V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

Tänk på att:
• flickan/kvinnan kanske önskar samtala med en yrkesverksam av samma kön
som hon känner sig trygg med
• när flickan söker vård är det viktigt att planera detta noga i de fall
vårdnadshavare inte har kännedom om detta, så att hon inte riskerar att bli
avslöjad och riskerar utsättas för fara
• om flickan söker vård under skoltid utan föräldrars vetskap, är det viktigt att inte
meddela frånvaro till föräldrarna – detta kräver att till exempel skolsköterska och
lärare samverkar
• om flickan/kvinnan insisterar på att ha med till exempel en lärare eller annan
stödperson under samtalet, se då till att den medföljande personen förstår den
fulla innebörden av sekretessen, särskilt när det gäller flickan/kvinnans familj. I
samtal med vissa flickor/kvinnor kan det krävas en tolk som talar deras språk
och särskilda dialekt.
4.3 Handlingsplan och rutiner för arbetet mot könsstympning
Under arbetet med regeringsuppdraget har det framkommit att könsstympning av
flickor och kvinnor uppmärksammas sällan i rutiner och handlingsplaner som är
utformade för arbetet med barn som på olika sätt far illa eller riskerar att fara illa, till
exempel då de utsätts för våld av närstående.
En förutsättning för att implementera en handlingsplan är att det finns förankring på
ledningsnivå i verksamheten när det gäller att aktivt arbeta med frågan om
könsstympning. En annan förutsättning är att det finns kunskap inom verksamhetens
alla nivåer om könsstympning.
För att underlätta arbetet mot könsstympning, inklusive när misstankar blir aktuella, är
det viktigt att det finns en handlingsplan i varje verksamhet och att man fastställer
rutiner för vad som kan, bör och ska göras.
Huvudansvaret för att utforma en sådan handlingsplan när det gäller till exempel skolan
kan förslagsvis ligga på skolans elevhälsoteam. Det kan också när det gäller skolan vara
bra att ha en gemensam policy kring hur ämnet kan tas upp med eleverna – både de som
kan vara direkt berörda och övriga.
En handlingsplan kan bland annat innehålla följande punkter:
• Bemötande av flickor som är könsstympade, var de kan få stöd och hjälp, och
hur man som personal ska förhålla sig till föräldrarna/vårdnadshavarna.
• Bemötande av barn och unga som vill tala om och veta mer om könsstympning
av flickor och kvinnor.
• Information om relevant lagstiftning.
• Tillvägagångssätt vid kännedom eller misstanke om att en flicka kommer att bli
könsstympad eller är könsstympad.
• Rutiner för anmälan till socialtjänsten, bland annat vem som ska stå för anmälan
• Beskrivningar av ansvarig personal- vem som gör vad
• Sekretess i förhållande till vårdnadshavare.
• Rutiner för samverkan med andra myndigheter.
Det är viktigt att en handlingsplan revideras med kontinuerligt.
26