13.07.2015 Views

Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag

Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag

Intraprenörer, innovationer och tillväxt i svenska storföretag

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

INTRAPRENÖRER, INNOVATIONER OCH TILLVÄXT I SVENSKA STORFÖRETAG5.Sammanfattande diskussionFem av de mest innovativa <strong>svenska</strong> <strong>storföretag</strong>en 1945–1980 har häröversiktligt studerats med avseende på <strong>innovationer</strong> <strong>och</strong> <strong>tillväxt</strong> under denpåföljande perioden 1980–2002. Tanken var från början att även belysaintraprenörernas arbete med dessa <strong>innovationer</strong>, men det otillfredsställandeforskningsläget, behovet av ny källforskning <strong>och</strong> de många metodproblemennödvändiggjorde en avgränsning. Intraprenören <strong>och</strong> dennes team förbigickspå så sätt att företagets <strong>innovationer</strong> studerades som ”output”, medanbakgrunden huvudsakligen lämnades därhän i en ”black box”.Ingenting tyder på att innovationsfrekvensen avtagit efter 1980, snararetvärtom. Fyra av företagen har presterat en hög innovationsfrekvens underbåda perioderna medan det femte, Electrolux, har visat en i jämförelsemed dessa företag lägre innovationsfrekvens 1945–1980 men därefter ennästan lika hög frekvens.När det gäller FoU-intensiteten, det vill säga FoU-investeringarnasstorlek i förhållande till försäljningen, är variationen större, eller från låg tillextremt hög intensitet. Ett samband mellan hög FoU-intensitet <strong>och</strong> höginnovationsfrekvens kan dock påvisas endast för Ericsson <strong>och</strong> Astra/AstraZeneca. ASEA/ABB <strong>och</strong> SKF har lyckats uppnå en hög innovationsfrekvensmed förhållandevis små FoU-investeringar medan Electrolux visatlåg FoU-intensitet <strong>och</strong> måttlig innovationsfrekvens. En viss försiktighetmed tolkningen är dock befogad, eftersom företagens FoU-uppgifter kanskifta i kvalitet beroende på olika definitioner, skillnader i hanteringen avkundorderbunden FoU, extern upphandling av FoU-tjänster, ändraderedovisningsprinciper <strong>och</strong> mer eller mindre schablonmässiga beräkningar.Hur har då detta påverkat <strong>tillväxt</strong>en? Som mått på <strong>tillväxt</strong>en harutvecklingen av vinsten, försäljningen <strong>och</strong> sysselsättningen valts. Allauppgifter avser koncernnivå <strong>och</strong> omfattar således även verksamhetenutanför Sverige. Beträffande sysselsättningen bör påpekas att ur företagetssynvinkel även en minskning kan vara positiv, till exempel en följd avavveckling av olönsam verksamhet eller en genomförd arbetsbesparandeprocessinnovation som ökar produktiviteten, sänker produktionskostnaderna<strong>och</strong> ökar vinsten. Avveckling av olönsam verksamhet i större skala medföri regel att även försäljningen minskar, men detta är i sig inte något somföretaget eftersträvar.Normalt bör vinstutvecklingen följa FoU-intensiteten <strong>och</strong> särskiltinnovationsfrekvensen. Enligt tabellen har den emellertid varit god församtliga företag med undantag för tillfälliga, vanligtvis konjunkturellasvackor. Här bör dock en reservation inskjutas för den osäkra utvecklingenför Ericsson <strong>och</strong> ABB efter år 2000.Den gynnsammaste vinstutvecklingen synes Astra/AstraZeneca <strong>och</strong>Electrolux ha haft, trots att de i långa stycken är varandras motpoler.Electrolux visar god lönsamhet <strong>och</strong> ökad försäljning samtidigt som FoUintensitetenvarit låg <strong>och</strong> innovationsfrekvensen relativt måttlig.48

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!