Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag

INTRAPRENÖRER, INNOVATIONER OCH TILLVÄXT I SVENSKA STORFÖRETAGHur har sammanslagningen och den följande omstruktureringen påverkatden innovativa utvecklingen? För att besvara den frågan bör man förstkartlägga Brown Boveris FoU-verksamhet decennierna före sammanslagningen,länka denna till ASEA:s samtida innovationsarbete och slutligenjämföra med ABB:s utveckling efter 1988. Detta är naturligtvis inte möjligtinom ramen för denna översikt. ABB har 6 000 anställda för FoU i USA,Europa och Asien (2001) och årligen inlämnas cirka 700 patentansökningarför att berika en portfölj innehållande drygt 18 000 patent. 15 ABBsamarbetar dessutom med cirka 70 universitet och forskningsinstitut världenöver. Nyckelområden för forskningen är automation, kraft, konstruktionoch tillverkning samt olje- och gasteknik. När det gäller ABB:s meraövergripande forsknings- och utvecklingsstrategi har man angett fyrateknikplattformar: Industriell IT; Elsystem; Olja, gas och petrokemi; Hållbarutveckling och alternativ energiteknik.FoU-kostnaderna har sedan länge uppgått till cirka sju procent avårsintäkterna. Glete (1983, s.294f) har dock på grundval av intern statistikmed mera presenterat FoU-uppgifter för ASEA-koncernen 1965–1980som han är starkt skeptisk till. Han varnar för definitionsproblem ochschablonmässiga beräkningar hos både företag och myndigheter. En vissförsiktighet även med uppgifter från tiden efter 1980 är således befogad.Barnevik (1983) anger att ASEA-koncernens FoU-kostnader motsvarar4–5 procent av omsättningen men att relationen i det mer teknikintensivamoderbolaget är 8–10 procent. Han pekar också på stigande procentuellakostnader utan att FoU-verksamheten ökar:”Tendensen är att varje ny produktgeneration kostar storleksordningendubbelt så mycket som sin föregångare och att produkternas livscyklerblir allt kortare. Detta förhållande tillsammans med låg marknadstillväxtför till exempel åtskilliga konventionella kraftelektriska produkter, tenderaratt driva upp procentuella utvecklingskostnaden utan att FoU-verksamhetenökar i egentlig mening.”15Enligt Patent- och registreringsverkets statistik låg ABB på tredje plats,efter Ericsson och AstraZeneca, bland företagen med flest nationellapatentansökningar 2001. Under första halvåret 2002 minskade dock ABB:sansökningar med 62 procent, vilket var långt över genomsnittet (24 procent)för de främsta 40 företagen. PRV redovisar separat även företag med flestnationella patentansökningar inom IT- och Telekom (klass G & H) år 2001,där ABB låg på andra plats efter Ericsson. Genom ett allt större inslag avindustriell IT närmar sig alltså ”starkströmsföretaget” ABB”svagströmsföretaget” Ericsson.28