MAN SKA INTE VARA LÄTTKRÄNKT” - Kriminologiska institutionen ...

gärningspersonen tillräckligt för att vålds– eller hotincidenten ska avskrivas? Det kanske låtersom enkel logik men just känslan av att vara utsatt hör i många fall hemma i att känna sigensam om problemet och att man inte blir förstådd eller tagen på allvar 74 .Framtida forskningAtt denna mindre pilotstudie ändå påvisar ett dilemma med attityderna till utsatthet ochofferskap som råder inom rättspsykiatrisk vård är väl värt att ta fasta på och skaffa sig bredarekunskaper i. En uppföljningsstudie om vilken inriktning, förförståelse och attityd sommyndigheterna 75 uppvisar i frågan vore väldigt intressant att genomföra. Detta för att skaffasig värdefull kunskap som kan förbättra arbetsmiljön för vårdpersonal och bygga upp ensmidigare kommunikation mellan myndigheterna.AvslutningSlutsatsAlla ID är medvetna om, och insatta i våldets förekomst och många som deltog hade upplevtfysiskt våld varav en vittnade om mentalt våld med till exempel sexuella anspelningar. Denpassiva berättarformen 76 som Åkerström talar om appliceras av alla jag intervjuat och dettycker jag visar på en medveten eller omedveten vilja att inte se sig själv personligen somutsatt och ännu mindre som ett brottsoffer. Det de förmedlar är snarare än känsla av ettarbetsmiljöproblem som alla inom branschen är delaktiga i och upplever nästan varje dag.Myndigheternas inställning till problemet verkar också vara centralt för hur personalensattityder ser ut. De flesta våldssituationer som de berättat om avslutas med en förklaring ompatienternas svåra situation och psyke som en förmildrande omständighet som på ett sätt kanförklara deras våldsamma agerande. Ordet brottsoffer har en negativ klang som är svår attförlika sig med i de flesta fall men att erkänna sin utsatthet verkar inte vara lika svårt. För migsom intervjuare är det dock svårt att veta exakt hur mycket min egen närvaro bidragit till deresultat som här framkommit. Har dessa uttryck och ställningstaganden konstruerats genommin framtoning och vårat samspel under intervjumomentet? Att bibehålla den reflexivaobjektiviteten 77 , det vill säga att som forskare reflektera över sina egna bidrag till74 Menckel, E (2000) s.10875 Rättsväsendet, domstolarna och kommunen.76 Till exempel: ”Man ska inte vara lättkränkt”77 Kvale & Brinkmann (2009) s.26030