V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

Recommendations

Info

När socialnämnden tar ställning till om en polisanmälan ska göras är omständigheterna i det enskilda fallet avgörande. JO har bedömt att det bland annat beror på barnets behov av skydd, brottets svårighetsgrad, barnets relation till den misstänkte gärningsmannen och hur barnet skulle reagera om en anmälan gjordes. 121 JO har även uttalat att socialnämnden inte bör göra någon mer omfattande utredning av frågan innan de tar ställning till om en polisanmälan bör göras. 122 När socialnämnden anmäler en misstanke om brott mot ett barn behöver det inte finnas någon misstänkt gärningsperson, utan det är just misstanken om ett brott som anmäls. Socialnämndens polisanmälan kräver inte att vårdnadshavaren eller barnet samtycker, inte heller att dessa informeras i förväg. Om socialnämnden har fått kännedom om att barn kan ha varit utsatt för de brott som anges ovan, men har avstått från att göra en polisanmälan, bör skälen till detta framgå av barnets journal 123 . Läs mer i Socialstyrelsens handböcker Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen 124 och Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 125 samt i Socialstyrelsens vägledning Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn. 121 Se JO:s ämbetsberättelse 2011/12 s. 326. 122 Se JO:s ämbetsberättelse 2012/13 s. 288. 123 se allmänna råd till 4 kap. 11 § SOSFS 2014:5 124 som är ett komplement till SOSFS 2014:6 125 som är ett komplement till SOSFS 2014:5 49
7 Hälso- och sjukvårdspersonal Med könsstympning av flickor och kvinnor (eller ”kvinnlig könstympning”) avses alla ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke-medicinska skäl. 126 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter. Könsstympning av flickor och kvinnor är en form av grov misshandel och övergrepp mot flickor och kvinnor, och det sker många gånger med familjens heder som förklaring. Även regeringen uttrycker att det finns en koppling mellan könsstympning av flickor och kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck: ”Tvångsäktenskap och könsstympning är specifika företeelser som har sin grund i bl.a. föreställningen om att mäns och familjers heder är avhängiga kvinnors och flickors sexuella beteende”. 127 Det här avsnittet vänder sig till personal inom hälso- och sjukvården. Syftet med avsnittet är att bidra till att personal inom hälso- och sjukvården ska uppmärksamma flickor och kvinnor som är könsstympade och som därför har behov av stöd och vård, samt flickor som är i riskzonen för att bli könsstympade. En viktig del i detta handlar om bemötande av och förhållningsätt till barn och unga samt deras vårdnadshavare. Handlingsplaner kan vara ett stort stöd både i det förebyggande arbetet och i svåra situationer när det kan krävas att man agerar snabbt. Hälso-och sjukvårdens personal rekommenderas också ta del av den webbutbildning 128 Socialstyrelsen har tagit fram med fokus på bemötande av flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning, samt de kunskapsstöd till hälso- och sjukvården om vård, behandling och om förebyggande arbete 129 , vilka också kan ge stöd i hälso- och sjukvårdens arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor. 7.1 Lagar som reglerar hälso- och sjukvårdens verksamhet Verksamheten för hälso- och sjukvårdspersonal regleras av Hälso- och sjukvårdslagen, Offentlighets- och sekretesslagen, Föräldrabalken, Smittskyddslagen, Abortlagen och Patientjournallagen. Den 1 januari 2015 trädde Patientlagen i kraft. Målet med Patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Bestämmelser om barns inflytande över sin vård infördes i lagen, vilket innebär att barn ska få möjlighet att uttrycka sin inställning till den aktuella vården eller behandlingen. Lagen fastslår att barns delaktighet ska underlättas. I Patientlagen förtydligas att patienten ska få information om bland annat sitt hälsotillstånd, vård och behandlingsmetoder och att denna information ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. 7.2 Förebyggande arbete – vikten av att vara professionell För att arbeta förebyggande och stödjande krävs samverkan mellan olika enheter inom hälso- och sjukvården, men också externt med socialtjänsten, skolan inklusive förskolan, 126 WHO, 2008. 127 Skr 2007/08:39, s.13. 128 Socialstyrelsen, 2015b 129 Kunskapsstödet beräknas vara färdigt i april 2015. 50
Page 1 and 2: En vägledning för stöd, vård oc
Page 3 and 4: För i grund och botten handlar det
Page 5 and 6: 5.6.3 Biologi .....................
Page 7 and 8: 1. Inledning Med könsstympning av
Page 9 and 10: information till nyanlända invandr
Page 11 and 12: 2. Utgångspunkter Denna väglednin
Page 13 and 14: Ett område med bristande forskning
Page 15 and 16: följderna av könsstympningen kan
Page 17 and 18: När könsstympningen sedan sker f
Page 19 and 20: sig svikna av vuxna i sin omgivning
Page 21 and 22: • Har ni tänkt fortsätta bo kva
Page 23 and 24: könsstympning inte behöver vara m
Page 25 and 26: 4 Myndigheters och yrkesverksammas
Page 27 and 28: Tänk på att: • flickan/kvinnan
Page 29 and 30: Samverkan förutsätter att varje m
Page 31 and 32: 5 Till personal inom förskola och
Page 33 and 34: En del flickor kan söka upp skolsk
Page 35 and 36: 5.5 Läroplanen för förskolan och
Page 37 and 38: land annat att obekväma frågor no
Page 39 and 40: 6 Till personal inom socialtjänste
Page 41 and 42: Socialtjänsten ansvarar för att g
Page 43 and 44: könsstympning sker för att ”bev
Page 45 and 46: Det kan vara särskilt svårt att i
Page 47 and 48: • Vad tänker din familj i urspru
Page 49: • Insatser för att kunna identif
Page 53 and 54: exempelvis systrar, och om de vet v
Page 55 and 56: 7.5 Tidsaspekten Utifrån att köns
Page 57 and 58: mycket viktig grund för den fortsa
Page 59 and 60: • Lämna även information om sve
Page 61 and 62: 8 Polis och åklagare Med könsstym
Page 63 and 64: Polisens uppgift är att: • Utred
Page 65 and 66: Barn har enligt föräldrabalken, F
Page 67 and 68: förhörssituationen. 153 8.7 Sysko
Page 69 and 70: 9 Könsstympning av flickor och kvi
Page 71 and 72: • Typ III. Tillslutning/försnäv
Page 73 and 74: Ålderspannet för könsstympning a
Page 75 and 76: Infibulation (typ III enligt WHO) k
Page 77 and 78: Psykologiska konsekvenser och traum
Page 79 and 80: Kizilhan 230 har undersökt effekte
Page 81 and 82: Könsstympning av unga flickor och
Page 83 and 84: Socialantropologen Aud Talle beskri
Page 85 and 86: land i inom EU, men statistiken sä
Page 87 and 88: Lärdomar från England och Wales 2
Page 89 and 90: födelseregistret fanns det i Sveri
Page 91 and 92: somaliska kvinnor. De somaliska mö
Page 93 and 94: Salem AR, Othman N; Fattah, F.H; Ha
Page 95 and 96: Kammarkollegiet (2013-07-11) Tolkar
Page 97 and 98: Åklagarmyndigheten- Utvecklingscen
Page 99 and 100: (4) överdriven vaksamhet (5) lätt
Page 101:
4 § Den som enligt 3 § ska ta emo
show all

V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?