V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning
V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning
V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
• Var inte dömande – betona att det är sedvänjan könsstympning av flickor och<br />
kvinnor som är illegal och medför hälsorisker, men att det är inte<br />
flickans/kvinnans skuld.<br />
• Var lyhörd för det faktum att flickan/kvinnan kan vara lojal mot sina föräldrar;<br />
• Förklara tydligt att könsstympning av flickor och kvinnor är olagligt i Sverige,<br />
och att lagen kan användas för att hjälpa familjer skydda flickor<br />
• Informera om tystnadsplikten och vårdnadshavare inte kommer att informeras,<br />
oavsett ålder.<br />
• Var tydlig med att det finns hjälp att få för de eventuella konsekvenserna som<br />
könsstympningen kan ha inneburit.<br />
I samrådsmöten med skolsköterskor berättar en del hur de hjälpt flickan att boka tid på<br />
Ungdomsmottagningen, och i vissa fall också följt med henne dit som stöd. De<br />
poängterar vikten av ett säkerhetstänk, bland annat genom att ha kontakt med mentor<br />
om flickan inte vill att vårdnadshavarna ska informeras, så att flickan inte får frånvaro<br />
under besöket. Likaså har en del upplevt att flickan känner sig tryggare om man inte går<br />
i sällskap till Ungdomsmottagning eller läkarmottagning, utan att man följs åt på<br />
avstånd. På så vis behöver inte flickan förklara varför hon är ute och går med en<br />
skolsköterska om hon stöter på någon hon känner.<br />
Tips och råd:<br />
• I arbetet med regeringsuppdraget har det framkommit att flickor kan ha lärt sig<br />
att svara nej på frågan om de blivit könsstympade/omskurna, men efter samtal<br />
och dialog så kan de öppnar vissa upp och berättar om sina erfarenheter och<br />
att de blivit utsatta.<br />
• Det viktiga är inte vilket ord man använder utan att man tar sig tid och lyssnar.<br />
Man kan även ställa frågor som: Har någon gjort dig illa ”där nere” eller<br />
liknande<br />
• När du pratar med unga flickor måste du prata i termer av symptom snarare än<br />
att använda svåra ord och begrepp. De känner igen smärtan som beskrivs, men<br />
ser ofta inget samband med just könsstympning.<br />
• Förmedla budskapet att flickan eller kvinnan är välkommen tillbaka till dig och<br />
att det finns hjälp att få till exempel samtal med kurator, besök på<br />
ungdomsmottagning, öppningsoperation<br />
• Skapa möjlighet för flickan/kvinnan att berätta i enskildhet<br />
• Samla in korrekt information för att se hur brådskande situationen är om<br />
flickan är i riskzonen för att utsättas för könsstympning.<br />
• Erfarenheter från arbetet med regeringsuppdraget visar att flickor som sökt<br />
upp skolsköterska kan ha bristande kunskap om hälsorisker och om anatomi<br />
och den egna kroppen. Det kan därför vara bra att skolsköterskan visar bilder<br />
och berättar om de kvinnans könsorgan och berättar om sambandet mellan<br />
vissa typer av könsstympning och mensvärk eller svårigheter att kissa.<br />
25