Sverigedemokrater och slöjor i Ring P1 - Göteborgs universitet

sitt slovenska ursprung kan sägas gåväl hem i samtalet, hennes trovärdighetfaller aldrig i samtalet. Hennessynpunkt framstår som legitim, eftersomhon har invandrarbakgrundsjälv.På samma sätt framstår diskussionenstredje debattör, Geerit Hogendom,som trovärdig när han lutarsina argument mot egen erfarenhet.Han har precis som Ingrid Härströmegen erfarenhet av att välja bort ettspråk. Ursprungligen kommer hanfrån Holland och han säger att holländska,detpratar haninte ens medsin bror, närde är i Sverige.Det ärförst när hanreser till Hollandsom hananvänder sittmodersmål.”Jag kan prataholländskanär jag kommerdit”, säger han.Han berättar hurdet var när han började fundera överproblematiken.En av Geerit Hogendoms kollegorär också holländare. Från början pratadede båda kollegorna holländska,tills hans landsman påpekade att deinte borde göra det, eftersom det uteslötandra kollegor ur samtalet. Attinte utesluta andra, det har GeeritHogendom sedan tagit till sig. Handrar det långt, han tycker att när tvålandsmän språkar sinsemellan i tunnelbananså kan man välja att pratasvenska. Det kan vara mysigt, sägerhan, för andra att förstå vad som sägs.Men han avslutar med ett tyngre argument.”Jag tror att det är väldigtviktigt med integrationen också, attman liksom kommer in i samhälletnär man pratar samma språk som deandra” säger han. Även Geerit Hogendomframstår som legitim av detskälet att han har en icke-svensk bakgrund.En ensidig liten debattDebatten om språket är med sina fyraliveinlägg en av Ring P1:s mindre debatter,den motsvarar knappt tre procentav den totala debatten i Ring P1under vår undersökningsperiod. Denvisar därmed inte upp den breddsom kan förekomma i andra debatteri programmet. Dessutom har allafyra inringarna samma ståndpunkt,vilket är problematiskt. Synpunktenatt i Sverigeska man bara”Jag tror att det ärväldigt viktigt med integrationenockså, attman liksom kommerin i samhället när manpratar samma språksom de andra”tala svenskastår därför oemotsagd,detär bara programledarensmotfrågor ochett enda sms påtemat som vägerupp diskussionen.Linneafjorton år smsar”Jag tyckerbara det är kul när folk pratar främmandespråk jag är aldrig rädd att depratar dumheter om mig”.När legitimeringen misslyckasDet sista inlägget i debatten är, trotsatt det har samma ståndpunkt somde två föregående, det som avvikermest i diskussionen. Mats Karlssonfrån Västerhaninge försöker sig påsamma sorts legitimering som IngridHärström och Geerit Hogendom. Detvill säga han lutar sin argumentationpå egen erfarenhet, något som haninte riktigt lyckas med.Mats Karlsson är själv butiksägareoch gör ofta affärer i USA. När hanär i USA använder han bara engelska,säger han, i början av samtalet.”Du skall behandla andra som duvill bli behandlad själv”, menar han.”Även ifall diskussionen som man,vad heter det, för, inte direkt har medamerikanerna själva att göra så är detju så, att då för man ju konversationeni varje fall, jag och till exempel Mickeeller vem det nu kan vara som är medmig då, då för man konversationen ialla fall på engelska” säger han.Att Mats Karlsson inte själv är invandrarei Sverige ställer till problemnär han ska argumentera. Han harvisserligen varit i USA och har erfarenhetav kulturmöten men hans legitimeringav sitt resonemang framstårändå inte som lika trovärdig somde andras. Han pratar om invandrarei Sverige och inte om sig själv, men illustrerarsin poäng med sina resor tillUSA.Alexandra Pascalidou bemöter honommen viss ironi, hennes motfrågortvingar honom att backa någrasteg från sin ursprungliga historia,hon lyckas slå hål på hans legitimitet.Hon säger att han måste skämta närhan berättar att han pratar, bara ochendast, engelska i USA. Är det verkligenär sant att Mats och hans kompisMicke pratar engelska om de tillexempel tar bussen tillsammans i Detroiteller vart det nu kan vara? MatsKarlsson tar ett steg tillbaka och förklararatt då pratar de svenska. Ochdet kan det till och med vara så atthan väljer att prata lite svenska underen middag med amerikanerna, eftersomdet ibland, menar han, kan varasvårt med språket.”Men om man då har ursäktat sig,eller säger, this is what we in swedencall a skiftnyckel” bemöter AlexandraPascalidou.”Ja”, svarar Mats Karlsson ochsamtalet avslutas efter att han har fåttbacka från sin ursprungliga position.Hans backande ställer till problemför honom, han blev ju tvungen atterkänna att han inte var helt ärlig isin första version. Legitimiteten blirskadad och hans poäng görs inte mednågon självklarhet utan framstår somnågot oärlig och tilltygad.20 xx