Sverigedemokrater och slöjor i Ring P1 - Göteborgs universitet

På lur i eternFörtryck är kollektivt,åsikter är individuellaEn av Ring P1:s ambitioner är att låta svenska folket få enröst i etern och i den offentliga debatten. Men är det verkligensvenska folkets röst som hörs i Ring P1? Vem är detegentligen som ringer in?Det flesta som ringer in är vita män i femtioårsåldern,får vi veta när vi gör vår deltagande observation. Är detrepresentativa för svenska folket? Svaret blir solklart nej.Men är en vit man i femtioårsåldern ens representativ förde andra vita männen i hans ålder? Inte ens det är självklart.Även om de har samma hudfärg, samma religion,TEXT: SANNA JANSSON"Är enmuslim somringer in tillRing P1 representativför alla muslimer?"samma födelseland uppfattar en Stockholmsmoské som en ”häxhatt” och en annan uppfattarden på ett annat sätt.En tredjedel av programtiden i oktobermånad ägnas åt invandringsrelaterade frågor.Är det då representativt för vad svenskarpratar om hemma vid köksbordet? Omöjligtatt svara på, blir min kommentar. Visst detkan ge en hint, men hur representativa RingP1:s debattörer är för svenskar i allmänhet ärdet ingen som vet.Är en muslim som ringer in till Ring P1representativ för alla muslimer? Svaret är liksomi fallet med de vita männen i femtioårsåldern givetvisnej, men i en del som samtal i programmet framstår detså. Frågorna till muslimska inringare ställs ibland som ettåhh, nu får vi svar direkt från källan, nu ska vi få veta vadmuslimerna egentligen tycker, tänker och gör.Det är strålande att minoriteter får komma till tals ijag-form, men när deras åsikter framstår som representativaför hela kollektivet blir det problematiskt. När de fårsvara på frågor som är mer av personlig art än av politiskges deras personliga erfarenheter en politisk dimensionsom gör att just dessa erfarenheter att bli generaliserbara.Frågor som Hur många vanliga svenska medborgare försökerni som muslimer ragga och omvandla och konverteraoch övertyga om er egen sanning, ger svaret en legitimitetsom ett svar för alla muslimer. Frågan är i det härfallet en fråga som tidigare ställts av en annan inringare,alltså blir det svårt att ställa programledaren tillsvars förformuleringen. Men kontentan blir, oavsett vem som formuleratfrågan, att andra lyssnare kan dra slutsatsen, jahaså här tänker muslimerna, när det egentligen handlar omen persons synsätt. Kan en muslim ge svaret på hur allamuslimer tänker och agerar? Givetvis inte.Kollektivisering av erfarenheter är viktigt när dethandlar om att visa på strukturer som förtrycker. Men enkollektivisering av åsikter grundade på kollektiverfarenhet är inte samma sak. Om tvåinvandrare blivit diskriminerade från ett jobbpå grund av sitt ursprung har de en gemensamerfarenhet men inte självklart samma åsikt omhur man ska lösa problematiken.Man kan därför inte ställa en fråga riktadtill en person, och den här frågan är ett påhittatexempel, som hur ser ni invandrare på attni blir diskriminerade på arbetsmarknaden?Istället måste frågan bli personlig, hur ser dupå att du blivit diskriminerad på grund av dittursprung? Svaret kommer då att bli grundat påen erfarenhet som en minoritetsgrupp har gemensamt imånga fall, men åsikten är fortfarande personlig.Jag vill vifta med varningsflagg för faran med att göra,enskilda inringares uppfattning om politik som representativför en större grupp. Jag anser att det är viktigt attvarje inringare och intervjupersoner också i andra medierfår betraktas som individer när de uttalar åsikter.Det är värt att ha i minnet när man lyssnar på programmetoch tar del av andra medier. Det är också viktigtatt tänka på som journalist. Annars kan man dra fel slutsatser.Det bästa är om alla som inte är valda på något sättfår representera sina egna åsikter och ingen annans.49