Ur elevens perspektiv

GARPELIN: DET DOLDA SPELET .
upp bristen pil forskning om elevers erfarenhet av skolarbete.
Huvudfaran inom utbildningsforskning uppgavs
sakna intresse for i
kulturella, emotionella och kognitiva aspekter. De svens
ka professorerna Andersson och Lindblad har aktualiserat
dilemmat att pedagogiska forskare i det hiir landet
knappast alls fokuserar ungdomarna i skolan och att ungdomsforskare
i sin tur inte agnar sig at skolan (jfr iiven
Stafseng, 1990).
Detta ar intressant mot bakgrund av att det nastan inte
finns nagon annan plats diir en ung manniska tillbringar sa
mycket av sin tid som i skolsalen. En stor del av dagarna iir
inrutade enligt ett schema som aterkommer vecka ut och
vecka in. Som elever forvantas de att efter formaga engagera
sig i det som lararen forsoker liira ut genom
sitt lektionsprojekt. De satsar en stor Artikel
del av sin ungdom och lararna merparten av
sitt vuxna liv at motet i klassrummet. Samhiillet
satsar a. sin sida stora summor pa att
bygga upp och underhalla ett system av in
stitutioner for att utbilda och fostra kommande
generationer. Det forefaller viisentligt
att forsoka utrona vad skolan betyder for Anders Gai
v a r a u n g d o m a r . y r k e s b a k g j
I min avhandlingsstudie utgar jag fran att psykosoraa
ungdomar i skolan forvantas upptriida som
■ _ . i T . i 1 ' a > g y m n a s
elever. De ar dock inte bara elever, mte ens
skola.
, , _
I vai
.
i klassrummet. De ar ungdomar av kott och nan vid y
blod, ungdomar som iir bade lika och olika. tet me
Ungdomarna tillbringar stora delar av sina , *kolklass"-
i - i i i i i i i i n n e h a r h a
dagar 1 helt andra varldar, varldar som stamvid
en yrke
mer mer eller mindre med skolans. .
i
_.
Finland.
, ,
Att ungdomar ..och livet innebar upplevek trots detta gap inte mellan att de vill lektionen ersatta
lektionen med livet. De vill ha plats for bada. Det handlar
om unga manniskors mojligheter att fungera som elever i
skolan och samtidigt, framfor allt i relation till varandra,
iiven som ungdomar. Det handlar om hur de i samspel
med andra formar sin identitet. For att fanga skolans be
tydelse for unga manniskor, har jag i min avhandling valt
att studera hur de i motet pa hogstadiet valjer att framtriida
som elever och tillsammans bilda en skolklass.
Min forskningsansats iir interpretativ, tolkande, och
mitt tolkningsperspektiv relationellt, det vill siiga jag fo
kuserar relationernas betydelse i mina tolkningar, diir
perspektivet grundar sig pa tankar fran olika forskare som
skrivit om detta. I fokus star den mening jag uppfattar att
\rtikelforfattare
ungdomarna har om sitt liv som hogstadieelever, bade in
for en analys av detta fenomen, dels genom att observera
och spela in hur de interagerar under olika lektioner, dels
genom att i intervju lata clem ge uttryck for sin mening niir
det nailer det undersokta fenomenet.
I BADA pet uttrycker fallen forsoker saviil som jag det forsta jag uppfattar det ungdomarna att de under- op-
forstatt ger uttryck for. I mitt tolkningsarbete ser jag den
forforstaelse jag inhiimtat under studiens gang, som en
tillgang snarare iin en belastning. En tidigare tolkning kan
ge forutsiittningar for en djupare forstaelse nar man mo
ter en ny situation. Mina data har insamlats inom ramen
— for en etnografisk fallstudie av tva klassers
fattare vag genom hogstadiet (Lindblad, 1992; se
aven: Garpelin, 1996; Garpelin, Lindblad &
Sahlstrom, 1995; Sahlstrom & Lindblad,
1996).
Lektionsutdraget i ingressen finns med i
min avhandlingsstudie. Det hela skulle
kunna tolkas sa hiir: En elev har beriittat for
Anders Garpelin n har har en en lararen att klassen forvantas forbereda ett
yrkesbakgrund dels inom inom upptriidande. Lararen fbreslar darfor en
psykosocialt arbete, dels dels helklassdiskussion under ledning av en av
som larare inom n grundsko- eievernai Sammantriidet ska hallas omgaende.
En elev foreslar att den som beriittat
Ia, gymnasieskola ocb boghan
vid Uppsala a universi u m
isputerade
for
v e r
lararen
s l -
om upptriidandet
L L
ska viiljas
J
till
tet med avhandlingen llingen ordforande. En annan riktar invandningar
"Lektionen och 1 livet. Ett Ett mot tidpunkten for upptriidandet. Diskusigdomar
sionen stors av oviisen i klassrummet. Even-
mote mellan ungdomar
som tillsammans is bildar en en tuellt maste man andra pa den planerade
skolklass". For narvarande niirvarandi tidpunkten for upptriidandet.
innehar han ett lektorat ' Kan man forsta situationen pa nagot annat
vid en yrkeshogskola
det som utspelar sig. Den bygger pa den for
forstaelse jag besitter och den interpretativa ansats jag
tillivmpar.
Som bakgrund kan jag beratta att det handlar om en
dubbellektion i svenska. Avsnittet refererar till det tillfal
le da lararen avbryter elevernas individuella liisande for
att introducera en ny uppgift. Pa ett vikarierande siitt kan
jag gora aterbesok, eftersom lektionen spelats in med videokamera
och biinkmikrofoner. Som ett notpartitur har
jag hiir valt att presentera det som utspelar sig. Samtal
med biinkgrannen som inte iir avsett for andra, ilterges i
kursiverad stil.
Analysen sker i flera led. Efter utskrift laser jag replikerna
och delar in dem i enheter diir en mening kan siigas
sadan enhet, och siffrornai samtalstexten refererar
32 PEDAGOGISKA MAGASI