Sverigedemokrater och slöjor i Ring P1 - Göteborgs universitet

MagasinetsPå lur i eternnamnutmanar svenska moderna värderingar.Statistiska centralbyråns svårigheter med att definieraen invandrare är bara en försmak på de kommande decenniernastveksamhet kring invandrarfrågor. Enligt statsvetarenCarl Dahlström har svenska politiker åtminstonealltsedan sextiotalet undvikit att alls politisera invandrarfrågor.Folkpartiets förslag om språktest för invandrare ivalrörelsen 2002 är det närmaste vi har kommit en politisering,menar Carl Dahlström. Annars har partierna varitovilliga att diskutera sådana frågor. Han tar upp exempletNy demokrati:– Det ären missupp-"Samtidigt får en svensk invandrareinte vara för annorlunda."fattning attNy demokrati kom in i riksdagen på invandrarpolitiken.I första hand var de ett anti-etablissemangsparti. Sedanradikaliserades de och blev ett anti-invandrarparti. I valrörelsen1994 försökte de politisera invandrarfrågan, mende etablerade partierna hakade inte på. De gjorde inte frågantill en valfråga.Främlingsfientlighet på nittiotaletMed tiden kom riksdagens stolta 1977 års mål för invandrarpolitiken– ” Jämlikhet, Valfrihet, Samverkan” – att ersättasav en mycket mer problematisk syn på invandring.Ylva Brune beskriver i sin forskning hur sjuttiotalets hyllningav arbetskraftsinvandring under slutet på åttiotaletistället ersattes av en rädsla för okontrollerbara horder avinvandrande flyktingar. Invandrarnablev helt enkelt ett problem för myndigheterna.Som fredsforskaren Elisabeth Abirihar uttryckt det började flyktingar attses som ett hot mot rikets säkerhet inittiotalets politiska diskurs. Flyktingarnakom utan identitetshandlingar,och därför var de suspekta.Flyktingströmmarna var en arbetsbelastning för svenskamyndigheter, och därför ett hot mot ordningen i landet.Flyktingarna riskerade att ge upphov till främlingshat ochrasism, för de var ju alldeles för många.Elisabeth Abiri förklarar den politiska framgången fördessa påståenden genom att de knöts till ”vår säkerhet.”Myndigheter och media skapade tillsammans en bild avinvandrare som ett hot och en belastning.Vi och dom? Invandrare idagMedieforskaren Kent Asp har en positiv bild av vad somsedan hänt under 2000-talet. 2001 skrev han i DN att avgränsningenmellan ”vi” och ”dom” höll på att minska,och han håller fast vid den åsikten än idag. Invandrareblev plötsligt vanliga människor.Samtidigt har 2000-talet ändå bjudit på hätska debatter.Kanske inte kring det politisk känsliga begreppet ”invandrare,”men väl kring islam och påstått muslimskakulturyttringar. Ylva Brune beskriver i sin forskning hurde kvinnliga offren för hedersmord idealiseras, samtidigtsom de manliga förövarna demoniseras. En kolsvart presentationav förtryckta kvinnor och våldsamma manligatyranner skapar en mycket ensidig bild av muslimer ibåde kvällspressen och mer högaktadetidningar som Dagens Nyheter ochSvenska Dagbladet. Enligt Ylva Bruneär det ett problem att själva den medialakonstruktionen av tragedierna bådeinnehåller och frammanar främlingsfientliga stereotyper.Som det stod i Aftonbladet 1997 på tal om hedersmord:”Att tragedier av den här typen ökar främlingsfientligheteni Sverige är Riyadh Al-Badawi väl medveten om:– Det svartmålar invandrarna ännu mer, får dem attframstå som konstiga människor som inte kan leva somsvenskar. Därför är det mycket viktigt att påpeka att det ären begränsad grupp som lever med den här traditionen.”Under 2000-talet har den värsta debatten kring hedersmordkretsat kring Fadime när hon mördades den21:e januari 2002. Reaktionerna i medierna lät inte väntapå sig. Jan Helin, numera chefredaktör på Aftonbladet,skrev:”Är det något fel på Sverige eftersom vi inte kan få enillitterat man med medeltidakvinnosyn från Anatoliens merotillgängliga bergsområden attfatta att det ovillkorligen och ialla lägen alltid är fel att mördasin dotter? Debatten i veckanpekar mot att svaret på fråganär nej.”I jämförelse med den debatten,är åtminstone Täppas Fogelberg en av de programledaresom är mycket tacksam för att höstens debatt kringislam och kulturella seder inte varit lika hätsk, utan åtminstonehar gått att resonera med Ring P1:s inringareom."Själva den mediala konstruktionenav tragediernabåde innehåller och frammanarfrämlingsfientligastereotyper."Källa:Ylva Brune: Nyheter från gränsenCarl Dahlström: Nästan välkomna457