V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

Recommendations

Info

samt för unga transpersoner. 18 Könsstympning kan också sättas i samband med hedersrelaterat våld och förtryck. 19 Även regeringen uttrycker att det finns en koppling mellan könsstympning av flickor och kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck: ”Tvångsäktenskap och könsstympning är specifika företeelser som har sin grund i bl.a. föreställningen om att mäns och familjers heder är avhängig kvinnors och flickors sexuella beteende”. 20 18 Ungdomsstyrelsen, 2010. 19 Socialstyrelsen, 2014a 20 Skr 2007/08:39, s.13. 9
2. Utgångspunkter Denna vägledning tar sin utgångspunkt i svensk lagstiftning och FN:s barnkonvention, erfarenheter från andra länder samt resultatet från Länsstyrelsens nationella enkätundersökning 21 till yrkesverksamma och verksamma inom den idéburna sektorn. Förskolan, skolan, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polisen – yrkesverksamma inom alla myndigheter är skyldiga att följa barnkonventionen och svensk lagstiftning och barnets bästa ska alltid vara i fokus. I Länsstyrelsens uppdrag ingick också att hämta in kunskap om det arbete som pågår i andra länder som rör könsstympning av flickor och kvinnor. Medarbetare från Länsstyrelsen Östergötland har genomfört studiebesök hos organisationen START i irakiska delen av Kurdistan, en organisation som bland annat arbetar regionalt för att förebygga könsstympning. START informerar om de negativa hälsokonsekvenserna av könsstympning, de använder sig bland annat av metoder som teaterföreställningar och film. I mötet med grundaren av organisationen, Safin Ali, delar han med sig av sina lärdomar av arbetet: Om man är överens om utgångspunkten blir det lätt att gå framåt. Utgångspunkten måste vara att könsstympning är våld och brott mot oskyldiga barn och inget annat.” Uppgifterna nedan är hämtade från UNICEF:s faktablad 22 om könsstympning av flickor och kvinnor. UNICEF arbetar utifrån barnkonventionen och bedriver ett omfattande arbete globalt mot könsstympning. • ”Könsstympning av flickor och kvinnor är en livsfarlig sedvänja som ger flickor och kvinnor men för livet. • Fler än två miljoner flickor i åldrarna 4-11 år könsstympas varje år världen över. • Könsstympning av flickor förekommer på många håll runt om i världen, från Indonesien i öst till Peru i väst. • Könsstympning ses ofta som en nödvändighet för äktenskap, då ingreppet tros bevara en flickas oskuld innan giftermålet. • Det är också ett sätt att kontrollera kvinnornas sexualitet. • Könsstympning medför långsiktiga fysiska och känslomässiga konsekvenser. Svår smärta, stress, infektioner och psykiska ohälsa kan uppstå efter ingreppet, liksom kraftiga blödningar (…) och död.” 2.1 Vad säger barnkonventionen? Enligt barnkonventionen ska traditionella sedvänjor som är skadliga för barn avskaffas. Könsstympning av flickor och kvinnor är grov misshandel och en allvarlig kränkning av mänskliga rättigheter. Arbetet mot könsstympning bör därför vara en självklar del i arbetet för att skydda barn och unga samt för att tillgodose de utsattas rätt till adekvat stöd och vård, vilket nedanstående artiklar tydligt klargör. 21 Se Länsstyrelsen Östergötlands regeringsrapport (2015:15) 22 UNICEF, 2014 10
Page 1 and 2: En vägledning för stöd, vård oc
Page 3 and 4: För i grund och botten handlar det
Page 5 and 6: 5.6.3 Biologi .....................
Page 7 and 8: 1. Inledning Med könsstympning av
Page 9: information till nyanlända invandr
Page 13 and 14: Ett område med bristande forskning
Page 15 and 16: följderna av könsstympningen kan
Page 17 and 18: När könsstympningen sedan sker f
Page 19 and 20: sig svikna av vuxna i sin omgivning
Page 21 and 22: • Har ni tänkt fortsätta bo kva
Page 23 and 24: könsstympning inte behöver vara m
Page 25 and 26: 4 Myndigheters och yrkesverksammas
Page 27 and 28: Tänk på att: • flickan/kvinnan
Page 29 and 30: Samverkan förutsätter att varje m
Page 31 and 32: 5 Till personal inom förskola och
Page 33 and 34: En del flickor kan söka upp skolsk
Page 35 and 36: 5.5 Läroplanen för förskolan och
Page 37 and 38: land annat att obekväma frågor no
Page 39 and 40: 6 Till personal inom socialtjänste
Page 41 and 42: Socialtjänsten ansvarar för att g
Page 43 and 44: könsstympning sker för att ”bev
Page 45 and 46: Det kan vara särskilt svårt att i
Page 47 and 48: • Vad tänker din familj i urspru
Page 49 and 50: • Insatser för att kunna identif
Page 51 and 52: 7 Hälso- och sjukvårdspersonal Me
Page 53 and 54: exempelvis systrar, och om de vet v
Page 55 and 56: 7.5 Tidsaspekten Utifrån att köns
Page 57 and 58: mycket viktig grund för den fortsa
Page 59 and 60: • Lämna även information om sve
Page 61 and 62:
8 Polis och åklagare Med könsstym
Page 63 and 64:
Polisens uppgift är att: • Utred
Page 65 and 66:
Barn har enligt föräldrabalken, F
Page 67 and 68:
förhörssituationen. 153 8.7 Sysko
Page 69 and 70:
9 Könsstympning av flickor och kvi
Page 71 and 72:
• Typ III. Tillslutning/försnäv
Page 73 and 74:
Ålderspannet för könsstympning a
Page 75 and 76:
Infibulation (typ III enligt WHO) k
Page 77 and 78:
Psykologiska konsekvenser och traum
Page 79 and 80:
Kizilhan 230 har undersökt effekte
Page 81 and 82:
Könsstympning av unga flickor och
Page 83 and 84:
Socialantropologen Aud Talle beskri
Page 85 and 86:
land i inom EU, men statistiken sä
Page 87 and 88:
Lärdomar från England och Wales 2
Page 89 and 90:
födelseregistret fanns det i Sveri
Page 91 and 92:
somaliska kvinnor. De somaliska mö
Page 93 and 94:
Salem AR, Othman N; Fattah, F.H; Ha
Page 95 and 96:
Kammarkollegiet (2013-07-11) Tolkar
Page 97 and 98:
Åklagarmyndigheten- Utvecklingscen
Page 99 and 100:
(4) överdriven vaksamhet (5) lätt
Page 101:
4 § Den som enligt 3 § ska ta emo
show all

V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?