MAN SKA INTE VARA LÄTTKRÄNKT” - Kriminologiska institutionen ...

På första frågan om förekomsten av konflikter svarar hon på ett frågande sätt att det beror påvad man menar med konflikt, då jag svarar att det är hennes tolkning av ordet som gäller såpratar hon om att man kan vara oense med patienterna och de kan kalla en för ”plitjävel” närman ställer krav på dem då de ofta kan komma från miljöer där de inte är vana vid att ha kravpå sig. D pratar om att när gränser sätts för patienten så kan det uppstå en konfliktsituationmen att det brukar gå att lösa verbalt. Hon kan endast erinra sig ett fåtal fysiska konfliktersom uppstått under den tiden hon jobbat där. När jag ber henne beskriva en konfliktsituationså får jag ett exempel på när en patient vägrar ta sin medicin och ber henne dra åt helvete,men konflikten stannar på den nivån och utvecklas inte till något värre varken verbalt ellerfysiskt. D säger sig inte ha varit med om någon konflikt med fysiskt våld men säger att närman som kvinna jobbar med inlåsta män så ”förväntar” de sig vissa saker. När jag ber henneutveckla detta så kommer vi fram till att det rör sig om uttalanden från patienterna sompendlar mellan rena kärleksförklaringar till sexuella ofredanden. Dock säger hon sig varamycket mer orolig för sina manliga kollegors skull än för sin egen och förklarar detta med attde incidenter hon sett eller hört om innefattar nästan uteslutande män. Endast en incident varriktad mot en kvinnlig vårdare och hon tror att det grundar sig i en mentalitet att ”man inteslår kvinnor” även om man är mentalsjuk. När jag ber henne exemplifiera händelserna sånämner hon örfilar, tidigare nämnda kaffekoppsincident som intervjuobjekt A blev utsatt föroch hon nämner även ”en flygande fotpall” som vi dock inte går in något djupare på 64 . När vinu kommer in på frågan om hur hon ställer sig till de händelser hon varit med om, om honkänner sig kränkt så svarar hon nej med motiveringen att hon inte kan tillåta sig själv attkänna sig kränkt utifrån sin yrkesroll. Även här hänvisas jag till yrkets professionella naturdär de, om de känner att något är på gång, backar upp varandra och förbereder sig för deneventuella incidenten som kan komma att uppstå. Diskussionen övergår nu till en diskussionom hur länge känslorna efter en konfliktincident sitter kvar på näthinnan och enligt D sårinner de av ganska fort. Här börjar hon prata i termer av att ”man vet vilken bransch man gettsig in i” men samtidigt vill hon inte påstå att våldsincidenter, hot och kränkningar är någotman ska acceptera bara för att man har det jobb som de har. Dock förklarar även D attpatienterna på behandlingscentret där de jobbar befinner sig i en frustrerande situation ochförklarar det i termer av att de faktiskt är inlåsta på obestämd tid och att framtiden för dem ärväldigt vag. Detta i sin tur är en förklaring till de konflikter som uppstår säger hon. På fråganom brottsofferskapet svarar D att hon inte ser sig själv som ett brottsoffer och detta tycker hon64 Detta därför att händelsen inte hade med just henne att göra.25