Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag

INTRAPRENÖRER, INNOVATIONER OCH TILLVÄXT I SVENSKA STORFÖRETAGWallmark & McQueen (s.3ff) exkluderar alltså innovationer som är”dominerande och av stor vikt för industrin”. Dessutom utesluter de i regelkomplicerade systeminnovationer, som till exempel flygplanet Viggen, därmånga konstruktörer bidragit med olika delar och inte på ett meningsfulltsätt låter sig identifieras som upphovsmän (s.23). Likaså utelämnasinnovationer av militär natur, ”eftersom svårigheter kan förväntas att fåfram fullständig information om sådana innovationer”.Slutligen förbigås ”en annan viktig klass av innovationer, nämligen sådanasom leder till en kostnadsreduktion för en produkt eller process” men sällanblir föremål för patent (s.29). För en jämförbar framskrivning av derasinnovationsstudie utgör naturligtvis inte dessa urvalsprinciper något hinder.Tvärtom, urvalskriterierna måste ju följas även för tiden efter 1980.Däremot bör dessa noga övervägas vid en bredare undersökning av densvenska industrins innovativa verksamhet.Mot bakgrund av företagens tilltagande globalisering bör särskilt berörasWallmark & McQueens krav att innovationen skall ha svenskt ursprung,vara ”framkommen i Sverige av i Sverige boende innovatör” (s.17).Problemet är inte främst att vissa före detta svenska storföretag numeraär utlandsägda utan att FoU-verksamheten bakom en innovation kan habedrivits vid FoU-enheter och dotterbolag i flera länder. Så har till exempelPharmacia flyttat hela sin forskning utomlands och kan alltså inte längrepresentera innovationer av svenskt ursprung. Allt talar för att dettaurvalskriterium måste överges.Ett svenskt företag kan också genom förvärv av utländska företag hatillskansat sig en patentportfölj eller produkter och metoder mer eller mindreklara för lansering. Då är risken uppenbar att man mäter köpkraft i ställetför innovationsförmåga och att företaget växer genom fusioner snarareän innovationer. Detta är naturligtvis svårare att få ett grepp om änexempelvis enstaka förvärv av varumärken och inlicensiering av nyaprodukter.En väg att kringgå problemet med alltför rigida urvalsprinciper på förhandvore kanske att slopa dessa och i stället gå direkt på företagets FoUavdelningoch eventuella intraprenörteam inom organisationen för att därnotera samtliga innovationer och lyckade tillämpningar i övrigt. En fördelmed detta förfarande skulle kunna vara att ett företags många småinnovationer med relativt låg uppfinningshöjd möjligen uppväger ett fåtalstora. 7 Det skulle kanske ge en delvis annan bild av exempelvis vårbilindustri även om den inte heller då skulle kunna benämnas”högteknologisk”. Å andra sidan talar mycket för, inte minst exemplenovan, att vissa urvalsprinciper är oundgängliga för att göra en studie praktisktgenomförbar. Ju närmare dagsläget forskningen kommer desto merkonfidentiellt blir också underlaget.18