Ur elevens perspektiv

More documents

Recommendations

Info

t" >

Eleverna pa lag- och mellanstadierna iir inte nigra enkelspariga figurer. Det finns en stor variation i deras funderingar, bade individuellt och inom aldersgruppen i sin helhet. Barn reflekterar over grundvillkoren for sitt liv. Livsfragor fbrekommer pafallande ofta i deras funderingar. Det innebar att sa kallade stora fragor fbrekommer jamsides med det vardagsniira och triviala. Det ena utesluter inte det andra. Barnens beroende SATT av att alder UTTRYCKA och kbn, men sina sjalva reflektioner innehallet ar uppvisar anda manga gemensamma drag. Perspektivet pa. omviirlden vidgas med aldern och man kan ocksa marka ett visst mognadsfbrsprang hos flickorna, som ocksa visar ett nagot stbrre intresse for so ciala fragor. De har huvudlinjerna har kunnat avlasas i flera av varandra oberoende studier. Tendensen tycks vara oberoende av undersbkningsmetod och tid. Resultaten har givit oss anledning att varna for det vanliga misstaget att blanda samman form och innehall. Alltsa: Fbrviixla inte barnens fbrmaga att upp leva, kanna och reflektera med deras formagan att uttrycka och formulera sina upplevelser, kiinslor och reflektioner. Lat mig illustrera detta genom att ta upp ett motiv som kommer igen inom flera olika omraden - motsattningar. Lat oss se pa nag ra exempel dar barn utifran sina upplevelser har fatt anledning att reflektera over olika slags in- bild av Caroline karlsson, es2, sta tressemotsattningar eller konflikter. Fbrst tva texter om jamlikhet och rattvisa: "Hur meniskor ar. En del meniskor kan vara fatiga sa dom inte kan fa mat eller klade da kan man jelpa dom lite grana. dom kanse har 5 barn, dom kanse bara far en halv smurgos var. en del ar rika och har mat och bekenter. niir dom ropar pabekenten kommer han och sejer: vad vill ni ha. sa kan hon seja: - en kop te. da far hon te. de iir en stor skilnad melan dom familjerna." (Flicka i klass 3, 1978, pa temat: "Vad iir en miinniska och hur iir hon") "Vad iir bra och rattvist Jag tycker det iir bra och ritttvist att lararna ar rattvisa. Fel och oriittvist Jag tycker det iir fel och orattvist att dom i andra lander sviilter dag ut och dag in. det iir fruktansvart orattvist. Varfbr ar det sa finns det nagon som vet varfbr det iir sa, sa svara pa min fraga. Vad ska man gbra for att det ska bli battre Det iir nog ingen som kan gbra sa att det blir bettre sorgligt nog. Jag tycker det iir bra att ni fragar barna om olika saker." (Flicka i klass 5, 1990, pa temat:"Om rattvisa") I bada dessa texter formuleras problem som galler so ciala motsattningar, ordvalet iirbarnsligt, men konklusionerna ligger pa en generell niva och kan bli giltiga for de tva forfattarna under lang tid. Det forsta exemplet visar hur en sadan har tankefigur kan gestaltas. Flickan har troligen sett en TV-serie, som i Sverige hade namnet "Herrskap och tjanstefolk". Hon har ocksa fatt information om nbden i varlden. Hon reflekterar over det hon fatt uppleva via des sa informationskanaler och drar sina slutsatser. Av detta skapar hon pa var uppmaning en berattelse om hur manniskan ar. I texten kan en uppmarksam lasare finna mycket. Dar finns en dramatisk tathet som bar fram textens moraliska poang; manniskan ar en ojifmlik varelse, sa borde det inte vara. Det iir stor skillnad mellan rika och fattiga. Alla ska fbrsbka hjalpa dem som har det svart, men det iir de rika som bar det stbrsta ansvaret. Ett problem, en diagnos, en ordination ... For fattaren ar i fiird med att forma en miinnisko- och samhallssyn, hon utvecklar med andra ord ett centralt tema i sin livssyn. Den andra texten har en annan rubrik, men ett likartat tema. Hon behandlar riittvisebegreppet pa olika nivaer, i skolan och ute i