MAN SKA INTE VARA LÄTTKRÄNKT” - Kriminologiska institutionen ...

har med jobbets natur att göra eftersom de incidenter hon varit med om har blivit utageradeverbalt så anser hon situationen som ”löst” och att detta på sitt sätt skulle skipa en form avrättvisa som gör att de inblandade kan gå vidare efter konflikten utan att behöva blanda inrättsystemet. Här återkommer vi till de kärleksförklaringar och sexuella anspelningar som honfått riktade mot sig och hon förklarar att just den personliga riktningen, mot henne är den somär svårast att hantera. Själva uttalandet i sig skakar hon av sig ganska lätt men det kan blijobbigt när en och samma person fokuserar på just henne. De ger en känsla av utsatthet menhon vill inte beskriva det som ett offerskap. När jag frågar henne om hon ser sina kollegor,som blivit utsatta för fysiskt våld som brottsoffer återkommer hon till den personligaaspekten, att om det är personligt riktat så känns det värre än när en patient slår en vårdare påmåfå. Hon är dock fortfarande osäker på om hon vill kalla det för brottsofferskap. I denavslutande, fria diskussionen så pratar D om att hon anser att man jobbar upp en högtoleransnivå för vad man tål i sitt jobb och hon ser detta som ett problem eftersom man inte såofta diskuterar sin utsatthet och sitt offerskap som man, oavsett vilken grundinställning manhar, kanske undermedvetet upplever. D tar även upp problemet med olika gränssättningmellan vårdare och vädrar samma åsikter om problemet som intervjudeltagare C gjorde.Analys och diskussionFörekomsten av våldetEtt utav de bestående intrycken man som läsare kan få av att utläsa det här resultatet är hur defyra ID´s historier och erfarenheter har ett antal gemensamma nämnare. De flesta har upplevtvåld och alla har de upplevt hot och kränkningar. Intervjudeltagarna har mycket erfarenhet avatt vara i situationer av utsatthet för fysiskt våld även om det inte nödvändigtvis behövde hautspelat sig på just denna, för projektet undersökta arbetsplats så hände det i deras egenskapav vårdare som en professionell yrkesroll. Detta är någonting som Ewa Menckel tar upp ochhennes studie bekräftar den omfattande förekomsten av våld, hot och kränkningar inomkommunal vård och omsorg. 65 Menckel skriver också om att de verbala hoten ochkränkningarna drabbar alla som jobbar inom den kommunala vården och även på denna punktstämmer resultatet av de, förvisso få intervjuer som här gjorts in med Menckels studie då allaID svarade jakande på frågan om verbala hot och kränkningar och kunde dessutom styrkadessa med flera exempel på vad som sagts, hur det sagts och i vissa fall även varför det sagts.65 Menckel, E (2000) s. 158-15926