V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

Barn har enligt föräldrabalken, FB, rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Den eller de som
har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets
behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör
barnets personliga angelägenheter. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska
vårdnadshavaren ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.” 145
8.5 Tidigare polisanmälningar och rättsfall
Sedan den svenska lagstiftningen mot könsstympning av flickor och kvinnor trädde i
kraft 1982 146 har endast två fall lett till fällande domar. 1999 skärptes lagstiftningen.
Lagens rubrik ändrades då till lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av
kvinnor. Tidigare användes begreppet omskärelse och denna ändring var ett tydligt
ställningstagande från lagstiftaren om allvaret i brottets karaktär.
1 § Ändringen innebär att det ingrepp som beskrivs i paragrafen i fortsättningen skall
benämnas som könsstympning. Paragrafen har dessutom formulerats om något för att
förtydliga att förbudet omfattar samtliga ingrepp som kan komma i fråga. Ändringarna
innebär ingen förändring i sak av lagens omfattning.
2 § Paragrafens första stycke ändras så att straffet för normalbrottet bestäms till fängelse i
högst fyra år och det blir inte längre möjligt att döma någon till böter för detta brott.
Eftersom ett ingrepp av det slag som det är fråga om här alltid medför svår kroppsskada
har detta kriterium tagits bort som en omständighet som innebär att brottet skall anses
som grovt. Vidare har det lägsta straffet för grovt brott höjts till fängelse i två år. Detta
följer av andra stycket. Genom ändringen i tredje stycket införs en möjlighet att döma även
för förberedelse eller stämpling till brott mot denna lag samt den som underlåter att
avslöja sådant brott. 147
• 1 juli 2010 förlängdes preskriptionstiden för könsstympning som begås mot
barn på så sätt att preskriptionstiden börjar löpa först den dag barnet fyller eller
skulle ha fyllt 18 år. Ändringen omfattade också försök till sådant brott. 148
• 1 juli 1999, infördes en ändring i lagen (1982:316) med förbud mot
könsstympning av kvinnor, som innebar att kravet på dubbel straffbarhet för
brott mot lagen som begås utomlands togs bort. 149
8.5.1 Ärenden i Sverige
I båda de ärenden som resulterat i fällande domar var det flickorna själva som
kontaktade myndigheter, för att få hjälp med sin utsatthet. I det ena fallet berättade den
då 16-åriga flickan för sin skolkurator att hon var utsatt för misshandeln av mamman.
Det framkom även att hon tidigare utsatts för könsstympning, då flickan varit på besök i
familjens ursprungsland. Flickan berättade även att mamman vid upprepade tillfällen
utsatt henne för ”oskuldskontroll”. Mamman dömdes till tre års fängelse för
könsstympning och grov fridskränkning.
I det andra fallet tog flickan kontakt med ambassaden i det land där hon befann sig
tillsammans med sin pappa, för att få hjälp att komma till mamman, som var i England.
145 Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum Göteborg,, 2012, s.5.
146 Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.
147 Regeringens proposition 1997/98:55 Kvinnofrid.
148 2009/10:JuU10.
149 Prop. 1998/99:70.
64