Sverigedemokrater och slöjor i Ring P1 - Göteborgs universitet

Vår fakta svart på vittFrågor kring invandring och andra kulturerutgjorde mer än en tredjedel av debatteni Ring P1 under de fyra veckor vi lyssnadeigenom. 36 procent av de 230 inlägg somsändes i Ring P1 mellan den 28:e septemberoch den 25:oktober berörde alltsåfrågor kring islam, Sverigedemokraterna,invandrare och andra kulturer i Sverige.TEXT: SANDRA BARCELLA OCH MARIEWENGER”En debatt bland andra” säger projektledare Linda Belannerom invandrarfrågorna i Ring P1. En rätt stor sådan,får vi lägga till. Delvis beror kanske det myckna pratet ominvandrare och främmande kulturer i Ring P1 på höstensmediebevakning kring Sverigedemokraterna och diskussionenom slöjbärande i det offentliga rummet, men vårundersökning tycks ändå peka på att invandrarfrågor ärDebattämnen i invandringsdebatten(andel av den totala programtiden 45600 s)rör ej invandring 70 % (31888 s)sverigedemokraterna6,7% (3035 s )islam/islamofobi 6,4%(2901 s )slöjan 9,1% (4163 s )språket 2,7% (1233 s )andra invandrarfrågor5,1% (2380 s)något som berör Ring P1-lyssnarna.De som arbetar med Ring P1framhåller gärna att programmetär en demokratisk plattformför alla, inte minst invandrare.Vår undersökning verkar bekräftaden bilden – 23 procent avinringarna hade utländsk bakgrund.Andelen utrikesfödda iSverige är i dagsläget mindre än15 procent, vilket pekar på attfler invandrare ringer in till RingP1 än vad man kan förvänta sigmed tanke på hur många utrikesfödda som bor i Sverige.Samtidigt som det är troligt att extra många personer medutländsk bakgrund ringer in för att prata om just invandrarfrågor,eftersom de berör dem själva. Hur som helst servi det som positivt att de som debatten handlar om ocksåär med och debatterar.Det har i vissa fall varit svårt att avgöra om de som ringerin kan kategoriseras som invandrare – inte minst för attsjälva begreppet ”invandrare” är ett så generellt och luddigtbegrepp som saknar en officiell definition. Vi valde attförsöka avgöra om en inringare hade utländsk bakgrundbaserat på eventuell brytning, deras namn och på vad deberättade om sig själva under programmets gång.Diskussionerna var oftast mansdominerade. Bara 27procent av inringarna var kvinnor, trots att andelen kvinnori medieforskaren Karin Nordbergs undersökning avRing P1 var 46 procent. Allra sämst representerade varkvinnor med utländsk bakgrund. Bara tre stycken varmed i vårt material, vilket är sorgligt med tanke på att enså stor del av debatten handlade om muslimska kvinnorsklädvanor.Under dessa fyra oktoberveckor ringde tre gånger flermänniskor in för att kritisera eller försvara andra kultureroch religioner, än för att diskutera invandring. Debattenkretsade alltså mindre kring invandring i sig än hur andrareligioner och seder bör hanteras i Sverige. Islam varnästan uteslutande den religion som debatterades. Samtidigtinnebar diskussionerna kringislam och påstådda muslimskaseder att frågor kring vad som ärsvenskt också debatterades flitigt.De fyra tydligaste ”invandrardebatterna”var debatterna kringSverigedemokraterna, islam, slöjanoch vilka språk som bör talaspå offentliga platser i Sverige.Den relativt begränsade debattenkring språkbruk utgjorde bara 2.7procent av de invandrarrelateradedebatterna, men språkdebattenkunde å andra sidan stoltseramed dubbelt så många kvinnliga inringare som manliga.Språkdebatten var ett exempel på hur en debatt kan uppstådirekt i Ring P1, utan att ha tagits upp av andra medierförst. Många inlägg i vårt material hade annars sin grundi en redan pågående diskussion i medierna.En sådan var diskussionen om slöjan, det utan tvekanstörsta debattämnet i vår undersökning. Hela 44 procent46