag har inget tydligt svar. Inom spadbarnsforskningen understryker man barns utrustning redan fran borjan. Barnen visar oss vagen om vi lyssnar. Vi har i myc ket lamnat den renodlat utvecklingspsykologiska diskur sen och ser i dag barnet som en aktivt forskande individ med formaga redan nar det fods. Jag har aldrig gillat dagis sa en vuxen person i 40-IrsIldern till mig, som inte sjalv haft kontakt med dagis; alia i flock och styrt. Men vi glommer att dar vuxna planerar bjuder barnen ofta motstand och maste som jag ser det fa go ra det. Barnen lever dar de ar och hittar nagot lekfullt i allt. Det kunde vara sma saker som gjorde en situation spannande. Jonas minns en froken som brukade stoppa ner ett fro i vatten som kunde forvandlas till tuggummi. Det tyck te vi varhdftigt. Froken forskade med barnen pi deras ni va och kunde fanga det som lag i deras intresse. Dari lig ger hemligheten. Det later sa enkelt men ar som vi vet in te alltid sa latt. BARN niva torstar som de efter kan kunskap forsta. Varje men generation pa forefaller konkret rustad for att ga in i sin tid och relativt snabbt anamma det som ligger i tiden, datorer till exempel. Barn ser inte faran med datorer pa det satt som manga vuxna gor. De lar sig och anvander sig av redskapen pa det satt som blir bast. Det ar vuxna som tanker i negationer och ser faror och hinder. Barnen knyter ihop och soker helheten. Manga la rare ar radda for for mycket datorer i skolan, sa en larare i radio i sommar. De ar radda att inte bli bast i klassen. Hari ligger forborgat att man som vuxen vet att barn lar sig snabbt, langt snabbare an vi vuxna. Men for oss vuxna in nebar det att vi maste utveckla andra kunskaper och soka dialogen med barnen for att behalla var auktoritet och den vill barnen att vi har. En larare kom en dag till mig och sa: Det har blivit strul igen med Kalle. Vi har inte samma goda kontakt langre som vi haft. Det var sd, du vetju att jag inte gillar nar man ritar krigsteckningar i klassrummet, att han kom med en teckningfull med bara stridsvagnar och pistoler. Jag tog teckningen, rev itu den och sa: Du vet att jag inte gillar detta. Kalle stack omedelbart och sen var det inget bra mer. Ska jag fraga Kalle om han ar argfor det dar som han de Vill du det Ja. Ja, men da tycker jag du ska gora det. Lararen J sjalv. sokte Kalle motet svarade med eleven att bli valdigt och glad. gav Jag av sig vil le ju inte gora sa dar, sa froken. Du vet att jag inte gillar dina krigsfigurer men du maste hjalpa mig med att beriit ta litet mer om dom, sd vi kan prata du och jag. Dufdr hjal pa mig. Fran den dagen hade denna larare inga som heist pro blem och pojken kunde med tiden reflektera over sitt eget beteende. Lararen blev modell. Tank sdjag gjorde forut, bara stack! Sd gor jag inte nu. Kalle ar begavad och klarar sig bra. Det ar som jag ser det lararens vilja att slappa kontrollen och vaga prova det oppna motet, som har bidragit till att denna elev lyckats trots svar bakgrund och mot alia odds. Genom att leta efter barnet i sig kunde lararen hjal pa Kalle sa att ocksa han hittade sitt battre jag. Och det har blivit positiva ringar pi vattnet. I klassen sager kamraterna: Kalle brdkar inte langre. Han ar jattebra. Genom motet med barnen fir vi kunskap. Att vlga gl pi aventyr i nuet i vlr alldeles nara varld, tappa kontrollen, leva i vlra sinnen