varlden. En allmiin iakttagelse vi kunnat gbra i vara material ar att den stora viirlden tranger sig in i bar nens bilder av verkligheten tidigare an manga tror. Och det ar da inte bara fraga om en ytligt aterspegling av sa dant som standigt behandlas i massmedia, utan mestadels finns diir en vilja att forsta och veta mer. Ibland kan man, som i detta fall, se hur upprbrdheten over tillstandet i varlden stalls mot ett uppgivet konstaterande om att ing en kan gbra sa att det blir battre. Sorgligt nog. LHAGSSKOLAN I HULTSFRED VI vet miinniskors hur STOR liv. betydelse Konflikter med kamraterna andra barn har ar i naturligtvis ett vanligt motiv i barns funderingar och da inte unga minst den typ av motsiittningar som tenderar till att over- ▶ PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97 39
HARTMAN: BARNET HAR SITT EGET ... gl i mobbning. Nyligen publicerades en avhandling som studerar barns upplevelser av konfliktsituationer (Andrzej Szklarski: Barn och konflikter. En studie av hur kon flikter gestaltar sig i svenska och polska barns medvetande. Linkoping 1996). Jag hanvisar till den och nojer mig har med att ur minnet citera en text ur ett snart trettioarigt undersokningsmaterial: Anders funderar over "varfor han borjade slass med Kalle". San't kommer man att tanka pa "nar man slagits fardigt". DET jag lart av denna text ar att pojkar inte bara slass och brakar; de reflekterar ocksa over varfor. Lat oss sa ga vidare till tva upprorda pojkar. Den ene skri ver om religionsmotsattningar och den andre om generationsmotsattningar: "Det ar dumt med religioner och gudar. Om inte gudar fanns skulle inte krigen i Libanon, Israel, Iran-Irak med flera krig finnas. Om alia trodde pa samma gud skulle det inte vara nlgot problem. Man borde gora mer for de som har det svart. Om inte vi hjalper dem sa far val inte vi na gon hjalp om vi i Sverige skulle komma i knipa. Vi borde ta emot flyktingar ocksa. Da kanske dem hjalper oss och lar oss om sitt land och hur de har det dar. Bast vore det om det inte fanns nigra lander alls. Da fick ju alla tycka och tanka som dom ville." (Pojke i klass 5, 1988, pa temat:"Vad jag tanker om tro och liv i andra lander") "Vi manniskor ar otroligt tjockskalliga (fast vi tror att vi ar smarta). Ett exempel: karnkraften/atombomben vilka var det som uppfann det, jo manniskan. Och vad anvands det till. Atombomben anvands till att doda pa ett effektivt satt. Atomkraften: ar en ur natursynpunkt miljovanlig energikalla men vilka ar det som far ta hand om avfallet, jo vi barn, och vara barn. Det ar vad vi manniskor klarar av: Gora livfarliga grejor!" (Pojke klass 5, 1978, pa temat: "Vad ar en manniska och hur ar hon") Nar denne elvaaring skriver om religionskrig utgar han fran faktiska handelser i samtiden. Kanske har den har pojken kamrater i klassrummet som ar flyktingar frin nagon av de lander han namner. Den typen av omvarldsorientering gar inte att undanhalla barn; de nas alltid av information pa det ena eller andra sattet. Det man inte kan veta ar hur pass saklig informationen ar. Har har skolan en viktig uppgift, jag ser det som ett viktigt led i skolans stod till de ungas utveck- R r ^ l R E N S E . R Alm6n,E,Furenhed, R, Hartman,SG: Att undervisa/om rpVi^on; Hvsfrlgor och efafe i skolan. Skapande vetande.'fir tefi/^gg-fa Umk6pings|:uhi^kitet, :Lararu> bildningeh.f ]Qv*^ r'''~ "' Hariman(S G C1986): Bams tankar om livet. Natur och K u l t u r. / \ - ' " Harttnanl S G: Larares kun skap. Traditioner och id£er i svensk undervisningshistoria. Skapande Vetande Nr 26,1395., Linkopingsuniversitet, Lararutbildningen. Konventionen om barnets rattigheter. UD informerarxQ90:6. Korczdk,} (X929/1988); Barnets rattJill respekt. Natur och kultur. Szklarski, A (1996): Barn . och