MAN SKA INTE VARA LÄTTKRÄNKT” - Kriminologiska institutionen ...

Här kommer vi in på hur stödet på avdelningen ser ut vid en våldsincident och det stödetuppfattar C som stort, i alla fall vid just en fysisk våldsincident då ”alla backar upp en” menatt det kan vara lite mindre vid en verbal, kränkande incident som han poängterar kan kännaslika mycket som en fysisk incident. Här tycker han att det känns som att det ”hör tillvardagen” och när jag frågar om han tycker att han själv förväntas kunna hantera dettagentemot sina kollegor svarar han ”absolut” och fortsäter med att han endast varit ”uppe irätten” 62 en gång när det egentligen borde varit fler enligt honom. Nu tar diskussionen enintressant vändning där han förklarar att de har en filosofi, en inriktning inom rättspsykiatrinatt man ”inte ska tåla någonting” och att man ska säga ifrån men när det väl kommer till kritanså händer det inte ett dugg, oavsett om man säger ifrån eller inte. Här pratar C också omproblemet i att vårdarna har olika nivåer för var de sätter sin gräns gentemot patienterna ochatt detta blir ett dilemma när patienterna märker detta då de tar sig olika friheter beroende påvem som är deras vårdare och hur han eller hon markerar sin egen gränssättning. Detta ärupprinnelsen till en hel del konflikter enligt C. Slutligen kommer vi till frågan omviktimisering och här svarar C att han inte kan förlika sig med att vara ett brottsoffer på grundav det yrket och den professionalitet han har valt. Han anser att det hör till jobbet att bli kalladför ”hora”, ”fitta”, ”rasist”, eller att bli slagen. Hade han inte velat det hade han ”kunnatjobba på arkivet eller nåt”. Samtidigt säger han att man absolut inte ska acceptera det överlagmen att det inte är någon som tvingat honom att jobba där och därför får man ”ta det”.Intervjudeltagare DMitt sista intervjuobjekt är en kvinna i tjugoårsåldern som jobbar, liksom föregående ID somskötare med en daglig, nära kontakt med patienterna. Även här betonas att hon harområdesansvar med speciell inriktning mot vissa patienter. Jag får också exemplifierat för migen del av de varierade skötseluppgifter hon ansvarar för såsom hygien, mathållning, ekonomioch inköp av produkter som patienten kan behöva förutom det rent pedagogiska, mentalastödarbetet som ingår i deras arbete. Här förklarar hon också att hon jobbar med ett antalsidoprojekt 63 som går ut på att ta undersöka allt från till exempel patienters bostadssituation,om de klarar att sköta sin hygien, hur deras hälsa är, och så vidare till deras mentala status.Hon har tre till fyra års erfarenhet av yrket som mentalvårdare. Hon kommer hädanefter attomnämnas som ”D”.62 Här tolkas det som en rättsligt prövad incident som lett till åtal.63 Dessa projekt hade en beteckning som dock var för otydlig på ljudupptagningen för att skrivas ut.24