Nr 1/ 2003 à rgång 115 - allmänna försvarsföreningen
Nr 1/ 2003 à rgång 115 - allmänna försvarsföreningen
Nr 1/ 2003 à rgång 115 - allmänna försvarsföreningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den svenska armén och marinen<br />
har en lång tradition av<br />
teknikutbildning för officerare<br />
på alla nivåer. Försvarshögskolans<br />
chefsprogram har en teknisk<br />
profilering, där de studerande<br />
erhåller såväl taktisk/<br />
operativ som teknisk utbildning<br />
på hög nivå. Det är av<br />
stor vikt för vår försvarsmakt<br />
att tillräckligt många högre officerare<br />
har tillräckligt tekniskt<br />
kunnande.<br />
Trots att denna utbildning blir<br />
allt viktigare till följd av den<br />
tekniska utvecklingen, och att<br />
försvaret blir alltmer beroende<br />
av avancerad teknik, har den<br />
tekniska utbildningen av officerare<br />
urholkats under de två<br />
senaste årtiondena. De officerare<br />
som idag påbörjar tekniskt<br />
chefsprogram har inte lika<br />
gedigna förkunskaper som<br />
för tjugo år sedan. Därav följer<br />
att teknisk chefsutbildning<br />
inte når samma nivå som<br />
tidigare, trots att kraven i<br />
stället borde ha ökat.<br />
Tre frågor tränger sig på:<br />
1. Varför har det blivit så<br />
2. Vilka konsekvenser får detta<br />
för Försvarsmakten<br />
3. Vad kan göras för att förbättra<br />
situationen i framtiden<br />
Den här artikeln kan inte ge<br />
något fullständigt svar, men<br />
något ska här sägas om varje<br />
fråga för sig.<br />
1. Varför har det blivit så<br />
För arméns vidkommande<br />
är en viktig faktor<br />
nedläggningen av<br />
Artilleri- och Ingenjörshögskolan,<br />
AIHS.<br />
Dagens motsvarighet<br />
till AIHS är Militärhögskolans<br />
taktiska<br />
program för tekniska<br />
vapengrenarna.<br />
Men dessa<br />
utbildningar<br />
missar helt den<br />
grund i matematik<br />
och naturvetenskap<br />
som AIHS gav.<br />
På marinsidan är situationen<br />
likartad. Den gamla Sjökrigsskolan<br />
gav en betydligt<br />
bättre grund än marinens nuvarande<br />
militärhögskola.<br />
En gemensam orsak till<br />
denna utveckling inom armén<br />
och marinen kan vara försämrad<br />
gymnasieutbildning i matematik<br />
och naturvetenskap.<br />
Det har inte ansetts finnas tid<br />
att kompensera för det under<br />
officersutbildningen, i synnerhet<br />
som endast en liten del av<br />
alla officerare går Försvarshögskolans<br />
chefsutbildning med<br />
teknisk profilering.<br />
Situationen motverkar också<br />
rekryteringen till teknisk<br />
chefsutbildning. Denna har alltid<br />
varit betydligt mödosammare<br />
att gå igenom än den<br />
operativa, och det blir inte lätttare<br />
av att förkunskaperna avsevärt<br />
försämrats.<br />
2. Vilka konsekvenser får detta för<br />
Försvarsmakten<br />
De tekniskt chefsutbildade officerarna<br />
är en oundgänglig resurs<br />
för Försvarsmaktens materielanskaffning.<br />
Alternativet är<br />
att (som inom flygvapnet) nästan<br />
enbart lita till civilingenjörer<br />
som ges en taktisk/operativ<br />
tilläggsutbildning. Dessa har<br />
större rent teknisk kompetens<br />
än de tekniska officerarna, men<br />
kan knappast nå upp till samma<br />
nivå ifråga om taktiskt/operativt<br />
kunnande. Det är kombinationen<br />
av teknisk och specifikt<br />
militär kompetens, i en och<br />
samma person, som ger den så<br />
välbehövliga resursen i materielprocessen.<br />
En försvagning<br />
av denna personalkategori gör<br />
Sveriges försvar svagare, både<br />
som inköpare och som ledare<br />
av egna materielprojekt.<br />
Teknisk kunskap med visst<br />
djup är också en viktig förutsättning<br />
för att i krig förstå de<br />
tekniska förutsättningarna för<br />
militära operationer. Finns inte<br />
ett gott tekniskt kunnande på<br />
hög nivå i hierarkin, är risken<br />
stor för ödesdigra misstag. Det<br />
kompetensbehovet kan dock<br />
inte täckas genom chefsutbildade<br />
officerare med teknisk<br />
profil. Dessa är, och kommer<br />
sannolikt att förbli, för få.<br />
Det finns alltså tre behov som<br />
måste tillgodoses:<br />
– För det första behövs en<br />
större andel chefsutbildade<br />
med teknisk profilering.<br />
– För det andra bör deras utbildning<br />
förstärkas såväl med<br />
avseende på bredd som djup.<br />
– För det tredje bör även de<br />
chefsutbildade, med andra profileringar<br />
än tekniska, lära sig<br />
mer teknik än idag.<br />
3. Vad kan göras för att förbättra<br />
situationen i framtiden<br />
Två typer av åtgärder bör vidtas:<br />
– Den ena är att förstärka<br />
den tekniska utbildningen före<br />
FHS, åtminstone för dem som<br />
skall gå vidare till chefsutbildning.<br />
Svårigheten är att identifiera<br />
dessa på ett tidigt stadium.<br />
Det har vi kanske inte instrument<br />
för idag, varför många<br />
i så fall måste slussas in på en<br />
teknisk utbildning som de inte<br />
kommer att få användning<br />
för. Någon uppenbart god lösning<br />
på det problemet är svår<br />
att finna, vilket förmodligen är<br />
huvudorsaken till det tillstånd<br />
som råder idag.<br />
– Den andra typen av åtgärder<br />
är att skapa incitament till<br />
den extra ansträngning som erfordras<br />
för att gå igenom teknisk<br />
utbildning. Vi har hittills<br />
inte haft något belöningssystem<br />
som skulle kunna främja<br />
rekryteringen. Man kan tänka<br />
sig en rad åtgärder: Avlöningsförstärkning<br />
för dem som väljer<br />
teknisk väg, examenspremier<br />
för dem som genomfört teknisk<br />
utbildning och, sist men<br />
inte minst: bättre befordringsmöjligheter<br />
för de tekniskt utbildade.<br />
Det är inte orimligt att<br />
befordringsberedningarna låter<br />
teknisk meritering väga mycket<br />
tyngre än idag vid urvalet till<br />
de högsta chefsbefattningarna.<br />
Anders Lundberg och Ragnar Ottoson<br />
har i c:a 25 år varit lärare<br />
vid FHS (MHS) i matematik resp.<br />
ellära och teleteknik.<br />
debatt<br />
vårt försvar 1 ’03<br />
27