Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag

INTRAPRENÖRER, INNOVATIONER OCH TILLVÄXT I SVENSKA STORFÖRETAGOmvittnad är också den disciplin som slår vakt om fortsatt specialisering(Lindholm Dahlstrand, 1997 s.11): ”I storföretag som SKF är det oftasvårt att driva innovativa projekt som hotar den befintliga verksamheten.(...) De flesta nya idéer som kommer fram inom SKF är anknutna till deprodukter man redan har. Nya idéer som uppstår internt är ganska få, ettproblem är att någon som blivit avvisad en gång inte kommer tillbaka engång till.”Talande är även beskrivningen av CARB-lagrets tillkomst (s. 12):”CARB var ursprungligen ett typiskt garageprojekt. Uppfinnaren hadearbetat länge med produkten, dessutom i stark motvind från SKF. (...)Hade uppfinnaren varit mindre uthållig – eller om den dåliga konjunkturenhållit i sig längre – skulle produkten ha kunnat dö”. Eller som RonaldFagerfjäll ironiskt formulerar saken i en kommentar till programmet ”SKF100” i årsredovisningen för 1997 (s.33): ”Återigen minimalism. Inga yvigagester. Företaget skall göra precis det som det alltid har gjort utan någrautvikningar.”Intraprenörerna och deras team har tydligen arbetat inom givna ramaroch koncentrerat ansträngningarna till ett fåtal produktslag. Flödet av”strömlinjeformade” innovationer har dock inte genererat den tillväxt manförväntat sig. Från 56 501 anställda 1980 och 53 995 år 1990 föllsysselsättningen till 43 754 år 1995 och 38 091 år 2001, varav endast 10–15 procent var anställda i Sverige. 29Rörelseresultatet fluktuerade starkt från 2 343 miljoner kronor 1990 tillen förlust på 897 år 1992, steg sedan till en rekordvinst på 4 000 år 1995för att åter falla till en förlust på 999 år 1998 och därefter stiga till 3 634miljoner kronor 2001. Försäljningen ökade från 12 512 miljoner kronor 1980till 27 766 år 1990 och 36 700 år 1995 men därefter endast svagt till 43 370miljoner kronor år 2001.En del av minskningen av sysselsättning efter förluståret 1998 förklarasav ett program för att lägga ut komponenttillverkning och indirekt servicepå underleverantörer, det vill säga outsourcing. I övrigt förekom förtidapensionering, frivillig avgång och avyttring av verksamheter som till exempelsmedjan i Arvika 1999. I planen ingick även avyttring av ståldivisionen,vilket dock inte genomfördes.29Avser registrerat antal anställda den 31 december. Medelantalet anställdaunder året totalt respektive i Sverige (inom parentes) var: 49 305 (4 996) år1990, 42 641 (6 418) år 1995 och 37 636 (4 884) år 2001. Sedan 1995 harandelen sysselsatta i Sverige varit 13–15 procent och utan tendens. EnligtDagens industri 2002-10-16 skall dock SKF flytta produktion tilllågkostnadsländer i Asien och i östra Europa. Enligt Erixon (1996) tabell12, minskade andelen sysselsatta inom SKF i Sverige från 32 procent 1952till 28 procent 1961 och 20 procent 1973. Enligt SKF (www.skf.se) har dennautveckling med vissa avbrott pågått alltsedan starten 1907. Av 325 anställda1910 arbetade 85 procent i Sverige, 1930 endast 34 procent av 21 000, 1950dock 35 procent av 31 000 och 1970 inte fler än 22 procent av 67 000anställda.43