Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag

INTRAPRENÖRER, INNOVATIONER OCH TILLVÄXT I SVENSKA STORFÖRETAGEricsson följde skolboksexemplet ända fram till ”IT-och telekomkrisen” ibörjan av 2000-talet. FoU-intensiteten och innovationsfrekvensen var hög,vinstutvecklingen god samtidigt som både försäljningen och sysselsättningenökade. Krisen kom mycket olägligt för Ericsson, precis när det storainnovationsblocket 3G skulle introduceras globalt och avkastningen pågigantiska FoU-investeringar skulle börja inkasseras. Nu framstår i ställetdessa satsningar som felinvesteringar eller alltför stora och ensidigt riktadeinvesteringar vid fel tidpunkt. När nätverksoperatörerna så småningomfullföljer utbyggnaden av sina 3G-nät kanske Ericsson kan mildraverkningarna, men knappast helt utplåna dem. Det gäller inte endast storaekonomiska förluster. Genom långtgående outsourcing av produktionenoch påbörjad nedbantning av FoU-verksamheten kan företaget förlora engod del av sina intraprenörer.Trots en mycket hög innovationsfrekvens har ABB:s försäljning ochsysselsättning minskat sedan 1997 och förluster noterats 2001–2002, förövrigt den första förlusten i företagets historia. Försäljningen ochsysselsättningen har främst minskat på grund av att kraftgenereringssegmentet,inklusive kärnkraftsverksamheten, och tillverkningen av tågavyttrades 1999–2000 för att minska beroendet av kapitalintensivaverksamheter. Senare har lågkonjunkturen verkat i samma riktning ochframtvingat avyttring av ytterligare verksamheter under 2002. För attförklara förlusten 2001 har dessutom en rad andra omständigheterframhållits: minskad vinst från försäljning av avvecklade verksamheter,stora asbetsrelaterade skadeståndsanspråk på ett dotterbolag i USA samthögre rörelsekostnader och behov av ökad effektivitet och produktivitet.Översikten har visat att ABB lägger mycket stor vikt vid ett kreativtFoU-arbete och de innovationer som blir frukten av detta. Normalt bör eninnovationsfrekvens på denna höga nivå ge önskad utdelning på sikt. Riskenfinns naturligtvis att FoU-arbetet har påverkats negativt av de mångaavyttringarna av verksamheter och av de osäkra omständigheternaöverhuvudtaget.SKF har med relativt små FoU-investeringar skapat en höginnovationsfrekvens och en relativt god men ovanligt ojämn vinstutvecklingmed förluster 1992 och 1998 samtidigt som försäljningen ökat svagt ochsysselsättningen minskat under 1990-talet. Den mycket effektivaanvändningen av FoU-medel har förmodligen möjliggjorts av den långtdrivna specialiseringen på rullningslager och tätningar. Intraprenörerna ochderas team har arbetat inom givna ramar och koncentrerat mödan på ettfåtal produktslag. Specialiseringen har å andra sidan ökat känsligheten förrecessioner och uppbyggnad av strukturell överkapacitet i branschen. SKFär också extremt globaliserat med 85–90 procent av de anställda utomlands.Normalt bör ett företags FoU-satsningar med hjälp av intraprenöreroch kvalificerade medarbetare resultera i innovationer som i sin tur gerekonomisk tillväxt (vinst, försäljning) och ökad sysselsättning, utom vid50