MAN SKA INTE VARA LÄTTKRÄNKT” - Kriminologiska institutionen ...

professionalitet är en aspekt som även Malin Åkerström poängterar och nedtoningen av våldetsamt karaktäriseringen av våldsmakaren istället för våldshändelsen är teoretiska ansatser somkommer att användas för att tolka det material som jag fått fram genom intervjuerna. Ävennedtoningen genom ordval, de passiva berättarformerna, samt maskulinitetens betydelse somÅkerström pratar om kommer att beaktas genom intervjuerna.VetenskapsteoriKonstruktivismDe kvalitativa intervjuer som genomförts är tillsammans med de teorier som appliceras, medoch konstruerar en verklighet och en diskurs om viktimisering. Konstruktioner, ellerkonstruktivism är något som Sohlberg & Sohlberg förklarar 32 med att det som forskaren inombeteende/samhällsvetenskap egentligen observerar i sina undersökningar är socialakonstruktioner som denne sedan dekonstruerar till något som kan klassas som en vetenskapligkonstruktion. I det här fallet kan man säga att den sociala konstruktionen av utsatthet ochviktimisering är den som bildas när de anställda vårdarna eller psykologerna inomrättspsykiatrin själva tolkar den policy och de allmänna inriktningar som råder för dessabegrepp inom deras yrkesgrupp. Vidare hur de konstruerar sin egen verklighet och vardagligainställning till begreppen genom interaktion med varandra och hur de även på det inre planetskapar sig en bild av hur det faktiskt ser ut och fungerar på deras arbetsplats. När sedanforskaren kommer med sin teoretiska förförståelse och blir invigd i hur det kan se ut påarbetsplatsen enligt de sociala konstruktionerna så dekonstrueras den sociala konstruktionenoch blir en vetenskaplig konstruktion. Konstruktionistiska egenskaper inom forskning grundarsig i ontologiska ståndpunkter, 33 även om man också kan härleda inriktningen för detta arbetetill en tolkningsinriktad förförståelse, grundad ur en kunskapsteoretisk ståndpunkt, 34 medfokus på den sociala verkligheten grundad av hur deltagarna i en viss miljö tolkar dennaverklighet. Brinkmann & Kvale 35 diskuterar hur den kvalitativa intervjun i sin interaktionmellan intervjuare och respondent blir till en social produktion av kunskap. Det de menar meddetta är att det är en helt ny kunskap som skapas när ett intervjumoment äger rum, inte barautifrån berättandets art utan även i dess skriftliga form där forskaren kan, på ett konstruktivtsätt berika kunskapsproduktionen ytterligare för läsaren. Detta klassas som ett induktivt32 Sohlberg & Sohlberg (2008) s. 248-24933 Bryman (2001) s. 25034 Bryman (2001) s. 25035 Kvale & Brinkmann (2009) s.3412