Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag

INTRAPRENÖRER, INNOVATIONER OCH TILLVÄXT I SVENSKA STORFÖRETAGDet medförde att antalet anställda inom koncernen (varav i Sverige inomparentes) minskade från maximalt 152 900 (30 090) år 1989 till 112 300(14 949) år 1995 och 87 139 (7 272) år 2001. Neddragningen var alltsåprocentuellt betydligt större i Sverige än utomlands. Samtidigt ökadeemellertid försäljningen från 84 919 miljoner kronor 1989 till 115 800 år1995 och 135 803 år 2001. Även med hänsyn till penningvärdets försämringpåvisar detta en betydande höjning av produktiviteten. Vinstutvecklingenhar, bortsett från gängse recessioner, varit god. Nettoresultatet steg från2 579 miljoner kronor 1989 till 2 748 år 1995 och 3 870 år 2001.En viktig del av grunden för den ekonomiska tillväxten har lagts genomde många företagsförvärven, som tillfört koncernen nya kunder ochmarknader, kompletterande produkter och mycket annat. Att köpamarknadsandelar är givetvis något annat än att skapa nya marknader, detvill säga en innovation (jfr ovan avsnitt 2.1).Vilken betydelse skall då tillmätas innovationerna? Electroluxsärredovisar inte uppgifter om antalet sysselsatta med FoU men välinvesteringar i FoU. De ökade från 1 083 miljoner kronor 1989 till 1 636 år1995 och 1 793 år 2001. Under hela denna period har märkligt nog FoUinvesteringarnauppgått till omkring 1,3 procent av försäljningen. Om dettaär resultatet av en investeringsplan så har den genomförts anmärkningsvärtskickligt. En alternativ förklaring är att FoU är svårt att fullt ut avgränsafrån annan verksamhet och att beloppet framräknats mer eller mindreschablonmässigt för redovisningen.Iögonenfallande är även de jämfört med andra storföretag blygsammabeloppen. Hur som helst torde den del som gått till ”forskning” varit avsevärtmindre (förmodligen långt mindre än fem procent av FoU-investeringarna)än den del som tillfallit vardaglig produktutveckling som till exempel designoch mindre väsentliga patent. De större innovationerna har varit relativt fåoch knappast avgörande för tillväxten. 3434Enligt Patent- och registreringsverkets statistik låg Electrolux på tiondeplats bland företagen med flest nationella patentansökningar 2001. Underförsta halvåret 2002 minskade företagets ansökningar med 28 procent, vilketinte var mycket i jämförelse med flertalet andra storföretag , men något övergenomsnittet 24 procent för de 40 främsta företagen. Om andelen forskningresp. utveckling har ändrats över tiden i Electrolux FoU är okänt. JfrAndersson (2002, s.26) som beträffande näringslivet inom OECD pekar på”en omläggning från grundforskning till mer kortsiktig, tillämpad FoU, medbetoning på U” under 1990-talet. Enligt Reitberger (1991) avsåg cirka 95procent ”ingenjörsbetonat utvecklings- och konstruktionsarbete” och endastcirka 5 procent forskning av FoU-kostnaderna i de 15 svenska koncernersom enligt årsredovisningarna hade högst FoU-kostnader 1987. Electroluxfanns inte med bland dessa koncerner. Astra låg främst, Ericsson på fjärdeplats, ASEA på tolfte och SKF på femtonde plats.47