V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

Polisens uppgift är att:
• Utreda om brott har begåtts,
• Förebygga och förhindra att brott sker.
• Polisen ska också hjälpa utsatta i akuta situationer samt göra hot- och risk
bedömningar för utsatta och vidta åtgärder när det behövs.
• De kan också ge information om andra myndigheter och om organisationer
inom den idéburna sektorn som kan ge olika former av stöd och hjälp.
I polislagens 3 § framgår det att polisen ska samarbeta med åklagarmyndigheterna.
Polisen har också ett särskilt ansvar att fortlöpande samarbeta med myndigheterna inom
socialtjänsten och snarast underrätta dem om förhållanden som bör föranleda någon
åtgärd av dem. Andra myndigheter ska ge polisen stöd i deras arbete.
Polis och åklagare är skyldiga att anmäla misstankar om att ett barn far illa eller riskerar
att fara illa till socialtjänsten enligt 14 kap 1 § SoL, om detta inte redan är gjort vid
anmälan till polisen.
8.2 Förhör med barn
”Innan ett barn hörs är det viktigt att informera sig om barnets utvecklingsnivå och språkanvändning,
levnadsförhållanden och familjerelationer. För att kunna bedöma barnets utsaga måste
omständigheterna som legat till grund för anmälan klarläggas, exempelvis vad som initierat barnets
berättelse om övergreppen och i vilken situation berättelsen lämnats. Inledande förhör bör därför i regel
hållas med den eller de personer som först fått del av barnets uppgifter.
För att utifrån barnets perspektiv avdramatisera förhöret kan det vara nödvändigt att avsätta tid innan
förhöret för att barnet ska få möjlighet att få en kontakt med förhörsledaren. Förutsättningarna för
förhöret kan förbättras om förhörsledaren inte är en för barnet helt okänd person. Mötet med
förhörsledaren kan ske direkt innan förhöret. Ibland kan det finnas skäl att låta barnet träffa
förhörsledaren någon dag innan själva förhöret äger rum. Om så sker ska samtalet inte handla om den
aktuella misstanken om brott. Ett sådant samtal måste dokumenteras – att så har skett och
förutsättningarna för det.
Förhör med barn ska planeras och genomföras så att barnet inte kommer till skada. Förhöret ska
präglas av hänsyn till barnets bästa och ge det möjligheter att under goda betingelser berätta om sina
upplevelser.” 141
Enligt allmänna bestämmelsen i Rättegångsbalken 142 4) bör vårdnadshavare vara
närvarande vid förhöret om det kan ske utan men för utredningen. Frågan om men är
särskilt viktig att beakta i fall som rör misstanke om könsstympning.
Förhöret ska spelas in på video om barnet är under 15 år eller av annat skäl inte kan
förväntas att medverka vid en kommande rättegång. Förhören ska hållas av en polis som
är särskilt utbildad i att förhöra barn och ska hållas i en miljö som är anpassad för barn.
Efter beslut av förundersökningsledaren kan representanter från socialtjänsten och BUP
följa förhöret via monitor i angränsande rum, så att barnet inte behöver lämna sin
berättelse vid flera tillfällen till olika personer.
141 Åklagarkammarens utvecklingscentrum Göteborg 2012
142 RB 23:10 st
62