Nr 1/ 2003 à rgång 115 - allmänna försvarsföreningen
Nr 1/ 2003 à rgång 115 - allmänna försvarsföreningen
Nr 1/ 2003 à rgång 115 - allmänna försvarsföreningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Arvid Cronenbergs uppsats ger intressant belysning av strategin för försvaret av nedre Norrland.<br />
den redovisar riksdagsmannen<br />
Erik A Egervärn Jämtlands<br />
och Härjedalens krigshistoria<br />
under den tämligen långa period<br />
då man i Danmark-Norge<br />
ännu inte hade gett dessa<br />
framskjutna områden slutgiltigt<br />
förlorade. De bofasta bönderna<br />
satt här verkligen i kläm.<br />
Trots dragkampen om landskapen<br />
förefaller ändå införlivandet<br />
av befolkningen ha varit ett<br />
mindre problematiskt företag<br />
än motsvarande i det likaledes<br />
erövrade Skåne. Nedre Norrland<br />
var dock föga prioriterat<br />
i Stockholm. Man fäster sig vid<br />
att regementets huvuddel nästan<br />
alltid var någon annanstans<br />
när fienden uppenbarade sig.<br />
Ett centralförsvar för nedre<br />
Norrland<br />
Om fanor, kommunionskärl<br />
och uniformer – obligatoriska<br />
i regementsböcker – vet<br />
Leif Törnqvist, chef för Statens<br />
försvarshistoriska museer,<br />
det mesta. I 5.s traditioner inventeras<br />
av Claes Andersson.<br />
Varpå militärhistorikern Arvid<br />
Cronenberg vidgar perspektivet<br />
genom att diskutera hur<br />
den ofta omtalade centralförsvarsprincipen<br />
aktualiserades i<br />
planerna för försvaret av nedre<br />
Norrland. Poängen här är<br />
att denna princip inte alls avsåg<br />
enbart byggandet av Karlsborg<br />
i Sveriges hjärtland, den gällde<br />
generellt långt fram i tiden; ett<br />
exempel är Bodens fästning.<br />
Ingvar Gustafsson avslutar första<br />
delen av fältjägarboken med<br />
att ta oss med på en promenad<br />
genom kasernområdet och övningsfältet<br />
i Östersund.<br />
Bygderegemente<br />
De två kommande delarna tar<br />
i enlighet med redaktionens<br />
ambitioner upp ett en rad aspekter<br />
på regementet, bygden<br />
och staden. Det blir mer om<br />
indelningsverket, om idrotten<br />
och skyttet, om livet som<br />
ung officer och om militärer<br />
i politiken. Förhållandet mellan<br />
uniformerade anställda och<br />
den civila personalen kommer<br />
på tapeten. Militärmusiken får<br />
sitt liksom bygdekonsten. Att<br />
utbildningen vid regementet<br />
utlovas få en stor plats låter<br />
positivt; alltför ofta försvinner<br />
den bland allt det andra som<br />
ska vara med i ett heltäckande<br />
arbete.<br />
Ett av fältjägarbokens kapitel<br />
ägnas åt kristidens påverkan<br />
på det civila samhället och<br />
beredskapsåtgärder inför eventuellt<br />
angrepp. Ett annat ägnas<br />
stöd åt det civila samhället,<br />
bl.a. inför VM i Åre 1954.<br />
Slutligen kommer flera kapital<br />
att beskriva regementets mobiliseringspådrag<br />
vid unionskrisen<br />
1905 och under de båda<br />
världskrigen.<br />
Det hela blir en på många<br />
sätt imponerande fyllig regementshistoria<br />
som kan väntas<br />
en god bild av det som har varit.<br />
Sedan får vi se vilket öde<br />
som väntar garnisonen i Östersund.<br />
I dagens svenska armé<br />
kan man inte räkna med att ens<br />
en nyss intagen organisation<br />
blir bestående särskilt länge, när<br />
pengarna ska spridas på materiel<br />
och utbildning.<br />
Olof Santesson har varit Dagens<br />
Nyheters utrikesredaktör<br />
Ingvar Gustafsson (red):<br />
Jämtlands fältjägarregemente<br />
– regementet, bygden och staden,<br />
band ett, Försvarsmakten,<br />
Jämtlands fältjägarregemente<br />
2001.<br />
ISBN: 91-631-1473-9, 239 s.<br />
litteratur<br />
vårt försvar 1 ’03<br />
31