Nr 1/ 2003 à rgång 115 - allmänna försvarsföreningen

och leds idag av generalmajoren
Göran De Geer. En duktig
förening, tydligen, utnämnd till
”Model Chapter” 1998, 1999,
2000 och 2002.
Informationsöverlägsenhet
Men till mötet. Utgångspunkterna
för svensk försvarsplanering
får väl sägas vara dels de
s.k. nya hoten (just nu främst
terrorism), dels löftet att ingen
stat kan hota Sverige med
väpnat angrepp åtminstone de
närmaste tio åren. Hur ser det
då ut med tankarna inför 2004
Inte ens ett längre referat skulle
göra rättvisa åt de många föredragshållarnas
funderingar.
Som numera brukligt ägnades
första talet åt den nya
hotbilden. Under rubriken
”Framtidens säkerhetsmiljö”
tecknade brigadgeneral Håkan
Pettersson, stf chef för underrättelsetjänsten
MUST, en förtröstansfull
bild av det euroatlantiska
samförståndet trots
Irakmotsättningarna. Men i
en snabbföränderlig miljö med
alltfl er scenarier och aktörer
gäller det för oss i Sverige att
samarbeta och skaffa informationsöverlägsenhet.
Som svar
på en fråga ville Pettersson se
MUST som ”ett slags nationell
underrättelsetjänst”.
Datorernas kapacitet styrande
Bengt Anderberg, generaldirektör
för FOI (Totalförsvarets
forskningsinstitut, f.d.
FOA), med uppgift att tala om
”Forskningsvärldens farhågor
och förhoppningar”, slog bl.a.
fast att terrorister skapar sina
egna slagfält, där de har initiativet.
Vi måste skapa allsidiga
försvarsmedel. Men det handlar
inte bara om framtidsmöjligheterna,
vi måste ha en förmåga
direkt, i närtid. Kan man
inför alla nya möjligheter tala
om genombrott, löd en fråga.
Svaret blev att utvecklingen är
evolutionär. Styrande är datorers
beräkningskapacitet. I dag
som en kackerlacka, efter hand
som en mus, om 20 år som
en människa, om 60 som hela
mänskligheten.
Nästa generaldirektör, Ann-
Louise Eksborg, chef för KBM,
den nya Krisberedskapsmyndigheten
som inrättades 2002,
ville i sin uppgift komma bort
från totalförsvarsbegreppet – en
lag om verksamheten för att
förbereda Sverige för krig. Nu
handlar det sårbara samhället
och om att öka dess krisberedskap.
Här krävs samverkan, även
med näringslivet, för att åstadkomma
ett robust samhälle.
Fyra strukturer, W-X-Y-Z
Sedan lyfte då generalmajor
Claes-Göran Fant från högkvarteret
på förlåten när det
gäller ÖB:s syn på inriktningen
av Försvarsmakten. Man har
arbetat med fyra strukturer och
fyra grundutbildningsalternativ:
I ”X” skulle satsningen
på internationella operationer,
även med fredsframtvingande
insatser, vara styrande. Det
skulle bara finnas plats för en
liten förstärkningsorganisation,
och grundutbildningen skulle
ske på färre platser, s.k. semicentralisering.
”W” å andra
sidan innebär lätta förband för
internationella insatser i den
lägre delen av konfliktskalan
med utbildning som idag. Och
”Y” motsvarar dagens försvarsmakt
med tyngdpunkt på återtagning.
Slutligen då ÖB:s val, ”Z”,
med vassa förband för internationella
operationer och med
inriktning på en utveckling av
hög förmåga till strid, semicentraliserat
utbildade och med
personalen kontrakterad för
minst fyra års tjänstgöring. Det
är ingen djärv gissning att politikerna
kan få svårigheter med
detta ytterlighetsalternativ.
Vägvalsfrågorna är också
många. Hur blir det med den
luftburna bataljonen om man
inte har råd att anskaffa beväpnade
helikoptrar Luftförsvaret
Kryssningsmissiler och
ballistiska vapen ryms inte inom
kostnadsramen. Blir det någon
ubåt Viking Vad skall ersätta
våra fyrtioåriga Herkules
Några konkreta antydningar
under rubriken ”Materielförsörjningen”
kunde inte Birgitta
Böhlin, generaldirektör
för materielverket FMV, ge.
Vissa behov kanske tillgodoses
genom leasing. Vi kan tvingas
att acceptera internationellt
kravsatta lösningar. Industrier
kan få andra leverantörer
som beställare, inte som hittills
myndigheter. Enda teknikupphandlingen
nu gäller Demoprojekten.
Men talaren trodde
bl.a. på vår nischkompetens när
det gäller uppträdande i grunda
och kustnära vatten.
Folkförankring kräver inte
värnpliktstjänstgöring
Försvarsutskottets nye ordförande,
Eskil Erlandsson (c),
presenterade sig och såg ingen
anledning att ändra på den
säkerhetspolitiska inriktningen.
Stf chefen för FHS, Berndt
Brehmer, talade om den verkliga
nyckelfrågan, personalförsörjningen.
Nuvarande system
med ”officerare tjänstgörande
som underofficerare” pekar på
behovet av en särskild specialistkarriär,
även för högre nivåer,
och av sidorekrytering.
Ifråga om de värnpliktiga underkände
han folkförankringsargumentet.
Ingen ifrågasätter
legitimiteten hos polisen eller
hos yrkesarméerna i allt fler
länder.
För det mest dundrande
föredraget svarade försvarsberedningens
ordförande, Håkan
Juholt (s). Nu behöver riksdagens
inrätta ett sammansatt utskott
för samhällets försvar, och
regeringskansliet måste nyorganiseras.
Dagens uppdelning
mellan krig och fred är orimlig,
ett hot måste bedömas efter
angreppets art, inte angriparens
identitet. Juholt ville ge
ett mycket kraftigare mandat åt
Krisberedskapsmyndigheten.
För långsamt reformarbete
Som inhoppare för försvarsdepartementets
statssekreterare
Yvonne Gustafsson gav ministerns
omstridde rådgivare, brigadgeneralen
Michael Moore,
ett par tydliga besked. USA:s
”formidabla” militära satsning
referat
vårt försvar 1 ’03
29