PDF Ladda ner - Schenker

kallt kaffe. Oddmund tar några klunkar.– Det är så gott att ha något att dricka, förklarar han.Vid terminalen lastar vi det sista som ska med tillOslo. På vägen ut från området stannar vi till vid tankstationen.– Så behöver vi inte tänka något mer på det förrän ikväll, säger Oddmund.Han är tvungen att ta den södra vägen för att lasta iNykvarn innan färden mot Ørje och Oslo kan påbörjas.– Och vi gör en gissning att Tranebergsbron är detsnabbaste alternativet i dag.Oddmund kramar en pris snus, slår på radion ochväljer kanal.– När jag var yngre och åkte med farsan till Stockholmblev jag så trött på Vinyl, men nu sitter jag ochlyssnar på den själv!Han ser road ut.– De har så bra trafikmeddelanden, förklarar han.Snart börjar eftermiddagstrafiken märkas av, klockan harhunnit bli tre. Från kontoret i Lunda ringer en kollegaoch berättar att deklarationen för tullen är klar. Vi hanninte få med den när vi lämnade terminalen. Istället skadokumentet, en förteckning över innehållet i lasten,skickas med fax ner till DB Schenkers terminal i Örebro.På Tranebergsbron, som tar oss från Alvik till Kungsholmensvästra del, kastar Oddmund en snabb blick åtEssingeleden på andra sidan vattnet.– Essingen, den går bra, konstaterar han.Det gäller att hålla sig uppdaterad på trafiksituationen.Mot slutet av bron har det bildats en oroväckandekö, men vi lyckas ta oss igenom den ganska fort och kansvänga upp på Essingeleden.Strax före klockan fyra rullar vi in på Stockholm SydLogistikcenter i Nykvarn. Det börjar regna lagom till attOddmund ska ut ur bilen och påbörja lastningen.– Ja, det är ju klart, säger han uppgivet.Slipper släpet.Själva bilen fyllsföre släpet, det ärskönt att slippasläpet ibland närman backar till enlastkaj.I Nykvarn blir det problem. Oddmund har räknat medatt han ska kunna lasta några av de sista pallarna påhöjden, annars kommer inte allting få plats. Men detvisar sig vara lättare sagt än gjort. Han är redan sen frånStockholm på grund av det här stoppet och nu dröjerdet ytterligare innan han kan komma iväg mot Oslo.Han testar olika varianter, stannar emellanåt upp föratt fundera, och jag tänker att det hela liknar ett tredimensionellttetris när han ska pussla ihop lasten. Efteratt ha klättrat omkring inne bland pallarna och använthela sin kroppsvikt för att flytta dem i exakt rätt positionlyckas han till slut få allting på plats.När vi går ut till förarhytten igen har det slutat regna.Oddmund torkar svetten ur pannan. Tre minuter i femrullar vi ut från lagerområdet i Nykvarn och sätter kursmot Oslo.Vi kör E20 västerut. Solen tränger fram genom molnenoch reflekteras i den blöta vägbanan.Det roligaste med jobbet är att träffa människor, berättarOddmund. Och det gör han hela tiden, under varje arbetspass.Många gånger är ansiktena bekanta, men detär också personer han aldrig har sett förut.En arbetsdag som den här kan grovt delas in i två avsnitt:först när han lastar och lossar i Stockholm och se-Precisionsjobb.Enbart med hjälpav backspeglarnabackar Oddmundmed sitt släp iSödertälje. Och hanträffar rätt trots attdet bara handlarom någon decimeteri marginal.34 | LOGISTIKMAGASINET 3-2011