Ur elevens perspektiv
Ur elevens perspektiv
Ur elevens perspektiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
HARTMAN: BARNET HAR SITT EGET ...<br />
gl i mobbning. Nyligen publicerades en avhandling som<br />
studerar barns upplevelser av konfliktsituationer (Andrzej<br />
Szklarski: Barn och konflikter. En studie av hur kon<br />
flikter gestaltar sig i svenska och polska barns medvetande.<br />
Linkoping 1996). Jag hanvisar till den och nojer mig<br />
har med att ur minnet citera en text ur ett snart trettioarigt<br />
undersokningsmaterial:<br />
Anders funderar over "varfor han borjade slass med<br />
Kalle". San't kommer man att tanka pa "nar man slagits<br />
fardigt".<br />
DET jag lart av denna text ar att pojkar inte bara<br />
slass och brakar; de reflekterar ocksa over varfor.<br />
Lat oss sa ga vidare till tva upprorda pojkar. Den ene skri<br />
ver om religionsmotsattningar och den andre om generationsmotsattningar:<br />
"Det ar dumt med religioner och gudar. Om inte gudar<br />
fanns skulle inte krigen i Libanon, Israel, Iran-Irak med<br />
flera krig finnas. Om alia trodde pa samma gud skulle det<br />
inte vara nlgot problem. Man borde gora mer for de som<br />
har det svart. Om inte vi hjalper dem sa far val inte vi na<br />
gon hjalp om vi i Sverige skulle komma i knipa. Vi borde ta<br />
emot flyktingar ocksa. Da kanske dem hjalper oss och lar<br />
oss om sitt land och hur de har det dar. Bast vore det om<br />
det inte fanns nigra lander alls. Da fick ju alla tycka och<br />
tanka som dom ville."<br />
(Pojke i klass 5, 1988, pa temat:"Vad jag tanker om tro<br />
och liv i andra lander")<br />
"Vi manniskor ar otroligt tjockskalliga (fast vi tror att vi<br />
ar smarta). Ett exempel: karnkraften/atombomben<br />
vilka var det som uppfann det, jo<br />
manniskan. Och vad anvands det till. Atombomben<br />
anvands till att doda pa ett effektivt<br />
satt. Atomkraften: ar en ur natursynpunkt<br />
miljovanlig energikalla men vilka ar det som<br />
far ta hand om avfallet, jo vi barn, och vara<br />
barn. Det ar vad vi manniskor klarar av:<br />
Gora livfarliga grejor!"<br />
(Pojke klass 5, 1978, pa temat: "Vad ar en<br />
manniska och hur ar hon")<br />
Nar denne elvaaring skriver om religionskrig<br />
utgar han fran faktiska handelser i samtiden.<br />
Kanske har den har pojken kamrater i<br />
klassrummet som ar flyktingar frin nagon av<br />
de lander han namner. Den typen av omvarldsorientering<br />
gar inte att undanhalla<br />
barn; de nas alltid av information pa det ena<br />
eller andra sattet. Det man inte kan veta ar<br />
hur pass saklig informationen ar. Har har<br />
skolan en viktig uppgift, jag ser det som ett<br />
viktigt led i skolans stod till de ungas utveck-<br />
R r ^ l R E N S E . R<br />
Alm6n,E,Furenhed, R,<br />
Hartman,SG: Att undervisa/om<br />
rpVi^on; Hvsfrlgor<br />
och efafe i skolan. Skapande<br />
vetande.'fir tefi/^gg-fa Umk6pings|:uhi^kitet,<br />
:Lararu><br />
bildningeh.f ]Qv*^ r'''~ "'<br />
Hariman(S G C1986): Bams<br />
tankar om livet. Natur och<br />
K u l t u r. / \ - ' "<br />
Harttnanl S G: Larares kun<br />
skap. Traditioner och id£er i<br />
svensk undervisningshistoria.<br />
Skapande Vetande Nr<br />
26,1395.,<br />
Linkopingsuniversitet,<br />
Lararutbildningen.<br />
Konventionen om barnets<br />
rattigheter. UD informerarxQ90:6.<br />
Korczdk,} (X929/1988); Barnets<br />
rattJill respekt. Natur<br />
och kultur.<br />
Szklarski, A (1996): Barn .<br />
och konflikter. En studie av<br />
hurkbhflikter gestaltar sig<br />
i svenska och polska barns<br />
medvetande. Linkopings<br />
universitet.<br />
ling av en egen livssyn. Denne textforfattare har manga<br />
jamnariga som bygger sin uppfattning om tro och liv i an<br />
dra lander, om flyktingar och olika etniska grupper, pa<br />
osakliga uppgifter. Inslag av framlingsfientlighet och ra<br />
sism ar i dag inte ovanliga i Sverige. Av detta finns inga spar<br />
i den har texten. Med pragmatiska argument forordar forfattaren<br />
en human flyktingpolitik. Han tillater sig ocksa<br />
mer utopiska tankar om en granslos varld. Det ar intres<br />
sant att i den korta texten folja hur han anvander sin forma<br />
ga att tanka over det hittills otankbara. Enligt min uppfatt<br />
ning ar reflektioner av detta slag en utmarkt startpunkt for<br />
bide dialog och identitetsutveckling. Men da ar nog forutsattningen<br />
att alla fick "tycka och tanka som dom ville."<br />
Den andra texten har en hog spanningsniva. Har tar forfattaren<br />
upp en problematik som ar vanlig i den har IIdersgruppen.<br />
Det galler motsattningar pa tva plan, dels<br />
mellan manniska och djur/natur, dels en moralisk motsattning<br />
mellan barn och vuxna. I denna text finns vissa<br />
delar av en tankefigur som ser ut ungefar sa har: Det ar il<br />
ia stallt med varlden; manniskor fortrycks, djurplageriet<br />
okar och naturen forgiftas. Det maste finnas en orsak till<br />
detta i form av olika maktintressen. Allt sker pa manniskans<br />
vilkor, men barnen ar maktlosa, alltsa maste det vara<br />
de vuxna som bar ansvaret. De vuxnas omoral, deras bris<br />
tande lojalitet med djur och natur, med dem som ar svaga,<br />
har skapat dagens livssituation. Och detta gor framtidsutsikterna<br />
morka for de unga.<br />
De svenska laroplanernas optimistiska manniskosyn ter<br />
sig nog frammande for manga elever. Barn ser fortfaran<br />
de mycket av det som vuxna lart sig blunda<br />
for. Just darfor ar det viktigt att skolan forser<br />
barnen med mer kunskap och hjalper<br />
dem att starka sin argumentation, sa att de<br />
inte bara ser svarigheterna utan ocksa mojligheterna.<br />
A<strong>Ur</strong>a viktigast tror jag det ar att<br />
de vuxna tar sitt ansvar. Da menar jag inte i<br />
forsta hand ansvaret for all varldens lidande,<br />
sa som barnen ser det, utan ansvaret for<br />
att barnen fir nlgon att tala med om lidandet<br />
och orattvisorna.<br />
TILL IDENTITETSUTVECKLINGEN hor<br />
att en manniska lar sig att se sig sjalv<br />
som skild frin varlden, att bli enskild; ett jag<br />
lar sig att forhalla sig till ett du, en person<br />
provar vad som ar narhet och distans. Detta<br />
ar inte heller ett forlopp som brukar kannetecknas<br />
av ett harmoniskt jamnviktstillstlnd.<br />
Det omfattar ofta slval konflikter som<br />
inre spanning.<br />
Det har kan man mota ocksl hos relativt<br />
40 PEDAGOGISKA MAGASINET 4/97