V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

land annat att obekväma frågor normaliseras eftersom alla förväntas att svara på
dem. 101
Det är särskilt viktigt att vid det första hälsobesöket skapa en förtroendefull
samverkansrelation till elev och vårdnadshavare. Om elevens barnhälsovårdsjournal är
överförd till elevhälsans medicinska del kan skolsköterska och skolläkare ta tillvara på
den kunskap som barnhälsovården har fått kring familjen. 102
I samrådsmöten med skolsköterskor berättar många hur de tycker att arbetet fått en ny
mening sedan de börjat ställa frågor om könsstympning och kunnat förändra unga
flickors liv till det bättre. För en del har det skett genom att flickor fått hjälp att söka
vård för sina besvär, för andra att de kunnat erbjuda en trygg plats för flickor att gå på
toaletten om det är svårt att kissa, eller förvara bindor om de inte vill berätta för
vårdnadshavare att de fått sin mens.
En del flickor kan söka upp skolsköterskan för diffusa symptom utan att de själva vet att
symptomen beror på att de är könsstympade.
För flickor med svårigheter och problem, som till exempel har att göra med att de är
könsstympade, kan den öppna mottagningen vara en ”oas” för samtal. En skolsköterska
kan upptäcka flickor som är i behov av extra stöd eller att en flicka far illa eller riskerar
att fara illa. Flickan kan tillsammans med skolsköterskan reflektera över sin hälsa och
livssituation och på så sätt kan skolsköterskans mottagningsverksamhet arbeta både
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. 103 Det är viktigt att veta att flickor kan vara
utsatta för olika typer av könsstympning och att symptomen kan vara fysiska, psykiska
eller både och. Du som skolsköterska kan ta tillfället i akt och ställa frågor när flickan
kommer och söker för till exempel huvudvärk, om det gör ont när hon kissar, om hon
har svår mensvärk etc. Det är viktigt att ställa frågor kring medicinska svårigheter, men
även om det psykiska måendet. Här har även skolkuratorn en viktig roll.
5.8 Den psykosociala delen av elevhälsan
Elevhälsans psykosociala insatser utförs för det mesta av skolkuratorer. Kuratorn kan
bidra med kunskap om vilken typ av stöd som både personal och elever kan få.
Kuratorn kan också tillföra psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska
arbetet samt genomföra stöd-, motivations- och krissamtal. Kuratorn kan även ge
handledning och konsultation till annan personal. 104
Om skolan uppmärksammar en flicka som är könsstympad så kan kuratorn vara ett bra
samtalsstöd. Det kan finnas behov av stöd över lång tid och det är viktigt att elevhälsan
tydliggör vem som ansvarar för vad på skolan och att insatser följs upp.
101 Socialstyrelsen och Skolverket, 2014, s.153.
102 Socialstyrelsen och Skolverket, 2014, s.85, 162
103 Socialstyrelsen och Skolverket, 2014, s.164.
104 Socialstyrelsen och Skolverket, 2014, s. 37-38.
36