Hon tycker att de främlingsfientligarösterna i programmet är många,men tror att de är överrepresenteradeom man jämför med svenskar i allmänhet.Främlingsfientliga är skickligapå att använda media menar hon,medan de som är mer frisinnade, somhon uttrycker det, inte hör av sig tillprogrammet påsamma sätt, eftersomde inte tror attdet är viktigt. Menatt <strong>Ring</strong> <strong>P1</strong> skullevara en rasistradiodet håller hon intemed om.– Då kallar jagall radio för rasistradio,säger hon.Hon menar att derasistiska åsikternafinns i den störreoffentliga debattenockså. Strategin attdiskutera öppet,tror hon på.– Att stängadörren det provademan i Frankrike <strong>och</strong> det fungeradeinte. Låt dem säga vad de tycker <strong>och</strong>tänker, så att de inte kan ta populistiskapoäng genom att säga att de blir"Det är ett frittforum där rasistergår vilse i sinaegna orimliga argument<strong>och</strong> därantirasister kanfå bjuda på motstånd<strong>och</strong> nyansering."tystade, säger hon.Hon kallar <strong>Ring</strong> <strong>P1</strong> för världensbästa antirasistradio.– Det är ett fritt forum där rasistergår vilse i sina egna orimliga argument<strong>och</strong> där antirasister kan få bjudapå motstånd <strong>och</strong> nyansering.Finns det någontingman inte fårsäga i <strong>Ring</strong> <strong>P1</strong>?– Nej, fan heller.Men man ska intekränka andra människor<strong>och</strong> man skaundvika rasistiska,sexistiska <strong>och</strong> homofobauttalanden.Finns det en farai att främlingsfientligaröster släppsfram i programmet?– Det blir fel omvi som programledareinte kan hanterafrågan. Om viinte hanterar demkorrekt kommer de att multiplicera.Det är viktigt att programledaren ärallmänbildad <strong>och</strong> öppen för att tadebatten. Det ligger i uppgiften attifrågasätta hårda uttalanden <strong>och</strong> generaliseringar.Hur ska man prata om invandringi den offentliga debatten?– Det ska vara öppet <strong>och</strong> demokratiskt,alla ska få vara med <strong>och</strong> det ärviktigt att inte hamna i ”vi <strong>och</strong> domfällan”,säger hon.Samtidigt säger hon i nästa andetagmenar att det omöjligt att undvikajust den fällan, eftersom manmåste kunna prata om orättvisor <strong>och</strong>underrepresentation. Mediedramaturgingör att man ofta försöker hittaen extremistisk udd i rapporteringen,något som hon menar är till nackdelför minoriteter. Invandrare får alltsådelta i det offentliga samtalet som extremistrepresentanterav något slageller att så får man vara med som ettblattealibi, säger hon. Att invandraremåste in i mainstreammedia bådesom journalister <strong>och</strong> som vanliga rösterär något hon återkommer till fleragånger som en lösning. Det måste blimer etnisk mångfald i svensk media.– Det är viktigt att invandrare får deltai den offentliga debatten på sammavillkor som svenskar.34
Alexandras strategierPå lur ieternAlexandra Pascalidou - debattörenAlexandra Pascalidou är en aktiv programledare somställer många motfrågor. Hon säger att inringarna skabehandlas lika, men med personliga nyanser:– Ibland får man vara lite mjukare mot dem som inteär lika retoriskt säkra.Av Ulla Mobergs fyra strategierför att vara opartisk är motfrågemodellenden strategiska variant som ärvanligast när Alexandra Pascalidousänder <strong>Ring</strong> <strong>P1</strong>. På det viset har hennessamtal mer en debattform än ensamtalsform. Men frågorna ställs fördet mesta i samtalston, vilket samtidigtökar samtalskänslan. Vi ska sehur Alexandra Pascalidou gestaltarMobergs fyra strategier, med exempelfrån våra fyra debatter.Nils-Erik Andersson menar attSveriges pensionärer har det så passkärvt att de i nästa val kommer attproteströsta på <strong>Sverigedemokrater</strong>na,ett parti som deegentligen inte villha, menar han.”Men kan intepensionärerna proteströstagenom attrösta på Piratpartiet”bemöter AlexandraPascalidou.Nils-Erik Anderssongår henne intetill mötes. ”De måsterösta på någotsom verkligen ställertill det” menarhan, <strong>och</strong> tydliggör i sitt svar sin synpå <strong>Sverigedemokrater</strong>na något.Lennart Rydberg ringer in tillprogrammet <strong>och</strong> menar att svenskarhar en väldigt naiv syn på islam, <strong>och</strong>att muslimer har som ett långsiktigtmål att ta över världen. Han säger attenligt islam finns bara en religion <strong>och</strong>om man inte konverterar så ska manavrättas.”Sakta i backarna nu så ska vi se.Har någon muslim knackat på dindörr <strong>och</strong> bett dig konvertera?” sägerAlexandra Pascalidou.Lennart Ryberg nappar inte påbetet utan svarar att han inte vill gå inpå personliga erfarenheter. Det undvikandesvaret han ger, gör att hanframstår som mindre seriös. Han kaninte exemplifiera sina resonemang,<strong>och</strong> det lyckas Alexandra Pascalidoupåvisa genom"Sakta i backarnanu så ska vi se.Har någon muslimknackat på dindörr <strong>och</strong> bett digkonvertera?"den här <strong>och</strong> fleraandra motfrågor.Lena Olssontycker attslöjbärare är liteläskiga. ”Finnsdet andra klädedräktersomdu är rädd för?”frågar AlexandraPascalidou.”Nej, det är detväl inte, inte vadjag kan komma på så här nu”, svararhon då.Här lyckas hon genom sin frågavisa att Lena Olssons problem medslöjan kanske inte handlar om rädslaför ett klädesplagg utan att hon hängerupp sitt resonemang på att det serläskigt ut. Hon är inte rädd för människormed mycket kläder i allmänhet,men tydligen för muslimer, resonemangethar alltså också en annanbotten än bara en klädrädsla, vilketkommer fram i ordväxlingen.Strategi nummer två, att hänvisatill tredje part, använder AlexandraPascalidou framförallt på det sättetatt hon lyfter fram tidigare inringaresargument eller tar upp åsikter som inkommitvia sms till programmet. Närhon använder sig av tidigare inringaresargument, knyter hon ihop debatten,de frågor som tidigare väcktsi programmet får på så vis svar <strong>och</strong>hänger inte längre i luften.När Frank A, som presenterar sigsom svensk imam, ringer in får hansvara på frågor som tidigare väcktsav Lennart Rydberg, som starkt kritiserarislam. Frank A berättar att ivissa länder i Europa är majoritetenav barnen som föds muslimer, dåkommer framtiden att vara väldigtislamisk, menar han.”Och det tolkas ju av främlingsfientligakrafter, men inte bara det,det tolkas ju av människor som kanskegår omkring <strong>och</strong> är rädda förislam, för människor som kanske ärrädda för kvinnor i burqa <strong>och</strong> så dettolkas ju som att ni vill ta över Europa<strong>och</strong> världen”, säger Alexandra Pascalidou,som här använder LennartRydbergs argument.Mer sällan ställer hon de35