Nr 1/ 2003 ÃrgÃ¥ng 115 - allmÃ¤nna fÃ¶rsvarsfÃ¶reningen

More documents

Recommendations

Info

vårt försvar 1 ’03 8 NATO-skydd av Turkiet inför ett eventuellt krig: nederländska luftvärnsmissiler Patriot vid Dijarbakir. Den svages möjligheter Den irakiska krigsmakten är jämfört med Gulf-kriget försvagad. Inte nog med att man förlorade huvuddelen av sin viktigaste materiel under Gulfkriget, men tio års de facto isolering p.g.a. sanktioner har rimligen gjort det svårt att ersätta eller nyanskaffa några betydande mängder av modern materiel. På flygsidan bedöms Irak idag ha c:a 100 operativa flygplan, varav samtliga är av 70-eller tidig 80-talsteknik. På marksidan förfogar man över ca 350 000 man där de sex divisionerna ur Republikanska Gardet bedöms ha ett relativt högt stridsvärde. Stridsvärdet på övriga förband är rimligen klart lägre än när Gulf-kriget inleddes. Med dessa förutsättningar förefaller det utsiktslöst för Saddam Hussein att försöka vinna eller ens allvarligt störa en amerikansk invasion, utan att tillgripna olika former av s.k. asymmetriska motåtgärder. Vad dessa motåtgärder kan bestå av är mycket vanskligt att bedöma. Jag kan dock se några huvudlinjer i sådana åtgärder: försök att påverka den arabiska opinionen, försök att påverka internationell opinion genom att t.ex. ”skapa” stora civila förluster, ta striden till kontinentala USA genom olika terrorattacker, försök att tvinga USA till strid i bebyggelse, brända Foto: NATO Photo jordens taktik i någon form och olika gisslantaganden. Tänkbara operationer Om USA väljer att genomföra en militär operation så har det hittills spekulerats i och läckt ut att man tänker sig ett genomförande i tre faser. Den första skulle vara ett skede där främst flyg och långräckviddiga vapen samt vissa specialförband sätts in, för att bekämpa ledningskapacitet, skapa luftherravälde, begränsa rörlighet och slå mot Saddam Husseins maktbas. Den andra fasen skulle omfatta c:a 50 000 man som sätts in för att ta dels ta strategiska områden, slå avskurna förband och förstöra SCUD-robotar och andra massförstörelsevapen. Den tredje fasen skulle vara en mer traditionell markinvasion med syfte att ta områden och successivt marschera mot Bagdad. Det ovan beskrivna låter rationellt och logiskt, men nu är ju sällan verkligheten så. Någon form av överraskning bedömer jag att USA vill åstadkomma, och det kan därför vara klokt att försöka tänka i något annorlunda banor. Jag skulle vilja peka på ett alternativ som innebär att man efter en kort och mycket kraftig flygbekämpning kombinerad med omfattande informationsoperationer men där även en del lättare förband utnyttjas för att ta strategiska områden, går direkt mot Bagdad och försöker tillfångata Saddam Hussein alternativt om han redan fl ytt, framkalla en regimkollaps. Detta bygger på en värdering att det irakiska motståndet mycket väl snabbt kan rasa ihop, dels som en följd av militär övermakt, dels som en följd av att vara avskuret från sin ledning. Alternativet är riskfyllt men jag är övertygad om att USA till varje pris vill undvika ett långvarigt krig och en situation som innebär att man måste slå sig fram gata för gata i Bagdad. Därför är man kanske också bered att ta vissa risker för att nå ett snabbt, militärt avgörande. Och sedan Avslutningsvis några korta ord om vilka konsekvenser vi kan förutse med anledning av det som redan hänt. • Hade Irak redan idag haft kärnvapen är det mycket osäkert om USA drivit en utveckling mot en militär invasion så långt som man nu gjort. Förlustriskerna hade varit allt för stora både för egen personal och allierade i regionen. Att Nord-Korea uppenbarligen bedöms ha en begränsad kärnvapenförmåga, gör bl.a. att man måste agera annorlunda mot Nord-Korea. För några stater kommer rimligen en efteranalys att resultera i en insikt om att vill man kunna motsätta sig USA måste man skaffa kärnvapen, eller en mycket omfattande konventionell förmåga. • Irak-krisen och den 11/9 har undanröjt de tvivel på behoven av någon form av missilförsvar som tidigare funnits inom bl.a. NATO. Beslutet vid Prag-toppmötet att inleda en studie om detta kan ses i det ljuset. Utveckling har dessutom förstärkts av Nord-Koreas återupptagande av sitt kärnvapenprogram. • Även vid ett mycket positivt scenario d.v.s. att Saddam Hussein inför det militära ho-
