V%C3%A5ga%20Se%20-%20KSv%C3%A4gledning

Ålderspannet för könsstympning av flickor och kvinnor vidgas ibland i samband med
flykt och exil. Ingreppet sker ibland innan man lämnar sitt ursprungsland (eftersom man
vet att könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet i det nya landet) vilket kan
leda till att flickor stympas i lägre ålder än normalt, medan en del föräldrar i exil istället
skjuter upp beslutet att låta könsstympa sina döttrar vilket kan innebära risk för flickor
att drabbas även i övre tonåren 178 .
9.3 Hälsokonsekvenser efter könsstympning av flickor och
kvinnor
Förespråkare för könsstympning av flickor och kvinnor uppger ibland som motiv att
könsstympning är bra för hälsan 179 . Könsstympning av flickor och kvinnor har inga
hälsofördelar och är associerad med många såväl fysiska som psykiska negativa
konsekvenser, som kan bli bestående och som kan ge livslångt lidande 180 .
Alla de olika typerna av könsstympning medför risk för en rad negativa konsekvenser
för hälsan. Svårighetsgraden av dessa kan variera beroende på ingreppets omfattning,
det vill säga hur mycket som skurits bort och också om ihopsyning skett eller ej. De
flesta konsekvenser som anges nedan kan uppstå under alla de former av
könsstympning som WHO beskriver (typ I, II och III), medan vissa konsekvenser
främst är relaterade till det mest omfattande ingreppet, infibulation (typ III) 181 .
Andra aspekter som kan ha inverkan på svårighetsgraden av konsekvenser för hälsan är
könsstymparens erfarenhet och noggrannhet, samt de hygieniska förhållanden som rått
under och efter ingreppet. Ytterligare faktorer som också kan påverka hur allvarliga
konsekvenserna blir är flickans hälsotillstånd och ålder; hur könsstympningen utförts
(om ett skarpt, rent rakblad eller en oren glasbit använts, om sterila betingelser förelegat
eller ej, om ljusförhållanden varit dåliga etc.); och om flickan fått medicin (eventuellt
användande av smärtlindrande traditionella örter etc.); samt hur våldsamt motstånd
flickan gjort när hon blivit fasthållen vid genomförandet 182 .
Talle 183 beskriver att på landsbygden och bland fattiga utförs könsstympningarna många
gånger fortfarande helt utan bedövning och moderna medicinska hjälpmedel. Istället
används omslag av exempelvis örter och djurfett eller annat som ses som blodstoppande
läggs på såret direkt efter stympningen. Sårkanterna (vid infibulation/Typ III) sticks
först med törntaggar som tas bort efter några dagar då sårkanterna sys ihop med tråd.
Flera källor beskriver att en ökad medikalisering kan ses, det vill säga att hälso- och
sjukvårdspersonal genomför könsstympningen i större utsträckningen med argumentet
att genom att de genomför ingreppen i klinisk miljö minskar förekomsten av negativa
konsekvenser för hälsan, samt att de använder lokalbedövning 184 . Den ökade
medikaliseringen antas enligt WHO medföra att åldern för könsstympning sjunker, ner
till 4-5 år 185 .
178 Socialstyrelsen, 2005
179 Talle, 2008
180 WHO 2008
181 WHO 2012; Berg & Underland 2014
182 WHO 2012
183 Talle, 2008
184 Talle 2008, WHO 2012
185 WHO, 2008
72