konflikter. En studie av hurkbhflikter gestaltar sig i svenska och polska barns medvetande. Linkopings universitet. ling av en egen livssyn. Denne textforfattare har manga jamnariga som bygger sin uppfattning om tro och liv i an dra lander, om flyktingar och olika etniska grupper, pa osakliga uppgifter. Inslag av framlingsfientlighet och ra sism ar i dag inte ovanliga i Sverige. Av detta finns inga spar i den har texten. Med pragmatiska argument forordar forfattaren en human flyktingpolitik. Han tillater sig ocksa mer utopiska tankar om en granslos varld. Det ar intres sant att i den korta texten folja hur han anvander sin forma ga att tanka over det hittills otankbara. Enligt min uppfatt ning ar reflektioner av detta slag en utmarkt startpunkt for bide dialog och identitetsutveckling. Men da ar nog forutsattningen att alla fick "tycka och tanka som dom ville." Den andra texten har en hog spanningsniva. Har tar forfattaren upp en problematik som ar vanlig i den har IIdersgruppen. Det galler motsattningar pa tva plan, dels mellan manniska och djur/natur, dels en moralisk motsattning mellan barn och vuxna. I denna text finns vissa delar av en tankefigur som ser ut ungefar sa har: Det ar il ia stallt med varlden; manniskor fortrycks, djurplageriet okar och naturen forgiftas. Det maste finnas en orsak till detta i form av olika maktintressen. Allt sker pa manniskans vilkor, men barnen ar maktlosa, alltsa maste det vara de vuxna som bar ansvaret. De vuxnas omoral, deras bris tande lojalitet med djur och natur, med dem som ar svaga, har skapat dagens livssituation. Och detta gor framtidsutsikterna morka for de unga. De svenska laroplanernas optimistiska manniskosyn ter sig nog frammande for manga elever. Barn ser fortfaran de mycket av det som vuxna lart sig blunda for. Just darfor ar det viktigt att skolan forser barnen med mer kunskap och hjalper dem att starka sin argumentation, sa att de inte bara ser svarigheterna utan ocksa mojligheterna. A<strong>Ur</strong>a viktigast tror jag det ar att de vuxna tar sitt ansvar. Da menar jag inte i forsta hand ansvaret for all varldens lidande, sa som barnen ser det, utan ansvaret for att barnen fir nlgon att tala med om lidandet och orattvisorna. TILL IDENTITETSUTVECKLINGEN hor att en manniska lar sig att se sig sjalv som skild frin varlden, att bli enskild; ett jag lar sig att forhalla sig till ett du, en person provar vad som ar narhet och distans. Detta ar inte heller ett forlopp som brukar kannetecknas av ett harmoniskt jamnviktstillstlnd. Det omfattar ofta slval konflikter som inre spanning. Det har kan man mota ocksl hos relativt 40 PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97
Page 2 and 3: ■ : Si £6/t>13NISV9VW V>ISI503Va
Page 4 and 5: pm fe 'Hi A 'i £ * -»-■ « - '
Page 6 and 7: som just pa dagis. Fbriildrar skydd
Page 8 and 9: -ssepi ej}s;s siajseuuiAB i J3A3|3
Page 10 and 11: saker; larare, klasskamrater och vi
Page 12 and 13: Argentina vann fotbolls-VM. Jag gic
Page 15 and 16: THORS: UNDERBART AR KORT. skriver o
Page 17: "Att ungdomar upplever ett gap mell
Page 20 and 21: Lararen (i)/Lena sager att ni ska h
Page 22 and 23: Mirella Forsberg-Ahlcrona Marie-Lou
Page 24 and 25: ajajsnnH i N\no>iss3VHiyis 'zs3 N0S
Page 28 and 29: BILD AV CAROLINE KARLSSON, ES2, STA
Page 30 and 31: '■"V^ y4i --m K \ S k s* ''St*- y
Page 32 and 33: Porsgrunns snart hundraariga radhus
Page 34 and 35: tiltak" och elevernas mote i radhus
Page 36 and 37: \ Hi_'i'i ssi raT prjjff- S
Page 38 and 39: Kxj* ^y3 \ 1 \ \ V. Sec .:■:•.
Page 40 and 41: i&&j~x har gett upp, just pa grund
Page 42 and 43: gefar som man gir in i ett rum. Dar
Page 44: Tl0U*x.tf££ med, att dhv (Rr nog,

Ur elevens perspektiv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?