och, vad underbart! Ar det det vi glr i terapi for att lara oss Kanske kan vi soka svaret hos barnen Att fl kanna gladje och bli raknad med som manniska ar centralt for barnen. Vissa vuxna ager en insikt om detta som syns i deras handlingar. Det finns beskrivet bland an nat i gamla texter om barntradglrdslararinnans betydel se for barnen. Barn tittar som bekant pi vad vi gor. Sager vi ett och gor ett annat ar risken stor att vi forlorar den ledning barnen vill att vi ska ha. Men vi fir den Iter om vi soker motet med barnen. Hos barnen kan man borja pi n y t t . □ R E F E R E N S E R Andersson, B-jE (*973H SOS-projektet 6, KamratpaVerkan i forskolearen *- ftfrsummat omrMe.,Rapport.nri03. f Pedagogiska institutionen Goteborgs universitet Fr0nes, I (1985): Jamnariga som laromastare. Ur L-E Lundmark & K Stridsman (red) Sen kommer en annan tid. En antologi om barns och ungdomars livsformer. Socialstyrelsen. Liber/AUmanna frdrlaget. Gustaf&son, L (1996): UpptScka , livet.. Barns, ungdomars ocnviixrias utveckling tillsammans. . Niorstexlts.y ■;',*>. < '• s, (; /' -. Hartman, 5,G(xg8oJ: Barn fimderarjpS. stora frlgor. Ur Lju nghill, t F (red) -Barn tanker men inte som vuxna. , Sveriges Utbildningsradio AB ocn forfattarna KeyE (1927): Barnets arhundrade. Albert Bonniers Forlag Korcsak, j"(199a): Hur man alskaf ett barn. HLS F5rlag(; > Linge, L (1939): Humor, och Barn. Utvecklingspsykblogiska aspekter pa humorns funmon. K e p a T r y c k . i N#$man> E (199^): Vuxnas intresT se av att se med barns ogon. Ur ' Dahlgren, L & Hultqvist, K (red) S-eendet och seendets villkor. HLS Forlag. Qhrlander, K (1992): I barnens och nationens intresse. Socialli- > beral reformpolitik 1903-1930. . Almqvist & Wicksell fdrlag Vrandingy I (1991): Barn och in larning. Studentlitteratur. Sandeh, S 6-Moberg,M (1947); Barntradgarden. Natur och Kulr t u r . « > ' : , i ' ~ ; \ , < ; . , ; \ \ Strander, ^.(1997): Jag.arglad ]\ att jaggibkp&iiagis! HLS Farlag TilletyF O (1991): Barne£er-, spektivet. Om I se og blisett; Vlrt perspektiv p& barn - eller omvendt Ur Om barneperspektivet. Inlegg fra forskare ved Norsk senter for barneforskning. BARN, Nytt fra forskning 0^ : * barn i:Norge, nn. Universitetet iTrondheim. 20 PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97
Page 2 and 3: ■ : Si £6/t>13NISV9VW V>ISI503Va
Page 4 and 5: pm fe 'Hi A 'i £ * -»-■ « - '
Page 8 and 9: -ssepi ej}s;s siajseuuiAB i J3A3|3
Page 10 and 11: saker; larare, klasskamrater och vi
Page 12 and 13: Argentina vann fotbolls-VM. Jag gic
Page 15 and 16: THORS: UNDERBART AR KORT. skriver o
Page 17: "Att ungdomar upplever ett gap mell
Page 20 and 21: Lararen (i)/Lena sager att ni ska h
Page 22 and 23: Mirella Forsberg-Ahlcrona Marie-Lou
Page 24 and 25: ajajsnnH i N\no>iss3VHiyis 'zs3 N0S
Page 26 and 27: Eleverna pa lag- och mellanstadiern
Page 28 and 29: BILD AV CAROLINE KARLSSON, ES2, STA
Page 30 and 31: '■"V^ y4i --m K \ S k s* ''St*- y
Page 32 and 33: Porsgrunns snart hundraariga radhus
Page 34 and 35: tiltak" och elevernas mote i radhus
Page 36 and 37: \ Hi_'i'i ssi raT prjjff- S
Page 38 and 39: Kxj* ^y3 \ 1 \ \ V. Sec .:■:•.
Page 40 and 41: i&&j~x har gett upp, just pa grund
Page 42 and 43: gefar som man gir in i ett rum. Dar
Page 44: Tl0U*x.tf££ med, att dhv (Rr nog,

Ur elevens perspektiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?