tet avgår eller flyr och en ny regim på ett trovärdigt sätt avvecklar de massförstörelsevapen som finns i Irak, så återstår ändå frågan om hotet från internationell terrorism, beväpnad med massförstörelsevapen. Att man med en kombination av politiska åtgärder och trovärdigt militärt hot lyckats lösa den akuta krisen med Irak, innebär inte att samma militär makt kan lösa problemen med internationell terrorism. Militär makt kan möjligen lösa, eller bidra till att lösa, en akut kris men inte hantera internationell terrorism som fenomen. För detta fordras andra metoder och medel. • Det är uppenbart att det idag råder skillnad i syn på hur militära maktmedel kan, får och bör användas mellan USA och delar av EU. Den amerikanska strategin om preemptiva militära angrepp har t.ex. få anhängare i Europa. Den tydliga sprickan mellan USA och dess allierade och Frankrike, Tyskland och Belgien om vad NATO:s roll i konflikten bör vara, är oroande. Vilka slutsatser kommer de olika staterna att dra av att NATO vid denna kris blev handlingsförlamat och att NATO även under Afghanistan-krisen var marginaliserat Även EU gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har ju visat sig handlingsförlamad när det som mest behövdes en samordnad politik. Blir detta inledningen på en omprövning av säkerhetsstrukturerna i Europa och för det transatlantiska samarbetet Det finns ett stort antal viktiga faktorer som har och kommer att ha betydelse för hur krisen i Irak utvecklar sig som jag inte berört, t.ex. hela frågekomplexet om vad som händer efter en eventuell militär operation. När detta läses vet vi kanske om detta är relevanta frågor. Mats Engman är överste och chef för strategiavdelningen vid Försvarshögskolan. Kjell Nordström: Tusen dagars beredskapstjänst Transitering av tysk trupp längs västkustbanan. Bild ur boken Beredskapssoldat i Sverige under andra världskriget. Vetgiriga ungdomar fick 1998 Bertil P. Johansson att i gömmorna leta fram sparat material (instruktionsböcker, signalformulär, skjuttabeller, anteckningar och brev) från tiden 1939-45. Hans hågkomster och erfarenheter finns nu samlade i bokform – Beredskapssoldat i Sverige under andra världskriget (eget förlag) kan erhållas per tel: 08-768 59 42. Sin militära grundutbildning fick författaren vid motoriserade A 6 i Jönköping och hästanspända A 2 i Göteborg. Vad denne läraktige rekryt inhämtade om kanoner, haubitser, artilleriammunition, kulbanor, häst- och bildragning m.m. omsatte han under inemot 1000 dagars beredskapstjänst vid olika artillerienheter, mestadels som värnpliktig underofficer. Han blev signalist, en durkdriven signalist, och berättar ingående och sakkunnigt om hur eldledning skedde, linjedragning, missöden med enkelledning nära starkströmslinjer (eller åska), radiomaterielens utveckling, kodning etc. Vad som var bra respektive vad som var dåligt – en hel del materiel, t.ex. ackumulatorer, var från början kassabel. Många beredskapserfarenheter verkar ha fallit i glömska, konstaterar Johansson: ”Vi behöver inte bara moderna vapen, vi behöver en adekvat utbildning med övningar och repetitionsövningar i användning av dem och detta i samverkan med de förband vi skall fungera tillsammans med”. Riktigt och beaktansvärt! Bertil P. Johansson beskriver även den militärhistoriska bakgrunden (anpassat för ungdom) liksom beredskapstillvaron i övrigt: livet i fält, befälet, kamraterna, skarpskjutningar, fälttjänstövningar, de återkommande larmen, maten, hygienen, den bristfälliga informationen om läget, hemförlovning och plötsliga inkallelser igen och mycket annat. Vänjningsövningarna icke att förglömma – soldaten skulle lära sig att ”uppleva” detonationer i sin närhet. Därvidlag är Bertil P. Johansson skarp i kritiken. Så är han också teknologie doktor med akustik och audiologi som specialitet och har som hörselexpert haft flera internationella uppdrag. Kjell Nordström är generalmajor litteratur vårt försvar 1 ’03 9
Page 1 and 2: Nr 1 2003 mars Massförstörelse- v
Page 3 and 4: innehåll Nr 1 2003 Årgång 114 Le
Page 5 and 6: Erik Lidén: Okänd försvarsordfö
Page 7: eller tillverkningsanläggningar f
Page 11 and 12: ju närmast pinsamt att Ryssland i
Page 13 and 14: Johan Tunberger: Var den aktiva utr
Page 15 and 16: emot. Inför säkerhetsrådet förk
Page 17 and 18: Vart går ett alltmer maktlöst Rys
Page 19 and 20: pen var oerfaren och dåligt träna
Page 21 and 22: sprida virus. Annars hade USA kunna
Page 23 and 24: Markstridsutrustad soldat, Markus,
Page 25 and 26: ka aktörer begränsats avsevärt t
Page 27 and 28: Den svenska armén och marinen har
Page 29 and 30: och leds idag av generalmajoren Gö
Page 31 and 32: Arvid Cronenbergs uppsats ger intre
Page 33 and 34: trendextrapolering, ansåg Tunberge
Page 35 and 36: allmänna försvarsföreningens Lä

Nr 1/ 2003 Ã rgÃ¥ng 115 - allmÃ¤nna fÃ¶rsvarsfÃ¶reningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Nr 1/ 2003 ÃrgÃ¥ng 115 - allmÃ¤nna fÃ¶rsvarsfÃ¶reningen