MAN SKA INTE VARA LÄTTKRÄNKT” - Kriminologiska institutionen ...

ResultatResultatet presenterar inte intervjuerna i sin helhet då detta skulle bli väldigt omfattande. Härtas det som är viktigt för undersökningen upp och de aspekter som jag själv finner intressantaför analys. Att ID blir frågade om deras erfarenheter av fysiskt och mentalt våld är relevantför frågeställningen eftersom jag måste kunna få en viss form av utsatthet bekräftad för att enskunna föra en diskussion om viktimisering. Att detta även presenteras för läsaren tycker jag ärviktigt för att denne ska kunna få en inblick i ur vilka typer av våldssituationer de härproblemen kan uppstå. För att förstå ID´s agerande och attityd är det viktigt att sätta inhändelserna i dess rätta kontext och därmed bilda sig en förståelse av varför det ser ut som detgör, alltså varför de agerar som de gör utifrån den miljön de befinner sig i 51 .Intervjudeltagare AMitt första intervjuobjekt är en man i femtioårsåldern med trettiofem års erfarenhet av olikajobb i direkt anslutning till psykvården. Han är psykolog och idag jobbar han som biträdandeavdelningschef på det rättspsykiatriska behandlingshem jag besökte. Hans arbete idaginnefattar officiellt ingen direkt daglig kontakt med patienterna men han jobbar i deras direktanärhet och ”rycker in” när det fattas folk vid vissa tillfällen. Hans position innefattar enledande roll för vårdarna och han är med och leder utvecklingen av meningsfullarehabiliteringsåtgärder och omvårdnadsåtgärder. Han har en bakgrund som mentalskötare igrund och botten. För enkelhetens och konfidentialitetens skull kommer han hädanefter attomnämnas som ”A”.När jag frågar om det förekommer konflikter mellan vårdare och patienter på arbetsplatsensvarar han jakande men att det inte är i så stor utsträckning som man tror. Dock poängterarhan att när det förekommer så kan det vara ”ganska så häftigt” 52 När jag ber A att beskrivavåldsincidenterna så väljer han att ta den senaste incidenten han var med om som exempel.Han berättar om en patient som inte medverkade på ett möte de hade, utan gick ut och rökteistället. När A ber honom vänligt men bestämt 53 att släcka cigaretten så gör han så men serinte ut att ta det med ro och ”mörknar för ögonen”. När de senare kommer upp i lokalen sågår patienten för att hämta kaffe. Någon minut senare får A det heta kaffet kastat i ansiktetoch den stenmuggen som kaffet fanns i slår patienten med full kraft i huvudet på A. Resultatet51 Bryman (2001) s.26652 Här tolkas uttrycket som synonymt med ganska våldsamma händelser.53 Vänligt men bestämt är min egen tolkning av den längre dialogen som A hade med patienten.18